Studiens syfte är att skapa kunskap om strategier som lärarna använder under lektionerna för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka strategier använder lärarna mest för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen? Och Vilka fördelar och nackdelar har, enligt lärarna, dessa strategier? För att få svar på forskningsfrågeställningarna användes kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex spansklärare i högstadiet. Intervjuernas resultat ger en helhetsbild av olika strategier som sex spansklärare använder mest för att främja den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen. Dessutom förklaras fördelar och nackdelar som dessa strategier har, enligt lärarens berättelser. Resultaten visar att genom att använda olika strategier kan den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen främjas. Sammanfattningsvis kan sägas att studien anses tillföra information som kan vara till nytta för alla lärare som undervisar i spanska (L2) och moderna språk i allmänhet.

The purpose of this thesis was to figure out the feelings that librarians felt towards the e-books at the library. And if it affects their work at the library, especially from a financial point of view. The reason I decided to do this study is because the subject of e-books has become bigger in the last couple of years, and that I got the feeling that the librarians didn’t like them that much. So I did six interviews with six different librarians from different libraries to see if they felt the same thing or if they are in fact positive towards them.The results I received from my study were that the librarians are positive to the e-book. However, they were still worried about the financial situation for example regarding the budget. I compiled the results in to four different strategies, they are in short: Firstly; the libraries are positive to the e-book. Secondly; the library is hopeful to use the e-book to increase reading for people who are struggling with reading. Thirdly; they have a close collaboration with other municipality’s and fourthly; they are welcoming the future and are exited what it will bring. / Program: Bibliotekarie

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet. Resultaten visar bland annat att cheferna an-vänder sig av olika strategier och tekniker vid olika situationer. Resultatet visar även att intervjupersonerna har olika kunskaper och kompetenser som cheferna använder sig av i sitt ledarskap. Även här kräver varje situation olika kunskaper och kompetenser för att cheferna ska fungera som en bra ledare.

Syftet med studien var att synliggöra kommunikationen mellan förskolan och nyanlända föräldrar. Två forskningsfrågor skapades med fokus på hur pedagoger kommunicerar med nyanlända föräldrar och hur pedagoger upplever att kommunikationen fungerar. För att få svar på studiens syfte gjordes en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger intervjuades. Utifrån resultatet kom jag fram till att kommunikationen med nyanlända föräldrar upplevs som svår i förskolan. Svårigheter som uppdagades var bland annat brist på bra tolkar, för lite kompetensutveckling och översättningsprogram som inte fungerar. En viktig slutsats jag kom fram till under studien var om relationer mellan pedagogerna och nyanlända föräldrar. För att få föräldrar och barn att känna sig trygga är det viktiga att skapa relationer och för att kunna skapa dessa relationer får man hitta olika lösningar som får kommunikationen att fungera. Utan kommunikation är det svårt att få en bra samverkan mellan förskola och hem.

Syfte: I takt med att hållbarhet blivit en alltmer viktig fråga har forskare försökt finna medlande variabler mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och den finansiella prestationen (FP), då lönsamhet är en av de mest betydelsefulla faktorerna för företag. Som ett led i forskningen har innovation uppdagats vara en medlande variabel eftersom CSR och innovation antyds uppnå maximalt värde för företag när de slås ihop. Vidare ses innovation förekomma i störst grad hos industriföretag. Med grund för detta är föreliggande studiens syfte att undersöka hur stark CSR och innovations kausala samband är genom att se till både CSRs påverkan på innovation, samt innovations påverkan på CSR hos industriföretag. Det vill säga om det existerar ett dubbelriktat kausalt samband som visar på en positiv spiral.  Metod: Studien tar avstamp från positivismen med en hypotetisk-deduktiv ansats. Vidare baseras studien på en kvantitativ metod och har utifrån en longitudinell design inhämtat data från Thomson Reuters. Datan representerar ett urval av 569 publika och globala bolag för tio år, vilka sedan har analyserats i statistikprogrammet SPSS.  Resultat och slutsats: Studien visar ett existerande dubbelriktat kausalt samband hos industriföretag, där vi dels kan se att bolagsstyrning- och miljödimensionen inom CSR utgör den främsta påverkan på företagens investeringar i innovation, som i sin tur utgör störst effekt på miljödimensionen inom CSR.  Förslag till fortsatt forskning:Några förslag på vidare forskning är att inkludera andra mått av CSR eftersom det existerar flertalet olika mätningar. Vi ser även att vidare forskning kan studera sambandet mellan CSR och innovation hos icke börsnoterade bolag för att möjliggöra ett ännu mer generaliserbart resultat, samt studera hur lönsamheten påverkas i det dubbelriktade sambandet mellan CSR och innovation. Uppsatsens bidrag:Studien bidrar främst med att fylla det forskningsgap som finns gällande CSRs samband med innovation genom att se till CSRs dimensioner, samt till industribranschen. Studien kan ge bevis för att företag som ser variablerna som två separata aktiviteter drar större fördel att istället förena strategierna till en.

Läraryrket diskuteras på bred front i dagens svenska samhälle. Att skapa attraktivitet och goda förutsättningar för läraryrket är en viktig framtidsfråga då behoven av behöriga lärare kommer att öka under den kommande 15-årsperioden. En rad olika parametrar påverkar läraryrkets förutsättningar. En av dem avser kompetensutveckling för lärare vilket fokuseras i denna uppsats. Studien syftar till att beskriva och skapa kunskap om vilken kompetensutveckling som genomförs för lärare i tre kommunala grundskolor, vilka strategier som ligger bakom den kompetensutveckling som genomförs, hur lärmiljön ser ut där kompetensutvecklingen genomförs samt vad den kompetensutveckling som genomförs leder till för såväl individ som organisation. Intervjuer med tre rektorer och fyra lärare genomfördes och en tematisk analys med ett deduktivt angreppssätt nyttjades för att bearbeta intervjumaterialet. För att analysera materialet användes en teoretisk referensram i form av en analysmodell som behandlar faktorerna lärmiljö, strategier för kompetensutveckling och effekter av kompetensutveckling. Resultat ifrån studien visade på att det gällande lärmiljön fanns såväl främjande som begränsande faktorer som påverkade lärares deltagande i kompetensutveckling. Indikationer fanns om att det primärt var arbetsplatsens inre faktorer såsom individernas egen drivkraft, en stödjande ledning och den vardagliga arbetsorganisationen som påverkade vilken kompetensutveckling som lärarna deltog i. En negativ inre påverkansfaktor som framkom var det hårda tryck och stressade arbetssituation som informanterna gav uttryck för.  Bristande tid bekräftades även av att informanterna som deltog i längre eller mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser till stor del gjorde detta på sin fritid. Den strategi som nyttjades för kontinuerlig kompetensutveckling för hela lärargruppen var informellt lärande som var nära sammankopplat med skolornas organisationsstruktur. Detta till skillnad från det mer formella lärandet som primärt var initierat av enskilda individer. Olika former av behovsanalys gällande kompetensutveckling framkom i studien, dock med en större betoning på strategier som relaterade till behov ”här och nu” och i mindre omfattning strategier som baserades på mer långsiktiga verksamhetsinriktade behovsanalyser.

Vår förförståelse innan studien var att olika kulturer har olika syn på genus och jämställdhet mellan könen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där enskilda intervjuer har genomförts med sex pedagoger. Syftet var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot vårdnadshavare med olika kulturella bakgrunder ur ett genus perspektiv. Intervjuerna ägde rum i två mångkulturella förskolor. Intervjuerna grundade sig i tre utarbetade fall som pedagogerna fick diskutera. Fallen presenterades i början av intervjun därefter följde åtta väl utarbetade öppna frågor. Det gavs också utrymme till ytterligare följdfrågor i varje enskild intervju. I resultatet framkommer pedagogers föreställningar kring vårdnadshavare med annan kulturell bakgrund och vilka strategier pedagogerna använde sig av för att främja jämställdhetsarbetet i förskolan. Pedagogers strategier utifrån fall ett, informera om läroplanen, ansvarsområden och vart pedagogernas ansvar börjar. Tydlig kommunikation, att vara tillmötesgående, använda sig av tolk och samtal. Pedagogers strategier utifrån fall två, kommunikation, bygga relationer med vårdnadshavarna samt skapa trygghet hos vårdnadshavarna, informera om läroplanen och ta stöd från förskolechefen. Pedagogers strategier utifrån fall tre, kommunikation genom att ställa frågor och få vårdnadshavarna att själva reflektera, informera om läroplanen och hur de arbetar på förskolan. Efter att sammanställt intervjuerna fick vi reda på att majoriteten arbetar till stor del med att informera, kommunicera och samverka med vårdnadshavarna.

Undersökningens syfte var att öka kunskaper om hur förskollärare arbetar med konflikthantering. Ur syftet formulerades två frågeställningar: Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med konflikthantering? hur motiverar förskollärarna sina val av strategier?   Metoden i det självständiga arbetet var en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på tre olika förskolor, en privat förskola och två kommunala förskolor. I undersökningen genomfördes en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten vi valt är sociokulturellt perspektiv där interaktion är en viktig aspekt för hur vi människor lär av varandra och där språket samt proximala utvecklingszonen är centrala begrepp att förhålla sig till.   Resultatet visar att förskollärarna använde strategier i form av: förebyggandestrategier, kommunikativa strategier, närvarande förskollärare, hjälpa barnen att sätta ord på känslor, positiv inställning, kroppsspråk i arbetet med konflikthantering och förklaringar till dessa strategier. I resultatets slutsats framkom det att förskollärarna är närvarande i konfliktsituationerna för att hjälpa barnen att finna olika strategier och för att lära sig att använda sina ord istället för att gå i affekt.

<p>Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid.</p>

<p>Recently, retailers within the Swedish grocery retail sector have launched lines of products under its own brand, quite often produced by manufactures within the same category of products. The common term of this phenomenon is called private labels. Therefore, private labels could be seen as competitors against branded goods, despite the fact that it is, in several cases, the same manufacturer who produces each of the products.</p><p>The main purpose of this study is to provide understanding of how the manufacturers choose to position themselves, formulate their strategies and compete on the market among private labels, also to examine the motive behind the manufacturer's choice to produce private labels. The study intends to provide a broader view of how the interaction between manufacturers, retailers, private labels and branded goods appears on the Swedish market. We decided to use a qualitative research method and personal interviews to approach the study. After having identified the manufacturers that produces private labels, five semi-structured interviews were held with key people representing each manufacturer.</p><p>The survey showed that manufacturers are largely interested in the production of private label. It has mainly to do with the excess capacity in the manufacturer’s factories. The retailer’s procurement methods in negotiations have led the manufacturers to produce private labels at the limit of what is profitable. The investigation concluded that the producers must be innovative marketers to meet the competition of private labels.</p>