<p>Under år 2007 började ekonomin vända från hög till lågkonjunktur, senare fick denna lågkonjunktur namnet finanskrisen. När konjunkturen vänder neråt påverkas de allra flesta i samhället på något plan, företags vinster kan blir lägre och arbetslösheten ökar.</p><p> </p><p>Denna studie undersöker hur revisionsbyråerna i Big Four påverkas i en lågkonjunktur, både hur de påverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgångsrika. För att få reda på dessa frågor bygger uppsatsens empiriska studie på kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byråer i Sverige.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet innehåller rapporter från internationella organisationer som studerat hur Big Four påverkas ekonomiskt. Det följs därefter av tre stycken guider från konsulter som ger tips på hur företag ska bli framgångsrika under en lågkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvärde.</p><p> </p><p>Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyråerna påverkas av konjunkturförändringar. Byråernas omsättning minskar från den starka tillväxten de hade under den tidigare högkonjunkturen. Anledningarna till att omsättningen inte minskar mer drastiskt beror på att revisionsbyråerna arbetar med att erbjuda ett högt kundvärde, vilket i sin tur gör att priset inte blir något konkurrensmedel, förutom i vissa undantagsfall. Byråerna samarbetar även inom sina nätverk med att flytta personal till de kontor med hög efterfrågan, detta för att behålla nuvarande personal och vara väl förberedda när konjunkturen vänder uppåt igen. </p>

<p>Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen. Exempelvis är 87 procent av kommuncheferna män, trots att cirka 80 procent av de kommunanställda är kvinnor. I samband med denna könsmässiga snedfördelning vill vi även undersöka om män och kvinnor använder olika strategier för att nå högre avancemang.</p><p>Utifrån litteratur och tidigare forskning inom ämnesområdet ger vi en historisk återkoppling till strategins uppkomst samt presenterar en teoretisk genomgång av könsrollsteorier. Socialisering av könsroller resulterar i olika förväntningar och förutsättningar för män och kvinnor. Socialisationsprocessen skapar normer, normer som spelar en avgörande roll för hur män och kvinnor strategiskt ska gå tillväga för att nå en högre chefsposition. För att uppfylla studiens syfte har vi tagit hjälp av en kvalitativ metod, där vi använt oss av intervjuer. Vi har intervjuat åtta högt uppsatta män och kvinnor i offentlig och privat sektor. Respondenterna har fått svara på vilka strategier och erfarenheter de stött på under deras karriäravancemang. Därefter har vi analyserat tillvägagångssättet som de har nyttjat för att nå en högre chefsposition. Utifrån denna process har olika strategier kunnat identifieras, vilka är utbildning, sociala kontakter, engagemang och anpassning. Strategierna skiljer sig till viss del beroende på kön och sektor.</p>

<p>Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra. Vi diskuterar möjliga orsaker till detta, samt tycker oss se tecken på en femte strategi.</p>

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid.

Under år 2007 började ekonomin vända från hög till lågkonjunktur, senare fick denna lågkonjunktur namnet finanskrisen. När konjunkturen vänder neråt påverkas de allra flesta i samhället på något plan, företags vinster kan blir lägre och arbetslösheten ökar.   Denna studie undersöker hur revisionsbyråerna i Big Four påverkas i en lågkonjunktur, både hur de påverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgångsrika. För att få reda på dessa frågor bygger uppsatsens empiriska studie på kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byråer i Sverige.   Teoriavsnittet innehåller rapporter från internationella organisationer som studerat hur Big Four påverkas ekonomiskt. Det följs därefter av tre stycken guider från konsulter som ger tips på hur företag ska bli framgångsrika under en lågkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvärde.   Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyråerna påverkas av konjunkturförändringar. Byråernas omsättning minskar från den starka tillväxten de hade under den tidigare högkonjunkturen. Anledningarna till att omsättningen inte minskar mer drastiskt beror på att revisionsbyråerna arbetar med att erbjuda ett högt kundvärde, vilket i sin tur gör att priset inte blir något konkurrensmedel, förutom i vissa undantagsfall. Byråerna samarbetar även inom sina nätverk med att flytta personal till de kontor med hög efterfrågan, detta för att behålla nuvarande personal och vara väl förberedda när konjunkturen vänder uppåt igen.

Recently, retailers within the Swedish grocery retail sector have launched lines of products under its own brand, quite often produced by manufactures within the same category of products. The common term of this phenomenon is called private labels. Therefore, private labels could be seen as competitors against branded goods, despite the fact that it is, in several cases, the same manufacturer who produces each of the products. The main purpose of this study is to provide understanding of how the manufacturers choose to position themselves, formulate their strategies and compete on the market among private labels, also to examine the motive behind the manufacturer's choice to produce private labels. The study intends to provide a broader view of how the interaction between manufacturers, retailers, private labels and branded goods appears on the Swedish market. We decided to use a qualitative research method and personal interviews to approach the study. After having identified the manufacturers that produces private labels, five semi-structured interviews were held with key people representing each manufacturer. The survey showed that manufacturers are largely interested in the production of private label. It has mainly to do with the excess capacity in the manufacturer’s factories. The retailer’s procurement methods in negotiations have led the manufacturers to produce private labels at the limit of what is profitable. The investigation concluded that the producers must be innovative marketers to meet the competition of private labels.

Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Den empiriska undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Studiens totala population uppgick till 72 entreprenörer varav 48 representerade de snabbväxande företagen och 24 de krympande företagen. Populationen bestod av 59 män och 13 kvinnor i åldersintervallet 21-68 år (m=46 år). Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de två företagsgrupperna i de undersökta variablerna. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning om vad som påverkar tillblivelsen av företag men inte vad som påverkar tillväxten av befintliga företag. Få respondenter och få undersökta variabler kan ha påverkat resultaten. Förslag på framtida forskning och praktisk tillämpning ges.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?

Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att de flesta lärare menar att alla elever med dessa svårigheter ändå är väldigt olika och att användandet av olika pedagogiska strategier är nödvändigt. De menar också att de får tillräckligt med hjälp från skolan men att det skulle vara fördelaktigt med mindre klasser eller större lärartäthet för att kunna tillgodose elevernas behov. Lärarna har också gett oss råd om hur man på bästa sätt kan utforma klassrumsmiljön för att skapa ett trivsamt, lugnt och städat klimat. Vi har insett att det är av stor vikt att ha kunskap inom detta område för att som lärare kunna bedöma och välja ut vilka metoder som fungerar bäst på eleven och för att kunna se möjligheterna för en inkluderande skolgång. The purpose of this study is to take notice of teachers work with children that have AD/HD problems in a elementary school in a Stockholm suburb. About one in eight students in Sweden has these symptoms (Gillberg, 1996). We have chosen to look into which pedagogical strategies teachers in the school use with the children who have these difficulties in terms of educating and their approach to them. We have also examined how these teachers have developed their classroom environment to best suit the student and the pedagogic activities and also which extra resources the teachers receive from the school. We have done a qualified study and have interviewed teachers, a principle and a specialist in pedagogy and then compared information from earlier studies and literature. Results show that several teachers are of the opinion that all students with this difficulty are different and therefore the use of different pedagogical strategies is crucial. They also mean that help in terms of recourses from the school are adequate but that it would be advantageous to have smaller classes or more frequent staffing ratio to be able to provide for the needs of these students. The teachers also gave advice how to improve the classroom environment in the best possible way to create a comfortable, calm and clean environment. We came to the conclusion that it is crucial as a teacher to have knowledge in this area to be able to choose which methods are suitable on students to be able to see the possibilities for an included school attendance.

I vårt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lärare använde sig av gällande läs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det många fakta, tips och idéer. Våra frågeställningar handlade om läs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har läst poängterar vikten av att vuxna, såsom lärare och föräldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig. Vi genomförde intervjuer med två speciallärare/specialpedagoger och två lärare. Vi erhöll kunskap genom intervjuerna inför vår kommande yrkesroll och vi jämförde vad litteratur sade och hur det såg ut i praktiken utifrån lärarnas erfarenhet och kunskap. Vår slutsats blev att det behövs kunskap när det gäller elever som har ADHD såsom bemötande, klassrumsmiljö, pedagogiska strategier och läromedel för lärare som undervisar elever som har ADHD i läs-, skriv- och talutveckling. Vår empiriska undersökning visade att den undervisningsform och de pedagogiska strategier som användes i läs-, skriv- och talutveckling för elever som har ADHD, även gynnade de övriga eleverna i klassrummet. In our examination paper we chose only to write about the pupils who already had received the diagnosis ADHD. We chose to examine and study the pedagogical strategies that teachers used for reading, writing and speech development among pupils that are already diagnosed with ADHD. There were very many facts, suggestions and ideas how to be able to adjust the school assignments for the pupils that had received the diagnosis ADHD. Our research inquiries were about reading, writing and speech development, teaching, the classroom environment, and the education. The literature that we have been reading emphasized the importance of education and further education for adults such as teachers and parents. We carried out interviews with two special education/special needs teachers and two teachers. We acquired knowledge from interviews with sight at our future profession, and we compared what literature said and how the situation was in real matter of fact according to teachers experience and knowledge. Our conclusion was that there is more knowledge acquired when it comes to pupils that have the diagnosis ADHD such as treatment, classroom environment, pedagogical strategies and teaching aids for teachers that teach pupils that have the diagnosis ADHD in reading, writing and speech development. Our empirical research showed that the chosen teaching and pedagogical strategies that were used in reading, writing and speech development for pupils with ADHD also supported the remaining pupils in the classroom.