Since 2005, the number of golf members in Swedish golf clubs has declined. This is a major problem for many golf clubs since it can lead to over establishment of golf courses. This essay is about how golf clubs in North West Skåne, the second golf densest area in the world, work to maintain their members. The sample consists of eight golf clubs which have been geographic delimited by a 30 km radius out of Helsingborg. The research is based on qualitative interviews with the manager of each golf club. The responds of each manager is underlying for the empiricism and analysis of the essay. The result of the research shows that golf clubs in the North West Skåne work in different ways to keep their members. A common feature is that there are no clear strategies or action plans. Every manager agrees that the needs of their existing members have not been prioritized the past years. However, they are convinced that they have to start taking care of their members needs more seriously. The essay finish up with a 10-stepmodel of how golf clubs should work to maintain their members, a model that also could be applied on other golf clubs, but only if the golf clubs individual condition is considered. / Sedan år 2005 har antalet medlemmar minskat på golfklubbar i Sverige. Den negativa medlemsutvecklingen är ett problem för många golfklubbar eftersom det kan uppstå finansieringsproblem samt leda till en överetablering av golfklubbar. Uppsatsen handlar om hur golfklubbar i Nordvästra Skåne, som är världens näst golftätaste område, arbetar för att behålla sina medlemmar. Urvalet består av åtta golfklubbar som har avgränsats geografiskt genom en tremilsradie utifrån utgångspunkten Helsingborg. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med respektive golfklubbs klubbchef. De svar som respondenterna uppger ligger till grund för empiri och analys. Undersökningens resultat visar att golfklubbarna i Nordvästra Skåne arbetar på skilda sätt för att behålla sina medlemmar. Ett gemensamt drag är att det inte finns några tydliga strategier eller åtgärdsplaner. Samtliga klubbchefer är eniga om att de befintliga medlemmarnas behov inte prioriterats de senaste åren men är övertygade om att de måste börja ta hand om behoven på allvar. Uppsatsen avslutas med en 10-stegsmodell för hur golfklubbarna bör arbeta för att behålla sina medlemmar, en modell som även kan appliceras på andra golfklubbar under förutsättning att golfklubbarnas individuella förutsättningar beaktas.

Denna studie är en litteraturstudie där kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende på hur beräkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen användes vid Stockholms universitet läsåret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolår. Beskrivna beräkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika beräkningsstrategier. Matrisen bygger på forskning om vilka beräkningsstrategier som elever använder då de utför beräkningar i huvudet. Det är både strategier som eleverna fått lära sig i skolan och strategier som de själva har utvecklat. Studien har även analyserat vilka ord som författarna till den undersökta litteraturen använder för beräkningsstrategi. Resultatet av studien gällande beskrivningar av beräkningsstrategier har analyserats ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Den undersökta litteraturen ger läsaren olika möjligheter att uppfatta en variation av vilka beräkningsstrategier som finns. Studien visar att ingen enskild bok eller artikel ger en fullständig och strukturerad bild av vilka beräkningsstrategier för subtraktion som elever använder. Resultatet av författarnas ordval för beräkningsstrategier sätts i relation till de ordval som samma litteratur uppvisar för situationer inom räknesätten. Studien visar att ordvalen för beräkningsstrategier varierar och överlappar ordvalen för situationer. Resultaten diskuteras i förhållande till vilka möjligheter lärarstuderande ges att erfara strukturer av hur olika beräkningsstrategier kan kategoriseras. Det förs även en diskussion om vad det kan innebära för de studerande att de ord som används för beräkningsstrategier och situationer varierar och sammanfaller. Studien föreslår gemensamma och entydiga termer för såväl begreppet beräkningsstrategi, som för olika beräkningsstrategier samt en tydlig struktur för att kategorisera olika beräkningsstrategier.

Today the right of the child to participate freely in cultural life and the arts is a goal on the political agenda. As a consequence, in 2011, twenty-six government agencies and institutions of culture were assigned to formulate strategies for activities for children and young people. These strategies are the empirical basis of this thesis. The aim of the study is to elaborate and problematize three issues concerning children’s culture from the viewpoint of a social constructionist understanding of childhood as constructed in various, often political, practices. -How is childhood constructed in the strategies? -Which consequences for childen’s culture can be traced? -What is the role of the UN Convention on the rights of the child in this process? I perform a critical discourse analysis of the child perspective in the strategies. The discourse analysis indicate two general discourses, one superior concerning child perspective as consideration and one inferior posing child perspective as a form of standpoint. The superior discourse is argued to maginalize children’s culture, while the inferior claims the position of the child and thereby also children’s culture. However, these categorizations can be problematized further. Together with the constructions of childhood, the discourses regarding the child perspective indicate yet another level of childhood construction. One in which the child is constructed as an individual with special needs or as one with a certain perspective. Over all, the child is constructed in close relation to the specific context in which it is being described and is constructed according to ideals of dependence and competence, ideals recurrent in the Convention on the rights of the child. It is also argued that the Convention in itself can be regarded as a construction of childhood in which power and generational structures can be problematised in various dimensions. It is concluded that childhood and children’s culture are in very close relation. They construct and position each other. It is also made clear how concepts like child perspective and children’s culture are multifaceted and often used in imprecise manners.

Webbyråer arbetar inom en bransch som ständigt förändras. Nya tekniker och tjänster uppkommer dagligen, vilket gör att det kan vara svårt att hålla sig à jour med utvecklingen som sker på webben. Det finns många strategier för att hålla sig à jour för andra branscher men dessa är svåra att applicera på webbyråer då de har en tendens att arbeta ad hoc. Denna uppsats riktar sig till att beskriva hur webbyråer arbetar för att hålla sig à jour med utvecklingen på webben. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ ansats, där fyra olika respondenter från fyra olika webbyråer blev intervjuade. Den empiriska studien bygger på en litteraturstudie där uppsatsens problematik undersöktes. Detta resulterade i tre teman som blev grunden för intervjustudien. Utifrån resultatet gjordes en empirisksammanställning som sedan analyserades, där empirin återkopplades till litteraturstudien. Analysen visade att webbyråer arbetade efter kundens kravspecifikation, projektbaserad arbetsform och använde sig av ad hoc mässigt agerande, vilket gjorde att de höll sig à jour. Det visade sig även att webbyråers arbetssätt hade likheter med traditionella omvärldsstrategier. Resultatet av denna uppsats blev en beskrivning med tre punkter gällande hur webbyråer arbetar för att hålla sig à jour med utvecklingen på webben.

Syftet med det här examensarbetet är att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrågor till åtta pedagoger i två förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i åldrarna ett till sex. Resultatet pekar på att stressfaktorer i dagens samhälle påverkar båda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar också att de vuxna (pedagogerna och föräldrarna) i första hand behöver lära sig att hantera sin egen stress. I förebyggande arbete mot stress har pedagogerna delat med sig sina erfarenheter och kunskaper att tillämpa olika strategier. De understryker vikten av möbleringen, fria leken och massagen. Pedagogerna har bidragit med kunskapen om hur man tar in förskolans värdegrund och uppdrag i verksamheten.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet. Eleverna berättar om hur de genom att titta, lyssna, prata, spela, leka och interagera med andra, utvecklar sitt språk och lär sig regler och koder i konkreta situationer och sammanhang.

The purpose of this study is to explore how teachers in Sweden and Croatia work with children that have problems like ADHD and dyslexia in school. I have chosen to compare pedagogical methods between Swedish and Croatian teachers which are used in work with children with difficulties when it comes to the education and teachers approach to these children. I have done a qualified study and have interviewed teachers in both Sweden and Croatia and one specialist in pedagogy in Croatia. I compared with these interviews information from earlier studies and literature. Results show that teachers in Sweden are of the opinion that every student who has these difficulties is different and therefore the use a variation of pedagogical strategies is crucial. They also mean that help in terms of more frequent staffing ratio would improve whole school situation for children with difficulties. Teachers in Croatia are of the opinion that their work can not compensate absence of the economical supplies in Croatians schools. Therefore are children with difficulties sentenced to fail in their studies according to the interviewed teachers. I came to the conclusion that students with difficulties are better suited in Sweden then in Croatia because in Sweden teachers have knowledge in this area and are trying to choose which methods are suitable on students.

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda på hur barnen som ofta leker ensam på förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i så fall vad beror det på att barnen väljer att leka ensam? Min frågeställning är: Finns det tillfällen när barnen själva väljer att leka ensam och om det gör det vad beror det då på? Vad kan det beror på om ett barn ofta blir utesluten från leken? Undersökningen är gjord utifrån en etnografiskansats där jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har använt är intervjuer och observationer. Jag har försökt att se på händelserna från barns perspektiv. I resultatet framkom det att barn väljer själv att leka ensam ibland, men anser att det är viktigt med vänner. Det var en flicka som nästan alltid valde att leka ensam om hon inte fick vara med de yngre barnen och leka. Undersökningen är gjord på en förskola i en grupp med 17 barn, tre till fem år. Slutsatserna jag drar utifrån resultatet är att barn ofta utesluter varandra i leken, och att de gör det för att skydda sina lekutrymmen. De vet också att leken är skör och lätt blir förstörd. Barns sociala och språkliga kompetens har betydelse för om de blir inkluderade i leken eller ej.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier. Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi. Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys. Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier. Det visade sig att företagen använder sig av alla de fyra strategier som presenteras i studien, mer eller mindre då de går hand i hand, dock verkar de inte vara medvetna om det.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna.