Bakgrund Hiv, humant immunbristvirus, är en kronisk sjukdom orsakad av ett retrovirus som försvagar kroppens immunförsvar. I dag finns antiviral medicinsk behandling som kan göra att virusnivån knappt är mätbar och personer som lever med hiv kan ha ett vanligt liv. Syfte Att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv.   Metod Systematisk litteraturstudie. Åtta artiklar som belyste personers upplevelser av att leva med hiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att finna synliga mönster i beskrivningarna. Resultat Studiens resultat består av sex kategorier vilka beskriver upplevelser av att leva med hiv. Många personer har upplevt stigmatisering och avståndstagande vilket medförde att de isolerade sig från omgivningen. De påverkades även emotionellt både av själva sjukdomen och stigmatiseringen och nedvärderade sig själva. Många personer beskrev betydelsen av stöd, från familj, vänner och hivspecifika stödgrupper. Infektionen kunde även medföra ett nytt perspektiv att se på livet där det värderades högre och fick en annan mening. Slutsats Personer som lever med hiv kan ha ett fullt fungerande liv och risken för att smitta andra är liten. Ändå utsätts de för stigmatisering och ett avståndstagande, både från samhället och från vården vilket kan ge konsekvenser för de personerna.

Diabetes typ 1 är ett växande problem bland unga i samhället och bör därför uppmärksammas. Det är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen inte kan producera tillräcklig med insulin som leder till att glukos inte kan tas upp i cellerna. En obehandlad diabetes kan leda till senkomplikationer i form av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Ökad kunskap om ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 kan bidra till bättre vårdmöjligheter och därmed öka ungdomarnas upplevelse av hälsa. Litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar som alla är kvalitetsgranskade. Artiklarna belyste ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudiens resultat redovisas i ett huvudtema, tre teman och sex subteman. De subteman som identifierades var upplevelsen av att vara annorlunda, acceptans, expert på sig själv, ansvar för sin sjukdom, vårdens roll samt föräldrarnas roll. Utifrån dessa subteman bildades teman i form av anpassning, upplevelsen av att bli självständig och betydelsen av andra. Ett genomgående tema i hela resultatet var att finna balans i tillvaron vilket också är studiens huvudtema. Att som ungdom vilja frigöra sig från föräldrar och bli självständig kräver extra ansvar för en ungdom med en kronisk sjukdom som diabetes. För att kunna uppleva hälsa i denna process är det viktigt att ungdomar finner en balans i tillvaron. Detta ses både i relation till vården men också till föräldrarna. Ungdomen är expert på sig själv och bör därför få individanpassade möjligheter till ansvar och utveckling.

Palliativ vård innebär att sjukdomen inte går att botas längre. Den syftar till att lindra lidandet samt främja livskvaliteten. Föräldrar är barnets närmaste närstående därför har de en viktig roll i den palliativa vården och har ett stort ansvar för den sjuke. Att vara förälder till ett barn som vårdas palliativt är väldigt ansträngande, intensivt och stressigt. Hela familjens livssituation förändras drastiskt och resulterar i en begränsad vardag. Det är viktigt att tillgodose både föräldrarnas och barnets behov då den palliativa vården blir ett av de viktigaste momenten i barnets sista tid. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som upplevs betydelsefullt för föräldrar till barn som vårdas palliativt. Det finns flera olika faktorer som bidrar till en fungerande palliativ vårdprocess. Faktorer såsom kontinuitet, kommunikation och stöd anses vara av stor betydelse. Sjuksköterskan har en ledande roll i teamet vilket gör att hon har ansvaret att bemöta varje familj som unik, med egna individuella behov. Brist på kunskap hos sjuksköterskan kan orsaka problem som kan göra att vården kan brista och framkalla lidande samt försämra livskvaliteten. I litteraturstudien inkluderas elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat vilket sammanställdes och kvalitetsgranskades. Ur detta framkom två huvudteman och fyra subteman. Författarna har valt ut två faktorer ur resultatet för att diskutera.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I Sverige insjuknar en kvinna var 69:e minut. Det som orsakar bröstcancer är ännu inte enligt aktuell forskning klarlagt. Troligtvis uppkommer sjukdomen genom en kombination av flera olika riskfaktorer såsom hormonbalans, arvsanlag och yttre miljöfaktorer. Unga kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever ofta ett lidande. Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Unga kvinnor upplever bröstcancer som skrämmande och de känner livslidande då de drabbas mitt i livet. Metoden är en litteraturstudie. Analysen som gjordes resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultatet visar att unga kvinnor upplever den första tiden med bröstcancer som att de befinner sig i en helt ny värld, ångestfylld och kaotisk. Enligt resultatet finner unga kvinnor olika sätt att hantera sina känslor. En del kvinnor belyser behovet av mänskligt stöd andra beskriver vikten av kontinuerlig information från till exempel ansvarig sjuksköterska. I diskussionsavsnittet belyser vi vikten av att individanpassa vårdandet och skapa en trygg vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.

Bakgrund: Inom de kommande 20 åren förväntas antalet cancerincidenser öka drastiskt. Barn till föräldrar som diagnostiserats med cancer kan eventuellt befinna sig i en utsatt och sårbar situation och blir ofta förbisedda. Särskilt utsatta är ungdomar som kan få både psykologiska och sociala problem på grund av en förälders cancersjukdom. Många ungdomar upplever att de inte får i närheten av det stöd de är i behov av. För att kunna erbjuda stöd och möta ungdomarnas behov krävs mer kunskap och förståelse kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer eftersom dagens forskning är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomar kunde uppleva förändringar i familjerelationen genom att familjemedlemmarna kom varandra närmare och genom att ungdomarna kände ett större ansvar och en vilja att hjälpa till. Ungdomarna kunde även känna ett behov av att få information kring förälderns cancerdiagnos och att det var viktigt med en öppen kommunikation. Förälderns cancersjukdom gav även upphov till emotionella upplevelser hos ungdomarna som innefattade dels lidande och rädsla men även vikten av distraktion för att kunna hantera förälderns cancersjukdom. Resultatet visade även på positiva erfarenheter och hur förälderns cancersjukdom kunde bidra till en mognad hos ungdomarna. Slutsats: En förälders cancersjukdom kunde uppbringa både negativa och positiva upplevelser hos ungdomarna. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och större kunskaper kring ungdomarnas upplevelser och hur ungdomarnas livsvärld ser ut kan sjuksköterskan bekräfta ungdomarnas lidande och erbjuda stöd som är anpassat efter ungdomarnas behov. Det krävs emellertid mer forskning kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer för att kunna säkerställa att sjuksköterskan ska kunna göra detta.

Bakgrund: Klinisk undervisning är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och den vanligaste handledningsmodellen kallas preceptorship där en student följer en handledare. En annan modell, peer learning, används på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Denna bygger på att studenterna har ett jämlikt samarbete och lär av varandras kunskaper, medan handledaren har det övergripande ansvaret.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva handledande sjuksköterskors upplevelser av peer learning Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju handledande sjuksköterskor med erfarenhet av peer learning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorier som beskriver handledarnas upplevelser av att vara handledare, att handleda studenter samt att vårda patienter i peer learning. Resultaten visar många positiva upplevelser samt vad som är viktigt för fungerande handledning. Slutsats: Peer learning är en bra handledningsmodell för klinisk undervisning som bör kunna användas på fler kliniker.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 100 000 avlida varje år många av dessa behöver palliativ vård. Inom palliativ vård är det viktigt med en helhetssyn där inte bara fysiska behov synliggörs utan även existentiella. Att utföra palliativ vård innebär många olika dilemman som ska tas hänsyn till samt behov som ska tillfredsställas. Omvårdnadspersonalen ansåg att i begreppet en värdig död ingick symtomlindring, närhet till anhöriga få möjligheter att lösa eventuella konflikter. Att befinna sig i harmoni med sig själv, livet och Gud var betydelsefullt. Syfte: Belysa omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda personer i livets slut. Metod: Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Antal deltagare var 10 personer. Informanterna var verksamma på ett äldreboende i en glesbygdskommun. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analysen. Resultat: Analysen utföll i följande kategorier: Vårdtagaren i fokus, Brister i vårdmiljön, Samarbete är viktigt samt Omsorg om anhöriga. Diskussion: När omvårdnadspersonalen ska vårda personer i livets slut innebär detta ett teamsamarbete med arbetskollegor, sjuksköterska och anhöriga. Vårdtagaren är alltid i fokus och omvårdnadspersonalen eftersträvade en lika god vård för alla. Då det inte alltid fanns nog med resurser medförde det en stressig arbetssituation där omvårdnadspersonalen kände sig otillräckliga. Omvårdnadspersonalen är de som utför omvårdnaden i livets slut och delar med sig till nya medarbetare av sin kunskap men får inte fortbildning enligt senaste evidens. Slutsats: Den slutledning som kan dras av denna studie är att omvårdnadspersonalen behöver mer resurser, stöd och kunskap i vården av personer i livets slut. Omvårdnadspersonalen har en betydelsefull roll att påverka utformningen av omvårdnaden i livets slut. Nyckelord: Omvårdnadspersonal, upplevelser, palliativ vård, anhöriga, sjuksköterska, samarbete

Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd där den kognitiva funktionen i hjärnan är nedsatt. För många innebär det stora förändringar i livet samt att nu vara i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en demenssjukdom i tidigt stadie. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet i litteraturstudien baserades på 13 vetenskapliga artiklar. I den analys som gjordes framkom tre kategorier, varav en fick två underkategorier. Kategorierna blev Förändrade relationer, Rädslor & farhågor och Att hitta vägar att leva med en demenssjukdom. Slutsats: Att leva med en demensdiagnos innebär ofta att personen upplever att den värld de lever i blir allt mer obegriplig. De kognitiva förmågorna sviktar och den person de en gång varit finns inte kvar. Personen hamnar i utsatt och sårbar situation, där de kan uppleva att de förlorat kontrollen över sitt liv. I mötet med den demenssjuke är det allra viktigaste att se personen bakom diagnosen och att göra personens röst hörd. Genom att vårdpersonalen både låter personen med demenssjukdom och dess anhöriga vara delaktiga i skapandet av den vård som ges, kan detta bidra till en höjd livskvalité och stärkt självkänsla.

The purpose of this essay is to find out what experiences three preschool teachers, two preschool directors and a social worker (BSc) from the social service have of reporting suspicion of child abuse done by preschools. What perceptions do these individuals have of each other, what experiences do they have regarding cooperation and how do they perceive their responsibilities regarding filing reports on suspicion of child abuse? This investigation is based on qualitative interviews with open ended questions on the basis of an interview guide. The theoretical approach of the essay lies in the phenomenology philosophy, which revolves around the individual’s experiences and perceptions of a phenomenon. Experience and perception are therefore key concepts of the essay. The conclusion of the results is that the preschool teachers and the preschool directors have positive experiences and views of the social service in general, however, there are some differentiations between the individuals’ perceptions. The social worker has a mixed but positive experience of the preschools. The respondents believe that the cooperation between the preschools and the social service can be improved but also on this point the opinions between individuals differs depending on earlier experiences. When it comes to responsibilities, the preschool teachers and directors are aware of their obligation to report and the social worker is aware of the social service’s obligation to protect and do what is best for the child. The social service cannot do this on their own; they need the general public and the professional groups with obligation to report to notify them on any suspicion or worry.

<p>Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det råder en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar som har samband med vår vällevnad. Den medicinska och kirurgiska behandlingen, samt det akuta omhändertagandet är väl utvecklade, vilket gör att allt fler människor överlever en hjärtinfarkt. Frågan är dock hur personer som upplevt en hjärtinfarkt hanterar sin livssituation efteråt. Syftet var att belysa människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarkt. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tre män i åldrarna 52 till 84 år. Resultatet visar att informanterna upplevde rädsla och oro för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. De upplevde även en besvikelse över att kroppen inte orkade lika mycket som tidigare. Detta bidrog till en rastlöshet och en begränsad tillgång till livet. Vidare framkom det att informanterna försökte planera och prioritera sin tillvaro till att bli mindre stressfull. Gemensamt för alla informanter var att de upplevde ett lidande efter en hjärtinfarkt genom ovisheten om hur sjuka de egentligen var. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur dessa patienter bör bemötas av hälso- och sjukvården, för att kunna minska lidandet. Genom att lyssna på och prata om patientens upplevelse kan deras lidande lindras.</p>