Bakgrund: Hjärtinfarkt är en livshotande folksjukdom som uppstår i samband med att cellerna i hjärtmuskulaturen drabbas av syrebrist vilket leder till celldöd. Patienterna kan vara symtomfria eller uppleva symtom som andningssvårigheter, buksmärta och bröstsmärta som utstrålar upp i käken, armen eller handled. Hjärtinfarkt drabbar personer runt om i hela världen. I Sverige kan man konstatera att 1500 personer dör årligen innan de har fyllt 65 år. Det börjar bli allt vanligare att yngre personer också drabbas av en hjärtinfarkt och att de läggs in på sjukhuset. Det krävs att sjuksköterskan har kunskaper och förståelse för patienternas situation för att de ska kunna hjälpa dem. Syfte: Att belysa yngre patienters upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt och grundar sig på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Belyser yngre patienters upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt och bygger på 11 kvalitativa artiklar. Tre huvudkategorier bildades: Fysiska begränsningar, variationer i det psykiska tillståndet och en förändrad livsstil samt åtta underkategorier. Diskussion: De mest förekommande upplevelserna var trötthet, ovisshet, rädsla samt en förändrad livsstil. Fynden diskuterades med hjälp av KASAM och jämfördes med annan forskning.

Bakgrund: Tuberkulos är en av en mest spridda sjukdomarna i världen, men finns främst i Afrika och Asien. Det finns botemedel mot tuberkulos men ändå avlider över en och en halv miljon människor av tuberkulos varje år. Omvårdnaden av patienter smittade med tuberkulos är numera den primära behandlingen och det är sjuksköterskor som har ansvaret för omvårdnaden. Därmed är det av stor vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av tuberkulossmittade patienter, för att belysa hur deras kunskap och kompetens ska kunna tas tillvara. Syfte: Att belysa sjuksköterskor upplevelser av omvårdnaden med tuberkulossmittade patienter Metod: En integrerad litteraturstudie som följer Polit & Becks nio steg. Litteratursökningen söktes i två databaser, Cinahl och PubMed. Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa och tre kvantitativa studier. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever missnöje med sin arbetssituation på grund av flera olika orsaker. Brister i arbetsmiljön som bristande samarbete mellan personalen den organisation de arbetar för, samt bristande samarbete mellan kollegor. Sjuksköterskans arbetsplats är en arbetsplats med hög smittorisk och därtill råder det brist på flera olika faciliteter. Även gamla tankesätt som fortfarande är förankrade i flera samhällen försvårar sjuksköterskornas omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön är bristfällig, vilket anses leda till bristande omvårdnad, som genererar en låg vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplever även rädsla för att bli smittade med tuberkulos då de är en utsatt riskgrupp. Brist på flera faciliteter och brist på stöd från egna organisationen kan vara bidragande orsaker till sjuksköterskor rädsla för smitta. Sjuksköterskor upplevde också att omständigheter för vissa patientgrupper var en bidragande orsak till varför patienter hade svårigheter att fullfölja behandlingar.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar utgör ett av de största folkhälsoproblemen i dagsläget världen över. För både män och kvinnor över 50 år är detta den vanligaste dödsorsaken. Årligen drabbas 35 000 personer i Sverige av akut hjärtinfarkt. Hjärtats blodförsörjning sker via kranskärlen som vid en hjärtinfarkt blir tilltäppta. Det medför att syretillförseln till hjärtmuskeln försämras och en akut hjärtinfarkt uppstår. Skadan på hjärtmuskeln gör att hjärtat får en försämrad förmåga och skadan det medför är permanent.Det är en stor patientgrupp som sjuksköterskan kommer att möta ofta inom vården. Då är det viktigt att man som sjukvårdspersonal vet vikten av att ge kunskap och stöd till motivation för livsstilsförändringar. Detta är en diagnos patienten kommer att behöva leva med livet ut. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Åtta artiklar valdes ut. Litteratursökning skedde i Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman; upplevelse av symtom med underkategorier; upplevda fysiska symtom och upplevda psykiska symtom, förändrat liv och livsstil, vikten av samhörighet och professionellt bemötande. Slutsatser: Studiens resultat visade att patienterna upplevde känslor som att kroppen var förändrad, svagare och att döden var nära. De upplevde en trötthet som gjorde att deras sociala liv påverkades och de blev isolerade. Patienterna var tacksamma för sjuksköterskornas engagemang och uppskattade att få dela erfarenheter tillsammans med andra patienter.

Bakgrund: Hjärtstopp sker oftast i hemmet och oavsett orsak till hjärtstoppet är det viktigt att påbörja hjärt- och lungräddning. Chanserna till överlevnad ökar markant om detta påbörjas tidigt. Genom att arbeta personcentrerat främjas hälsa för den drabbade och närstående.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av livet efter hjärtstopp.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar där analysmetoden följde Fribergs (2017) trestegsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; En omtumlande första tid med behov av stöd, Att förhålla sig till förändrade roller och relationer, En ständig jakt på kroppslig och mental kontroll, Att överleva döden och En kamp för att återgå till ett normalt liv.Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Följande tre fynd lyfts fram; Behovet av kontroll för att uppnå välbefinnande, Omgivningens betydelse för att kunna gå vidare och Andlighet som hjälpmedel. Fynden diskuteras utifrån transitionsteorin utarbetad av Meleis (2010). Genom att ha ett helhetsperspektiv och arbeta med omvårdnad på ett familjefokuserat sätt kan sjukvårdspersonal främja hälsa. Litteraturöversikten kan vara av betydelse för alla som möter drabbade och närstående efter en traumatisk händelse, såsom hjärtstopp.

Bakgrund: Att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd är på många sätt påfrestande och utmanande. Som en följd av detta upplever dessa föräldrar i högre grad stress, vilket medför en större risk för emotionell och psykologisk påverkan på olika sätt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om denna ökade risk och efter bästa förmåga stödja dessa föräldrar och deras barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades utifrån Evans kvalitativa analysmetod för beskrivande analys. Resultat: Resultatet grundades i fyra teman och nio subteman som syftar till att på olika sätt beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. De fyra huvudteman beskriver; påverkan på relationer, tillgång till stöd och hjälp, påverkan på föräldraskapet samt positiva aspekter. Slutsatser: Genom litteraturstudien framkom att genom påfrestande relationer, bristande stöd och hjälp från sjukvården och att ständigt bli ifrågasatt kring sitt föräldraskap löper dessa föräldrar en större risk för ohälsa i form av stress, ångest och i förlängningen depression och utmattning. Sjuksköterskan kommer möta dessa föräldrar på olika platser i vården och behöver därför vara medveten om den ökade risk för ohälsa som de löper och vara uppmärksam på tecken eller symptom på detta.

Abstract Background: Hypertension is considered a common disease and can be a contributing cause of cardiovascular diseases such as heart failure, atherosclerosis, coronary heart disease and stroke. With the help of a nurse, people can strengthen their knowledge of health and ill health to manage their self-care, such as diet, exercise and in some cases medication. It is also important for people living with hypertension to get thorough information about the disease. Therefore, it is relevant to gain a deeper knowledge of people's experiences of living with hypertension and what it is like to change their lifestyle. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experience of living with hypertension. Method: A descriptive literature study based on 13 scientific articles. The literature searches were performed on the PubMed and Cinahl databases. The articles have been reviewed and compiled in tables and all articles had a qualitative approach. Main results: The results showed that the people experienced a lack of information about their illness. The people were aware of the sequelae, however most people have the attitude that it will not happen to me, a denial. The people were in need of a lifestyle change and to get information about their illness. Everyday exercise was an important part of people's lifestyle changes. It was stressful for the people to change their lifestyle, but also personal finances, cultural background and the high pace in society could be described as other stressors. Conclusion: Support and information from the caregiver is important for the people to get the optimal understanding as possible about their illness and to reduce stress and anxiety about their situation. Keywords: Self-care, hypertension and experiences.

Bakgrund: mellan 4000-5000 nya sjuksköterskor utexamineras varje år från svenska universitet och högskolor. För att arbeta kliniskt som sjuksköterska krävs det att man erhållit en yrkeslegitimation. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, och yrkesutövandet ska grunda sig i ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt där omvårdnaden ges utifrån evidensbaserade metoder. Syfte: att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som yrkesverksam sjuksköterska. Metod: denna studie genomfördes som en litteraturstudie. 12 artiklar söktes fram med hjälp av relevanta sökord och begränsningar genom databassökning i MedLine via PubMed. Huvudresultat: 4 teman identifierades – upplevelsen av transitionen, upplevelsen av stöd, upplevelsen av självförtroende och upplevelsen av stress. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det första yrkesverksamma året som stressfyllt och att ansvaret var överväldigande. Bristande självförtroende var vanligt under det första året och bottnade sig bland annat i en rädsla över att göra misstag. Stöd och feedback från en mentor eller andra kollegor upplevdes förbättra upplevelsen och minska stress.  Slutsats: nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första verksamma året präglades av stress, bristande självförtroende samt upplevelsen av ett överväldigande ansvar. Vidare upplevde de brister i sina teoretiska och praktiska kunskaper. Feedback samt stöd från kollegor och mentorer uppskattades. En ökad insikt i dessa upplevelser kan vara till nytta för att kunna identifiera behov av stödjande insatser under transitionstiden. Nyckelord: nyutexaminerad, sjuksköterskor, upplevelser / Background: between 4000-5000 new nurses graduate every year from Swedish universities and colleges. To work clinically as a nurse, it is required that you have obtained a professional nurse licence. The nurse's area of expertise is nursing, and the practice of the profession is based on a scientific and ethical approach where nursing is given on the basis of evidence-based methods. Aim: to describe newly graduated nurses’ experiences of their first year of practice. Methods: this study was conducted as a literature study. 12 articles were found using relevant keywords and restrictions through a database search in MedLine via PubMed.  Main results: 4 themes were identified - the experience of the transition, the experience of support, the experience of self-confidence and the experience of stress. The newly graduated nurses experienced the first year as stressful and they stated that the responsibility was overwhelming. Lack of self-confidence was common during the first year and was among other things based on a fear of making mistakes. Support and feedback from a mentor or other colleagues was reported to improve the experience and reduce stress. Conclusion: newly graduated nurses' experiences of their first working year were characterized by stress, lack of self-confidence and the experience of having greater responsibility. Furthermore, they experienced lack of theoretical and practical knowledge. Feedback and support from colleagues and mentors were appreciated. An increased insight into these experiences can be useful to identify the need for supportive efforts during the transition period. Keywords: experiences, new graduate, nurses

No description available.

Bakgrund: Schizofreni är en kronisk, allvarlig sjukdom med miljoner drabbade i världen. Många får inte tillräcklig professionell vård och en stor del vårdas av sina anhöriga ute i samhället. Detta gör att anhöriga får bära ett stort ansvar för den sjuke och de kan också behöva stöd för att kunna hantera situationen. Hur väl förberedda de anhöriga är att vårda den sjuke har stor betydelse och det är sjuksköterskans ansvar att omvårdanden som genomförs är i samråd med patient och anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med schizofreni i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Sökningen utfördes i Cinahl och PsycINFO och omfattar åtta artiklar där samtliga har kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som alla belyste anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med schizofreni i hemmet. Dessa var: upplevelser av att vårda en familjemedlem med schizofrena symtom, negativ påverkan på hälsa och ekonomi, negativ påverkan på sociala relationer, hopplöshet och oro inför framtiden, att finna ork samt behov av stöd. Slutsats: Att som anhörig vårda en familjemedlem med schizofreni är påfrestande både fysiskt och psykiskt, ibland till den grad att det leder till depression och självmordstankar. De anhöriga får många gånger sätta sina egna behov, sin hälsa och sina sociala relationer åt sidan för att ta hand om den sjuke. Utan tillräckligt med hjälp och stöd från professionen kan den vårdande rollen upplevas som hopplös och överväldigande.

Bakgrund: Nästan varje dag drabbas ett barn av cancer. Familjen som helhet ställs inför utmaningar av olika karaktär. Behandlingar sätts ofta in snabbare än sjukdomen har landat i tankarna. Familjerna kan splittras då det sjuka barnet kräver närvaro av förälder både på sjukhuset och hemma. Syskon blir lämnade åt sidan och samvetskvalen hos föräldrarna växer. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av cancer. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med fem självbiografier, skrivna av föräldrar till barn med cancer. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara förälder till ett barn som drabbats av cancer är en omvälvande upplevelse och hela familjen påverkas. Oro, rädsla och maktlöshet var känslor som präglade deras vardag. Tanken på cancer skrämde och var likställt med döden. Stöd från omgivningen och vårdpersonal var viktigt för att ta sig igenom allt. Slutsatser: Att vara förälder till ett barn med cancer är en omtumlande upplevelse som skapar många känslor. Sjuksköterskan kan fungera som ett viktigt stöd genom att se familjen som en helhet och vara uppmärksam på föräldrarnas behov. Detta stöd kan bidra till en ökad trygghet i en annorlunda vardag.