Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten. En fallstudie av Fida International har genomförts där tre intervjuer har gjorts på Fida International. Intervjuerna har kompletterats med en intervju på Aspectus Ltd samt olika dokument. Uppsatsen kom fram till att transparens är en viktig del av Fida Internationals verksamhet samt att Fida International använder sig av flera kanaler i sitt arbete för att öka öppenheten men att skapandet av transparensen inte är problemfritt.

Förskoleklassens verksamhetsinnehåll och uppdrag har varit en omdiskuterad fråga och frånvaron av tydliga riktlinjer har ansetts skapa skillnader i kvalitet och likvärdighet. I ett försök att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen bestämde regeringen att förtydliga syftet och det centrala innehållet med hjälp av en ny läroplan. Syftet med studien är att belysa verksamma förskollärare uppfattningar om hur förskoleklassens arbetssätt och innehåll har påverkats av de skrivningar som tillkom i läroplanen 2016. Studien bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärarna anser att de tillkomna skrivningarna i Lgr11 har fått betydelse eftersom förskoleklassens innehåll och uppdrag både synliggjorts och blivit mer tydligt. Resultatet av studien visar även att lärarna i förskoleklass har kommit att arbeta mer målstyrt, samt att verksamheten blivit mer skolifierad eftersom pedagogiska och ämnesmässiga inslag från skolans verksamhet har införts. Vidare upplever förskollärarna dels att likvärdigheten i undervisningen mellan olika skolor har ökat med de nya skrivningarna gällande förskoleklassen och dels att de idag tillhör skolans arbete och traditioner i större utsträckning än tidigare. Med skrivningarna för förskoleklassen anser förskollärarna även att statusen höjts eftersom deras yrkesroll och profession stärkts. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att de nya skrivningarna för förskoleklassen i Lgr 11 har uppfattats som positiva. Visserligen har gränsen mellan förskola och förskoleklass ökat i och med skolifieringen, men gränsen mellan förskoleklass och grundskola har minskat på grund av en ökad samverkan. De nya skrivningarna har gynnat förskollärarna eftersom deras uppdrag blivit mer tydligt, vilket bidragit till en mer likvärdig undervisning i förskoleklassen.

Användning av AI i revisionsprocessen har påvisats påverka kvaliteten på revisionen, positivt i de fall en senior revisor har använt det som ett komplement, och negativt i de fall en junior har använt det med för stor tillit till dess förmåga. AI är ett snabbt föränderligt område och därmed fortsatt relevant att undersöka. Den här studien ämnar undersöka användningen av AI i revisionsprocessen hos revisionsbyråer i Sverige, och hur kvaliteten påverkas, samt vilka faktorer det beror på. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer. Respondenternas svar tyder på att användningen av AI inom revisionsprocessen leder till en effektivare arbetsprocess samt förbättrad kvalitet. Påverkande faktorer är bland annat tillit till AI, om AI används som ett komplement eller substitut, expertis och ansvarighet, samt byråns storlek.

Finansiella skandaler som orsakats av bolagsmisslyckanden ligger till grund för diskussioner om förtroendet för den finansiella marknaden, därför kan implementeringen av bolagsstyrning och hur förtroende skapas inom banksektorn vara intressant att granska. Syftet med den här studien är att få en förståelse för förtroendeskapande genom implementeringen av bolagsstyrning på olika verksamhetsnivåer. Samt att granska de etiska värdegrunderna för implementeringen av bolagsstyrning ur ett förtroende-perspektiv. För att uppnå syftet utfördes en kvalitativ triangulering på tre storbanker, som innefattade dokumentanalyser av bankernas bolagsstyrningsrapporter, intervjuer med personer i ledande position och enkätundersökning med medarbetarna. I teorin framkommer att det inte finns ett bästa sätt att styra alla bolag på eftersom att alla bolag är olika. Detta visade sig genom att bankernas bolagsstyrningsrapporter var utformade på olika sätt men ändå innehåll liknande områden. En anledning till detta tolkas vara bankernas tillämpning av den svenska koden för bolagsstyrning (Koden). En slutsats som dragits i studien är att medarbetarna är det främsta föremålet för bolagsstyrning och verktyget för förtroendeskapande lokalt. Koden anses vara det viktigaste verktyget för bolagsstyrning centralt. Bankerna har ett antal uttalade värderingar som kan urskiljas som kopplingen mellan bolagsstyrning på central och lokal nivå, därför tolkas de som ett verktyg för bolagsstyrningen. Studien stödjer teorin om att bolagsstyrning bör baseras på etiska värdegrunder, då undersökningen av transparens och ansvarighet visar att de är viktiga komponenter att implementera för att skapa ett intern förtroende mellan ledning och medarbetare. Ett förtroende som i sin tur är viktigt för att medarbetare ska kunna skapa förtroendeingivande relationer med externa intressenter.

<p>Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn.</p>

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn.

Denna uppsats undersöker hur synen på mediernas självsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter från de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fått svara på frågor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillräckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen främst vilar på är hämtad från medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger också en kort förklaring till hur makten hänger ihop med förtroendet, utifrån Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frågan om hur lagstiftning kontra självsanerande system kan påverka förtroendet. Här tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning. Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det självsanerande systemet då det håller en skärpt lagstiftning borta och leder till "justare medier". I svaren lyfts även ekonomiska aspekter kring systemet av flera intervjupersoner, exempelvis att det självsanerande systemet möjliggör en prövning av publiceringar gratis. Samtidigt menar flera av de intervjuade att systemet är krångligt för allmänheten. Det finns också en skillnad i synen på systemet mellan granskare och granskade. De som granskar media nämner i högre grad mediernas makt som en orsak till att de är viktiga att granska och representanterna från nyhetsmedierna nämner oftare att granskningen är viktig för mediekonsumenternas förtroende. Viktigt att poängtera är att arbetet med uppsatsen och insamlandet av empirin påbörjades hösten 2008. Av olika skäl har analysen och den kompletta uppsatsen färdigställts hösten 2011. Detta innebär att flera av de intervjuade har bytt position, men detta framgår med tydlighet i uppsatsen.

The purpose of this study was to find out how the responsible editors on a selection of Swedish newspapers react to a reproach from the Press Ombudsman. The method for this research was eight qualitative interviews with responsible editors on some of Sweden’s biggest newspapers, and also a few local newspapers. We based our results on the interviews and three theories – media accountability, communicative action and consequence neutrality. We used these theories because we think that, put together they produce the most apt view of how media ethics is being handled in the printed press. We found out that in most cases a reproach doesn’t mean that much to a newspaper. But all the responsible editors think it’s important for the people and most of all for the person who filed a complaint against the newspaper. It’s also important for the credibility of the self–regulation system on which the Swedish printed press is built.

The intention of this thesis is to gain a greater understanding, to how communicators who has been convicted for gender discrimination by The Swedish Advertising Ombudsman, view their own creative process and their ethical responsibility in society. With their answers we hope to be able to approach a greater understanding of why sexism in the advertising industry still occurs. To approach the question we have conducted qualitative semi-structured research interviews with communicators involved in the creative process of advertisements that have been convicted by the Swedish self-regulatory organization, The Swedish Advertising Ombudsman for gender discrimination. Our question is focusing on their creative process for the current ad, personal values and responsibility and how the conviction has affected them and their future processes. In the result we found out that external factors such as time, money and the client had a major role in the process but also in their general work. Most of the respondents answer to only themselves when they make moral judgements and they generally have a misplaced view of the definition of gender discrimination, or sexism. All respondents agree that communicators, including themselves, have an impact on our society but they do not consider their own work to be a part of reproducing values and stereotypes. Almost all respondents express a strong distrust for The Swedish Advertising Ombudsman where most of them do not agree with their decision. The convictions haven’t lead to any major consequences, although, most of the respondents claimed that they will spend more time reflecting about their ads before publishing it. Some of the respondents also said that they are going to ask the client twice if they really want to publish this work, even though it’s a risk that it might be convicted for gender discrimination. Many of these factors shows that the conviction has not led to any major consequences.

Studien undersöker hur maktrelationerna visar sig i lärares användning av formativ bedömning. En fenomenografisk metod användes för att ta fram en variation av föreställningar kring formativ bedömning. Studien grundar sig i Foucaults syn på makt, vilken innebär att all makt uppstår i relationer samt att inga relationer existerar utan en maktdimension. Detta knyter an till studiens konstruktivistiska ansats som går igen i det sociokulturella perspektivet på lärande vilket kopplas till formativ bedömning samt till fenomenografi som vald metod. Resultatet visar att lärare ger uttryck för flera olika maktrelationer till eleverna. Den övergripande variationen beror av vilken nyckelstrategi som valts för undervisningen, men troligen också av lärarens personliga pedagogiska grundsyn, vilket ämne läraren undervisar i och vilken ålder och nivå eleverna har. En glidande skala kan skönjas genom de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning (1: Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer; 2: Att skapa synliga tecken på lärande; 3: Att ge återkoppling som utvecklar lärandet; 4: Att aktivera eleverna som resurser för varandra; 5: Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer), där lägre siffra anger en högre grad av lärarens ansvarighet och maktkoncentration till sig själv och en högre siffra anger en högre grad av elevernas ansvarighet och mer av delad makt mellan lärare och elever. Studiens resultat avtäcker en del av den formativa bedömningspraktiken som tidigare varit dold och kan därmed ses som ett tillskott till den ökade teoretisering av formativ bedömning som forskarsamhället eftersöker, och kan även fungera som en text för att medvetandegöra lärares praktik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-30</p>