Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer. / Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Sammanfattning   Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som innebär en inflammation i luftvägarna och lungorna. Att leva med KOL är relaterat till en komplex livssituation med en hög symptombörda som påverkar vardagen. En kronisk sjukdom innebär ett liv som oftast förändrar och har en inverkan på det dagliga livet för den drabbade. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserades på nio vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Chinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen utgick utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) mall och analysen har utgått ifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Resultat: Utifrån resultatet framkom fyra stycken kategorier. Dessa var följande: Att leva med Begränsningar, Att vara en börda för andra, Att känna skam och skuld samt Att känna rädsla och ångest. Resultatet visade att KOL påverkade de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av personernas liv genom de begränsningar som sjukdomen innebar. Att leva med sjukdomen ledde till ett beroende av andra människor och flera livsförändringar. Att sjukdomen främst är självförvållad gav känslor av skuld och skam gentemot sig själva och personer i deras omgivning. Rädsla att inte kunna andas ledde till känslor av oro och ångest. Slutsats: En förståelse för hur sjukdomen upplevs för den enskilda personen kan lindra lidandet som KOL orsakar för den drabbade individen. Detta bidrar till att kunna möta personen och ge den bästa individuellt anpassade omvårdnaden vilket är betydelsefullt för den kliniska verksamheten. Nyckelord: KOL, kvalitativ, leva med, personer, upplevelser, litteraturstudie

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett begrepp som beskriver en subjektiv upplevelse där välbefinnandet påverkas negativt. Detta kan bidra till svåra känslor som oro och ångest. Ett inre lidande kan uppstå och skapa känslor av hopplöshet samt otillräcklighet. Detta kan grunda sig i svåra upplevelser som sedan kan leda till ett självskadebeteende. Lidandet kan skapa en känsla av självhat, som i värsta fall kan leda till självmordsförsök. Därför är det viktigt att sjukvården kan förebygga att ett självskadebeteende uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelse av psykisk ohälsa i samband med självskadebeteende. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och baseras på sex självbiografiska böcker. Dessa analyserades med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Sex olika kategorier med tillhörande underkategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: Svåra uppväxtförhållanden, Känslor av utanförskap, Påverkad självbild, Destruktivt beteende, Känslor av psykiskt lidande och Vårdupplevelsernas påverkan. Slutsats: Psykisk ohälsa uttrycker sig på olika sätt och de unga kvinnor som upplever detta är unika individer med olika upplevelser. Det är viktigt att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa för att kunna förhindra ett självskadebeteende och då kunna hjälpa de unga kvinnorna i ett tidigt stadie.

Syftet med studien har varit att ta del av förskollärares upplevelser av integrationen med nyanlända barn och familjer i förskolan. Studien är kvalitativ och inspirerad av en hermeneutisk metod. Genom att ta del av förskollärares upplevelser har vi med hjälp av en tolkande ansats belyst en del av de förutsättningar som förskollärare upplever sig behöva vid integrering. Som insamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer som har analyserats och tolkats. Intervjuerna har skett med sju olika förskollärare på fem olika förskolor i två kommuner. Genom de tolkningar som vi har gjort av förskollärarnas upplevelser visar studiens resultat att förskollärarna upplever arbetet med integreringen som komplext. Detta har synliggjorts med hjälp av fyra olika kategorier som vuxit fram genom våra tolkningar av det som förskollärarna har delgett. Dessa fyra kategorier är Integrering i förskolan, Demokratisk värdegrund, Kommunikationssätt och Stöd och kompetens utveckling. I dessa kategorier beskrivs förskollärarnas upplevelser om vad integreringen av nyanlända barn och familjer i förskolan kan innebära och de förutsättningar förskollärarna anser sig behöva. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen. Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

Bakgrund: HIV/AIDS är en världsomfattande pandemi, trots att smittan minskar, ökar antalet personer som lever med HIV/AIDS, då det finns välfungerande bromsmediciner som behandlar sjukdomen. Antalet personer som lever med HIV/AIDS i Europa har sedan sjukdomens debut aldrig varit så högt som nu. Personerna kan på grund av olika faktorer så som samhällets värderingar, återkommande sjukhusbesök och egenupplevda känslor ha olika dimensioner av upplevelser. HIV/AIDS är ett kroniskt sjukdomstillstånd, följderna av detta medför ständiga kontroller och livslång medicinering. Detta kan åstadkomma begränsningar för många personer med diagnostiserad HIV/AIDS. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudien är baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades för att säkerhetsställa god kvalité. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes vid analysen av de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Efter genomförd analys utformades fyra kategorier vilka benämns som Påverkan i det dagliga livet, Begränsad frihet, Livsförändrande med underkategorierna Hoppfullhet och Hopplöshet samt Vårdkontakten som en del av livet. Resultatet belyser hur personerna som lever med HIV/AIDS upplevde sin sjukdom och hur den påverkade och begränsade personerna i deras livssituation. Mötet med hälso- och sjukvården var på många sätt bidragande för hur personer upplevde sin sjukdom- och livssituation. Slutsats: Att drabbas av HIV/AIDS innebär en livslång medicinsk behandling och kontakt med hälso- och sjukvården. För att personerna ska känna välbefinnande och delaktighet i sin situation har hälso- och sjukvården en möjlighet att påverka detta. Här har den personcentrerade omvårdnaden stor betydelse. Litteraturstudien kan vara användbar för att göra samhället och sjukvårdspersonal medvetna om och skapa ökad förståelse för hur personer med HIV/AIDS upplever sin situation och sin omgivning.

Syftet med studien är att undersöka terapeuters erfarenheter av och tankar kring berättelser om mystika upplevelser. Frågeställningarna är: Hur påverkas terapin av dessa berättelser? samt Är det viktigt att prata om mystika erfarenheter i psykoterapi och i så fall varför? För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod där informationen inhämtats genom intervjuer av tre psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning och intresse för dessa frågor. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resutatet visar att bemötande och förhållningssätt är viktiga aspekter för att kunna prata om patienters mystika erfarenheter i psykoterapi. Berättelserna leder till förändringar i mötet, i terapeutens syn på patienten samt för patientens fortsatta arbete med sig själv, i terapin och i det fortsatta livet. Patienterna är ofta oroade för att bli sedda som psykiskt sjuka, medan terapeuterna i mindre utrsträckning ser någon koppling mellan psykopatologi och mystika upplevelser. Terapeuterna själva tycker att deras egna mystika upplevelser är berikande i deras liv och de anser det vara viktigt att även prata om patienters mystika upplevelser i psykoterapi för att kunna möta dem i allt som är betydelsefullt och påverkar deras tillvaro.

Heterosexualitet är normgivande i samhället och tas för givet vara rätt, naturligt och normalt. Homosexualitet definieras i relation till heterosexualitet, vilket gör att homosexuella betraktas som avvikare. Syftet med studien är att förstå män och kvinnors upplevelser av att ”komma ut” som homosexuell i olika kontext. De kontexter studien avser undersöka är familj, skola och arbetsplats. Studien är kvalitativ, empirin har insamlats genom intervjuer och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultaten visar att samtliga undersökta kontexter genomsyras av heteronormativitet och en central aspekt som inverkar på upplevelsen att ”komma ut” är viljan att vara öppen och ärlig. De slutsatser som dras är att så länge heteronormativitet råder är det ett ständigt ”komma ut”, många oroar sig för negativa konsekvenser helt i onödan. Viljan att ”komma ut” överväger eventuella konsekvenser ett berättande kan få samt befintlig kontext inverkar på upplevelsen av att ”komma ut”. Ju mer utbredd acceptansen är desto mer normaliserat blir homosexualitet.

No description available.