Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden. För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar. Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig. Variationen av praktisk-estetiska och teoretiska ämnen skapar lust och motivation. I lustfylld textilslöjdundervisning driver elever arbetet framåt själva, de har stort medbestämmande, arbetet flyter på och de klarar av utmaningar. Orsaker till lust och motivation är inspiration, inflytande, intresse, problemlöning, görandet, visionen av en produkt, att få med sig något hem, att bli nöjd med resultat, att ha kontakt med andra, och en kunnig lärare. När lust och motivation saknas används strategierna att ta en paus, att sätta igång fast man inte har lust, hitta lust och motivation själv, att söka eller ge hjälp samt att vara positiv.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats: Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden? Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher? Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser? Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker. Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher. Detta medför att nischbanker har kunnat utnyttja kärnverksamhetens legitimitet och resurser. Vid etableringen har nischbanker främst varit i behov av kapital, kunder och infrastruktur. För att kunna etablera sig har nischbanker främst utnyttjat kärnverksamhetens kundbas och konkurrerat med låga priser.

Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom använder för att hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier. De nio strategier jag fått fram är följande: planering och kommunikation, skolanpassning och avsaknad av den, trygghet och tid, förstående vänner, imitation, samma intresse, spela teater, ensamhet och undvikande. I diskussionsdelen relateras resultatet med alla strategier till tidigare forskning om Aspergers syndrom som avvikelse, samt till olika avvikelseteorier. De avvikelseteorier jag utgått ifrån är Becker och Goffmans stämplingsteorier. Slutsatsen är att strategier för att motverka att bli sedda som avvikare av omgivningen tar mycket kraft och energi, vilket leder till att personer med Aspergers syndrom blir trötta efter en hel dag i sociala sammanhang. Det i sin tur kan förklara varför personer med Aspergers syndrom ofta är ensamma på sin fritid och utövar intressen som sker enskilt.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta. Det anses viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att få förståelse för olika slags texter. Lärarens roll samt kompetens inom området ses som avgörande faktorer för medveten läsförståelseundervisning. Flera goda exempel på medveten läsförståelseundervisning har iakttagits. Andra undervisningssituationer speglar frånvaron av anknytning till forskning och teori, då metoder och strategier används oreflekterat. / The purpose of the study is to understand and get insight in how explicit reading comprehension instruction is conducted in the Swedish secondary school system. The focus of the study is on the methods and strategies explicitly used by the participating teachers in the study. This qualitative case study has elements of ethnography using triangulation, where the collection of data is by observation and interviews complimented by literature studies. When analyzed and reported we used elements of ethnographic approach. The study shows that reading comprehension is central to all acquisition of knowledge and functioning word decoding is the foundation of this. It is considered important to work utilizing various methods and strategies to understand different genres of texts. The teacher’s role and qualifications within the field are pointed out as a crucial factor for explicit reading comprehension instruction. Several good examples of explicit reading comprehension instructions have been observed. Other educational situations reflect the absence of knowledge of research and theory, as these are not utilized.

Syftet med studien är att skapa en förståelse och kunskap om barns inneslutning och uteslutning i leken samt vilka strategier de använder för detta. Syftet är även att belysa barns egna uppfattningar om detta fenomen. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av två metoder, deltagande observationer och intervjuer i fokusgrupper. Resultatet visar att barn använder olika relationsstrategier när de inne-och utesluter varandra i leken. De är medvetna om vilka strategier som ger tillträde till leken vilket kan skilja sig från hur de går tillväga i verkligheten. Barn är ofta medvetna om hur man bör göra i leken då ”alla får vara med”, men att de inte alltid kan upprätthålla den koden. Barn uppfattar uteslutning som något de själva utsätts för, men inte själva bidrar till. Studiens resultat har gett oss en djupare kunskap om och förståelse för vilka relationsstrategier barn använder sig av och hur de inne- och utesluter varandra i leken.

Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med problemlösning utifrån frågeställningarna vilka strategier lyfter lärare fram i problemlösningsundervisningen och vilken roll tar läraren i undervisningssituationer av problemlösning. Fär att samla in epiri till studien har tre lärare deltagit och deras före, under och efter problemlösningsundervisningen undersöktes. Lärarnas planering av undervisningen gav information om tankar och utgångspunkter i problemlösningen som sedan utfördes och som då observerades med hjälp av två observationscheman utifrån det teoretiska ramverket, bestående av Pólyas fyra faser (1945) och Smith och Steins fem undervisningspraktiker (2014). Observationerna kompletterades med intervjuer av observerade lärare. Insamlad data bearbetades och sammanställdes till ett resultat. Analyserades gjordes av resultatet med det teoretiska ramverket som filter. Studiens resultat visar att introduktionen av ett problem är viktigt för elevers förståelse för det. Lärarens förberedelse och förutsättande av lösningsmetoder och strategier innan lektionen bidrar till att de lyckades bättre med att tydliggöra den matematiska idén i diskussionsdelen av problemlösningens. Samtidigt visar resultatet att lärare lägger olika mycket vikt på att uppmärksamma utvärderingar och reflektion i problemlösningen. Övergripande visar studien att lärarna tar en stor roll i att hjälpa och kontrollera elevernas process i lösandet av problem. Det framkommer även att lärarnas aktiva urval av elevlösningar skiljer sig mellan lärarna.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om elevers upplevelser av på nätet. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever i grundskolan, resultatethar sedan delats upp tematiskt. I resultatet framkommer det att elever upplever att negativa handlingar sker på nätet. Alla har inte själva blivit utsatta men en stor del av informanterna i studien berättar om andra i deras närhet som blivit utsatta. Studien visar även att eleverna har egna strategier för att hantera de negativa handlingarna. Det framkommer också preferenser för vilka personer eleverna vänder sig till för stöd.

Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar lärare uppfattar i ämnet idrott och hälsa med att motivera samtliga elever, samt vilka strategier och didaktiska handlingskompetenser som idrottslärarna arbetar med för att motivera samtliga elever. Vi använder oss utav en kvalitativ ansats, där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer med fem utbildade idrottslärare, för att studera deras uppfattningar, erfarenheter och hur de arbetade. Vi sökte även efter tydliga exempel på lärares praktiska strategier när de haft omotiverade elever. Studiens resultat visar att skaran omotiverade elever inte uppfattas vara så stor men att dessa finns, varför lärare behöver förhålla sig på något sätt till det faktumet. I resultatet redogörs för idrottslärares strategier och exempel på hur lärarna arbetade med elever som är omotiverade och vilka metoder som kom till användning.

Syftet med studien var att belysa pedagogers uppfattning om begreppet inkludering och hur pedagoger uppfattar sitt eget agerande för en inkluderande förskola. Syftet var ytterligare att ta reda på hur pedagoger arbetar inkluderande med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet gjorde vi tre frågeställningar som riktar sig mot pedagogernas uppfattningar om inkludering, arbetet med inkludering och hur arbetet riktar sig mot barn i behov av särskilt stöd. Syftet och forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa intervjuer med två förskollärare, tre barnskötare och en specialpedagog, alla med olika erfarenheter. Det framkom i resultatet att pedagogernas förhållningssätt och synsätt till barn i behov av särskilt stöd är viktiga förutsättningar för en lyckad inkludering i förskolan. Det finns alltså enligt pedagogerna möjlighet till inkludering i verksamheten, men det framkom även att det finns svårigheter med arbetet i form av för lite personal och för stora barngrupper. Att hitta lämpliga strategier för att öka möjligheten till att inkludera, utmana och utveckla barnen ansågs viktigt för pedagogerna.

Bakgrund: Relationen mellan arbetsterapeut och patient har påvisats ha inflytande på behandlingen och behandlingsresultatet. Relationen är ett verktyg för att patienten ska uppnå sina mål. Tidigare definition om hur en bra relation är inkluderar att relationen ska vara tillitsfull. Tilliten byggs upp över tid. Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter inom kommunala hälso-och sjukvårdsteam skapar tillitsfulla relationer till patienter. Metod: En kvalitativ studie där två fokusgrupper med sammanlagt sju arbetsterapeuter genomfördes. Därefter utfördes en innehållsanalys av de två fokusgruppsdiskussionerna. Resultat: I temat Att göra och att vara beskrivs deltagarnas uppfattningar om hur tillit skapas. Temat bygger på de tre kategorierna: Använder olika strategier, Arbetar klientcentrerat och Har ett empatiskt förhållningssätt. Deltagarna använder olika strategier beroende på om det är första mötet, fortsatt arbete eller om det är svårt att skapa tillit samt är instruerande. De arbetar klientcentrerat då de har patienten i fokus, lyssnar aktivt till patienten och skapar en jämlik relation. De har ett empatiskt förhållningssätt då de kommunicerar med ödmjukhet, visar patienten förstående samt skapar en avslappnad stämning. Slutsats: Deltagarna använder sig av olika strategier, arbetar klientcentrerat samt har ett empatiskt förhållningssätt för att skapa tillitsfulla relationer.