<p>Det moderna informationssamhället har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder används som ett sätt att motverka hög anspänning. En relativt ny företeelse utgör floating, där man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har påvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank. Sex halvstrukturerade intervjuer gjordes med floatingutövare som flyter med varierande grad av sensorisk restriktion. Tematisk analys användes i databearbetningen. Resultaten visade att floating upplevdes som behagligt och avslappnande. Stora skillnader förelåg dock mellan individer i flera aspekter av floatingupplevelsen. Graden av sensorisk reducering i flyttanken tycktes påverka typen av erfarenheter. Ovanliga upplevelser var endast förekommande vid floating med strikt stimulireduktion. Ett vetenskapsteoretiskt resonemang förs kring synen på ovanliga upplevelser. Floatingens användbarhet som terapeutiskt verktyg diskuteras och vidare forskning kring floating och terapi rekommenderas.</p>

<p>Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där personlighetstester är en urvalsmetod. Tio personer intervjuades. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys. Åtta teman framkom dessa berörde bland annat rekryterarens bemötande och kompetens, resultat och återkoppling samt möjligheten till självreflektion. Resultatet visade sig ha viss samstämmighet med tidigare forskning i ämnet. Avslutningsvis, diskuterades rekryterarens centrala roll för den arbetssökandes upplevelser.</p>

<p>HIV/AIDS är en världsomfattande pandemi och orsaken till att många människor avlider. Antalet bärare av HIV/AIDS ökar trots medicinska framsteg och ökad medvetenhet om sjukdomen (Herlitz, 2008). Vårdpersonal kommer med stor sannolikhet att möta patienter som är bärare av HIV/AIDS i sitt dagliga arbete. Då HIV är en kronisk, obotlig och smittsam sjukdom kan detta påverka vårdpersonals inställning till patienter med HIV/AIDS. Vårdpersonals inställning och attityd i bemötandet av dessa patienter är betydande för att skapa en god vård. Syftet är att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Data analyserades i denna studie genom Evans (2002) beskrivande analysmetod. För att säkerställa att artiklarna var vetenskapliga granskades dessa med hjälp av Fribergs (2006) modell. Resultatet utgörs av fem teman som beskriver vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Vårdpersonal har både en positiv och en negativ inställning till att vårda dessa patienter. Denna inställning påverkas av vårdpersonals grad av medkänsla, engagemang, trygghet, rädsla, fördomar, kunskap, psykiska och fysiska hälsa samt upplevelser av vilja och ovilja till att vårda patienter med HIV/AIDS.</p>

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökning. De skadliga ämnena skadar slemhinnan och orsakar en luftvägsinfektion. Cirka 8-10% av Sveriges befolkning över 50 år lider av KOL. Människor som drabbas av KOL upplever en stor livsomställning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur det är att leva med KOL och hur drabbade personer hanterar sjukdomen. Metod: 12 vetenskapiga kvalitativa artiklar från 2000-talet granskades och inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat: Patienterna med KOL hade en beskyllande attityd mot sig själva att de drabbats av sjukdomen. Många patienter hade dåligt självförtroende och andfåddheten gjorde att de kände sig otillräcklig inom familjen och som människa. Livet gick till stor del ut på att symtomlindra och det var viktigt att anpassa sig och planera för att klara vardagen. Diskussion: Smärtan och andfåddheten påverkade patienternas fysiska liv negativt. Det var därför viktigt att patienterna lärde sig hur de skulle hantera sin KOL på bästa sätt. Slutsats: KOL påverkar patienterna negativt och gör att de känner sig frihetsberövade. Ett self-management program var värdefullt i hanteringen av KOL och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om patienternas upplevelser av KOL för att kunna ge en så bra omvårdnad som möjligt.

Bakgrund: Att förbättra prestationerna och kvaliteten inom sjukvården har på senare år kommit att bli ett viktigt mål världen över. Detta har lett till en strävan efter att ta fram nya styr- och belöningssystem inom sjukvården. Mål- och resultatstyrning har därför introducerats i allt större utsträckning, och anses av många forskare och användare som en klar förbättring jämfört med traditionella styrsystem. Samtidigt ses systemet som kontroversiellt på grund av sjukvårdens komplexitet, och frågan är om systemet är önskvärt av dem som påverkas av det. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur anställda inom primärvården upplever modellen med målbaserad ersättning. Detta görs genom en studie av anställda på en vårdcentral i Östergötland. Genomförande: Studien har ett fenomenologiskt förhållningssätt där de anställdas subjektiva upplevelser och erfarenheter står i fokus. Semistrukturerade intervjuer med fem individer från olika yrkeskategorier har genomförts. Studien genomfördes med en abduktiv ansats där referensramen justerades efter genomförd empiriinsamling. Resultat: Studien visar att en målbaserad ersättning riskerar att skapa ett missnöje hos de anställda, framför allt hos dem vars arbetsuppgifter påverkas mest och vars mål förflyttas från vad de anser vara viktigast. Essensen utifrån våra genomförda intervjuer är att ju mer individernas arbetssätt påverkas för att nå upp till målen, desto påtagligare blir det upplevda missnöjet och motståndet att uppnå dess mål. Ett stort problem är att de anställda mer eller mindre tvingas nå upp till målen då resurserna är nödvändiga för vårdcentralen. De intervjuade känner sig inte tillräckligt delaktiga i utformningen av systemet och att de därför blir styrda av personer som inte själva dagligen arbetar med patienter.

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund. De använder sig av olika strategier för att hantera svåra situationer. Kollegor fungerar som ett stöd. Handledning kan underlätta i situationer som av dem upplevs som svåra, där många boende går bort under en kort period och när dödsfallen är utdragna. Fördjupad utbildning inom palliativ vård är viktigt och någonting som undersköterskorna önskar mer av. Diskussion: Påfrestande känslor som undersköterskorna upplever kan grunda sig i att de ser själva individen förändras och försvagas och inte det praktiska som vården innebär.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i snabb takt runt om i världen i samband med en eskalerande fetmaepidemi. En överviktsoperation innebär stora förändringar i livet och ställer krav på att sjukvårdspersonal är kunniga om dessa förändringar ur patientens perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser före och efter överviktskirurgi. Metod: 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sammanställningen resulterade i ett tema och fem presenterade underkategorier. Resultat: Överviktskirurgi blev en sista chans till ett bättre liv för patienterna. De hade förväntningar på ett förändrat liv, som i många fall till stor besvikelse inte blev bättre. Patienterna upplevde att den mentala hälsan blev åsidosatt vid överviktskirurgi, varav de önskade att vårdpersonalen la mer fokus på just detta. Slutsats: Då överviktskirurgi är en livsomvälvande process är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens hela upplevelse, även den känslomässiga. / Background: The number of bariatric surgeries performed globally is increasing in relation to an escalating obesity epidemic. Bariatric surgery leads to life-changing processes and put demands on health care staff to have knowledge about these changes from the patients’ perspective. Purpose: The purpose of the literature review was to illuminate patients’ experiences before and after bariatric surgery. Method: Thirteen scientific articles were reviewed and analysed. The combination resulted in a theme and five presented subcategories. Results: Bariatric surgery became the last chance to a better life for the patients. They had expectations of a changed life, which in many cases to great disappointment didn’t became better. The patients experienced that the mental health was disacknowledged while going through bariatric surgery and was something they wished that the health care staff had focused more on. Conclusion: Bariatric surgery is a life-changing process, why it’s important for the nurse to understand the experiences of the patient, even the emotional experience.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut. Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek. Den närstående upplevde stöd från sjukvårdspersonal som betydelsefullt när de tog sig tid att lyssna och ge information. Slutsats: Närstående är i stort behov av stöd på grund av påfrestningar i samband med vårdandet. I nuläget upplever närstående brister hos sjukvårdspersonal gällande stöd. Genom att utveckla utbildningen inom palliativ vård och utöka forskning om hur närstående vill bli bemötta kan stödet förbättras.

Åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos äldre i västvärlden. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att beskriva upplevelsen av att leva med synnedsättning hos personer med AMD. Sju kategorier trädde fram: Behov av stöd och information, Förlust av självständighet, Utmaningar i vardagen, Anpassadestrategier, Påverkan på sociala livet, Rädsla och osäkerhet och Acceptans och hopp. Det visade sig att de upplevde en osäkerhet i förhållandet med hälso- och sjukvården då de kände att de inte fick tillräcklig information för att klara av sin situation. Minskad självständighet relaterat till ett ökat hjälpbehov var vanligt och att förlora möjligheten att köra bil var en viktig faktor i förlusten avsjälvständighet. AMD begränsade individens vardag på många nivåer och därmed även deras sociala aktiviteter och möjligheten att ta hand om sig själva och andra. Flera skapade olika strategier för att klara av vardagssysslor. Utmaningarna för dessa patienter ledde till en mångfald av emotionella reaktioner, många accepterade sin situation men levde ändå med en alltid närvarande rädsla för ytterligare försämring av synen. En tredjedel visade på depressiva symptom. Hälso- och sjukvården bör identifiera individers förmåga att kunna delta i aktiviteter som de tycker om, med hjälp av den informationen kan hälso- och sjukvården få ett hjälpmedel till att finna personer med risk för depression. Det är av vikt att hälso- och sjukvården fångar upp dessa individer för att kunna erbjuda dem hjälpmedel och stöd för att klara sin vardag.

I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys. I resultatet framkom fyra olika kategorier som beskriver patienternas upplevelser av sina livsstilsförändringar; Upplevelsen relaterat till kost, Upplevelsen relaterat till fysisk aktivitet, Upplevelsen relaterat till omgivningen och Upplevelsen relaterat till kunskap. Slutsats: Det är viktigt att ha kunskap om patienternas upplevelser av livsstilsförändringar både för sjuksköterskan och för övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Detta eftersom diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom, som påträffas inom i stort sett alla områden i vården. Resultatet visade på en bred repertoar av känslor kring livsstilsförändringar och hur dessa kunde påverka individens egenvård. Omgivningen hade en central betydelse för individerna och här anser författarna att sjuksköterskan har en viktig funktion då hon ska möta individen och dess närstående och försöka skapa en meningsfull dialog utifrån individens situation. Här såg författarna att en fördjupad förståelse hos sjuksköterskan för individens upplevelse av sin sjukdom och dess påverkan på livet antagligen kan underlätta för individen med diabetes typ 2 att uppleva livsstilsförändringar på ett meningsfullt sätt.