Bakgrund: År 2010 uppskattades nära 300 miljoner människor testat narkotika. I Sverige ökar tillgängligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. Hälsoproblem relaterade till drogmissbruket är vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar få vård på samma villkor som andra patienter men möts istället ofta av misstro och oförstående sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökningarna gjordes med vedertagna söktermer och femton vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa och tio kvantitativa artiklar, inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsvärderades och analyserades vilket resulterade i två huvudrubriker samt fyra underrubriker. Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskornas attityder till och upplevelser av drogmissbrukare generellt sett var negativa. I resultatet framkom det att attityderna och upplevelserna påverkade både bemötandet av drogmissbrukaren och dennes omvårdnad. Diskussion: Upplevelserna och attityderna påverkades av sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning. Sjuksköterskornas attityder och rädslor resulterade i att drogmissbrukarna blev frustrerade och våldsamma. Detta skulle enligt Travelbees omvårdnadsteori kunnat avhjälpas om sjuksköterskorna lyssnade på och bekräftade patienterna. Slutsats: Då drogmissbruket växer måste problemen relaterat till drogmissbrukarna lyftas fram och utbildning inom området krävs för att förbättra attityderna.

No description available.

<p>Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan. Något som är viktigt att bemärka är att arbetets art inte handlar om att smutskasta lärare utan att visa hur elever uppfattar lärarens arbete i frågan om gruppkänsla.</p>

<p>Upplevelsens era är här och ställer samtliga aktörer i samhället inför utmaningar. Upplevelsen ska inte längre bara fylla ett funktionellt behov, den ska beröra konsumenten på ett helt annat sätt. Allt i syfte att kunna erbjuda konsumenten en upplevelse utöver det vanliga för att som företag lyckas med att särskilja sig från sina konkurrenter. En strategi för att lyckas med differentiering är att engagera konsumentens sinnen i upplevelsen. Uppsatsen tar utgångspunkt i två teoretiska begrepp: Pine & Gilmore´s (1999) strategimodell, The Experience Realms, och Hulténs m.fl. (2007) teori om sinnesmarknadsföring. Vårt arbete syftar till att utreda vad som händer i mötet mellan dessa två teorier på ett konkret fält – Orbaden Konferens och Spa. Studien har varit av deduktiv karaktär. Vi har tillämpat kvalitativ metod då vi med utgångspunkt från valda teorier önskat undersöka hur ett spa-besök upplevs av gäster, samt utreda hur en specifik anläggning arbetar med att skapa upplevelser. Vi genomförde fyra kvalitativa intervjuer, två med representanter från Orbaden Konferens och Spa, två med personer som har gedigen erfarenhet av att vara besökare på spa. Då teorin kopplades till empirin kunde flera mötespunkter av vikt urskiljas. Mötespunkterna som framträtt kan vara av avgörande vikt vid skapandet av upplevelser.</p>

Bakgrund: En tarmstomi hanterar avföring och innebär att tarmen läggs ut på buken. En tarmstomioperation skapar kroppsliga förändringar som ofta påverkar individen negativt. Tarmstomin påverkar individens vardag och behovet av stöd är viktigt för att kunna hantera den nya situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: Denna kvalitativ systematisk litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas innehåll har kvalitetsgranskats med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) kvalitativa granskningsmall. Resultat: Att få en tarmstomi skapade fysiska och psykiska begränsningar i vardagen. Gas, lukt och läckage från tarmstomipåsen var vardagliga orosmoment. Tarmstomin skapade en förändrad kroppsuppfattning som påverkade individerna i sociala sammanhang samt i sexuella och intima relationer. Egenvård av tarmstomin var betydande för individernas autonomi och främjades med hjälp av stöd. Det var betydande att kunna anpassa sig till och acceptera tarmstomin för att uppnå hälsa och välbefinnande. Slutsatser: En tarmstomi påverkar alltid individens liv. Erfarenheten av tarmstomin präglas av uppskattning till ett nytt liv utan sjukdom samt lidande då den orsakar oro, rädsla och skam för den förändrade kroppen. Författarna anser att fenomenet är viktigt att belysa för att skapa god vård för individen med en tarmstomi.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede. När det inte längre finns något att göra för att bota sjukdomen inriktar sig vården på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt för patienten. Palliativ vård av vuxna och barn skiljer sig åt då barns intellektuella funktioner utvecklas med åldern. När en familjemedlem blir sjuk påverkas inte bara den sjuke utan hela familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och avlider. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på tio vetenskapliga originalartiklar. Alla artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren-Graneheims innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver föräldrarnas upplevelser kring att ha ett barn som vårdas palliativt: Vikten av att upprätthålla en normal vardag, Behovet av att ha kontroll i situationen, Vårdrelationens betydelse samt Vetskapen om att barnet kommer dö. Slutsats: När ett barn drabbas av en obotlig sjukdom vänds hela familjens tillvaro upp och ner. Föräldrarna kände ett behov av att ha kontroll i situationen. Något som upplevdes som ovärderligt av föräldrarna var öppen och ärlig vårdpersonal. Barnets död gjorde att föräldrarna upplevde livet meningslöst, de försökte ständigt finna en ny mening.

Fenomenet bipolär sjukdom innebär en livslång kamp mellan olika stämningslägen som bidrar till hälsa och ohälsa, vilket drabbar hela personens livsvärld där lidandet är centralt i personens liv. Sjuksköterskan har en viktig roll att ge god omvårdnad för att lindra lidandet, därför är det viktigt att få en förståelse om livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom. Syftet var att belysa personers upplevelser med bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades och resulterade i tre teman: upplevelser av livssituationen, upplevelser av relationer och upplevelser av lidandet. Resultatet visade att kunskap gav upphov till strategier att hantera vardagen hos personer med bipolär sjukdom. Personerna upplevde att relationer var ett viktigt verktyg för hälsa, men kunde också bidra till ohälsa. Upplevd bristande kunskap gav upphov till lidande. Personerna upplevde att det var svårt att ta kontroll över vardagen och att styra sina liv, fenomenet bipolär sjukdom gav konsekvenser som gjorde livet svårhanterligt. Framtida forskning som belyser sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder rekommenderas för att kunna ge en god omvårdnad och lindra lidandet.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnornas vanligaste cancersjukdom. Att drabbas av bröstcancer innebär en stor påverkan på det vardagliga livet. Biverkningarna av behandlingen innebär ett lidande för kvinnorna. Under sjukdomsperioden spelar sjuksköterskan en viktig roll för hur kvinnorna upplever sitt lidande under behandlingen. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av lidande under sin bröstcancerbehandling. Metod: En självbiografisk studie grundad på fem självbiografier. Materialet analyserades enligt Lundman och Hällgren- Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Fysiskt lidande i förhållande till att behandlas; Smärta, Hudproblem, Aptitlöshet och Trötthet. Psykiskt lidande i förhållande till att behandlas; Förändrad kroppsbild, Ovisshet och Tankar på döden. Lidande i förhållande till vårdkontakten; Bristande information, Misslyckade vårdåtgärder och Att vara i händerna på sjukvården. Lidande i förhållande till det vardagliga livet; Relationer och familj samt Arbete och fritid. Slutsatser: Bröstcancerbehandlingens biverkningar innebar ett lidande och påverkade även kvinnornas närstående och vardag. Upplevelsen av lidande under behandlingen var outtalat, där kvinnornas lidande uttrycktes i form av negativa känslor, såsom smärta, oro och illamående. Studien kan ge vårdpersonal en ökad inblick gällande hur kvinnor med bröstcancer upplever sin behandling, vilket ger kunskap om hur lidande under behandlingen kan lindras.

Bakgrund: Antalet kejsarsnitt på psykosocial indikation har ökat i Sverige. Vården erbjuder stöd, men få studier är beskrivna som följer upp vad stödet har haft för påverkan på förlossningsrädslan och förlossningen samt hur kvinnorna har upplevt hjälpen de fått. Den främsta bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur olika typer av stöd och behandling till gravida kvinnor med förlossningsrädsla upplevts av kvinnorna och hur det påverkat deras förlossning. Metod: Litteraturstudie med summerande innehållsanalys. Resultat: Stöd och behandling gavs som rådgivande stödsamtal med specialist-team, intensiv terapi med KBT samt gruppterapi/samtal. Majoriteten av kvinnorna i studierna var nöjda med vården och stödet de erhållit. Trots detta visar det sig att stödet och behandlingarna har tveksam effekt på kvinnornas förlossningsrädsla. Studier visade att majoriteten av kvinnorna som fick behandling genom gruppterapi och/eller KBT ändrade sin önskan om ett planerat kejsarsnitt till att en vaginal förlossning. Slutsats: Förbättrad och individualiserad rådgivning kan vara av betydelse för att finna och erbjuda rätt typ av stöd och behandling till kvinnor med förlossningsrädsla. Målet är att förhindra att rädslan uppkommer eller blir värre, samt att finna bästa möjliga metoder att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla till en bra graviditet och en positiv upplevelse av förlossningen.

Bakgrund: I dagens samhälle har fetma ökat och fetma leder till en rad riskfaktorer som diabetes, cancer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar resulterar i sin tur i stora kostnader för samhället både indirekt och direkt. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om individers upplevelser av att leva med fetma. Sjuksköterskan kan då bemöta och stödja individen på ett lämpligt sätt för att öka individens upplevelser av hälsa. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa hos individer med fetma. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att tolv artiklar kvalitetsgranskades. Åtta artiklar inkluderades i studiens resultat och en integrerarad analys genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier. Social hälsa, Mental hälsa och fysisk hälsa. Social hälsa genererade i två underrubriker, Ensamhet och utanförskap samt familjerelationer. Mental hälsa resulterade i underrubriken, Sårbarhet. Fysisk hälsa resulterade i underrubriker, kroppsliga begränsningar och begränsningar i det dagliga livet. Slutsats: Individer med fetma upplever försämrad hälsa i olika utsträckningar på det fysiska, mentala samt det sociala planet. Det framkom att kvinnor med fetma upplever en sämre hälsa generellt än män och även ålder har en betydelse för upplevelser av hälsa. Dock går det inte att generalisera hur individer med fetma upplever hälsa, utan hänsyn måste tas till varje enskild individ. Det är av stor vikt att sjuksköterskans hälsofrämjande arbete utgår från varje enskild individ.