Första argument för studien är att problemlösning tar liten plats i undervisningen. Argument två för studien är att när olika lösningar synliggörs blir eleven uppmärksam på att det finns flera sätt att lösa problem. Tredje argument för studien är att läraren bör sätta sig in i elevernas intressen och perspektiv för att eleverna ska kunna utvecklas inom matematiken. Litteraturöversiktens syfte är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare på lågstadiet arbetar med problemlösning i ämnet matematik, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka strategier för problemlösning kan lärare använda sig av i sin undervisning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om lärandestrategier, metoder och problemlösningsuppgifter på lågstadier. Resultaten gav oss följande argument; digitala verktyg är en arbetsform som väcker intresse men även att många lärare känner osäkerhet vid användandet. Många forskare lyfter fram att elevnära uppgifter gör att eleverna känner större engagemang. Slutligen att flera forskare beskriver att elevernas kunskaper förbättras när de arbetar i grupp. Eftersom digitala verktyg var en arbetsform som återkom ständigt i resultaten av artiklarna, hade vidare forskning varit att undersöka och besvara “hur skiljer sig arbetet med digitala verktyg vid självständigt arbete och grupparbete?”. De implikationer vi erfarit är lärarens brist på kunskaper inom digitala verktyg samt att problemlösningsuppgifter kräver mer tid och planering utifrån lärarens perspektiv.

Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både  mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.

Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever att deras arbetsrelaterade relationer är. Varför just kvinnor valdes beror på att det skett en ökning i utbildningsnivå gentemot män enligt tidigare forskning. I och med att många individer utsätts för kränkning och diskriminering utifrån sin etnicitet valde vi att studera vidare kring hur det utspelar sig i dagens samhälle. Eftersom det största fokuset låg på kvinnornas egna upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod som mest lämplig för att kunna besvara de givna frågeställningarna. Det empiriska materialet till denna studie samlades in genom tio intervjuer med kvinnor som har utländsk bakgrund och arbetar inom kvalificerade yrken. Den tidigare forskningen som berör individer med utländsk bakgrund visar att det existerar en subtil diskriminering inom många yrken och på flertalet arbetsplatser. Detta medför att många använder sig av olika strategier för att anpassa sig för att exempelvis uppnå karriär inom deras yrken och för att passa in i den rådande arbetskulturen. Resultaten från denna studie visar att kvinnor med utländsk bakgrund får höra kränkande kommentarer utifrån deras etnicitet men att det ändå finns positiva upplevelser kring deras bakgrund då den tillför speciell kompetens inom olika yrken. I och med att det existerar olika arbetskulturer visar resultaten även att vissa informanter anpassar sig mer än andra till de informella regler och normer som finns beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Vid analys av materialet hittades mönster och olika teman som sedan vid tolkning kunde kopplas till Goffmans teori om individens rolltagande vid social interaktion och Hochschilds teori om typer av agerande utifrån känslohantering.

Syftet med den här studien är att generera kunskap om det pedagogiska bemötandet av barn med normbrytande beteenden samt hur förskolans fysiska miljö villkorar samspelet mellan barnen och även det individuella barnets agerande. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: 1) Vilka strategier används i det pedagogiska bemötandet vid normbrytande beteende i förskolan? 2) I vilken mån villkoras samspelet av den fysiska miljön på förskolan? Vi har utfört en kvalitativ studie där det empiriska datamaterialet samlades in genom observationer och samtal. Datamaterialet har analyserats utifrån tre perspektiv: det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att pedagogerna använde följande strategier vid bemötandet av barn med normbrytande beteende: beröm, bekräftelse, tala barnet tillrätta, moraliserande tillrättavisning, ignorera oönskat beteende och att bekräfta barnets känslor. Resultatet visar också att miljöns utformning villkorar barns samspel. Både lokalernas utformning samt material som finns tillgängligt, påverkas av normer och regler som begränsar och möjliggör barns beteende.

Denna studie syftar till att undersöka två skilda förskolegårdar och vilka förutsättningar som dessa erbjuder för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Studien berör även vilka strategier pedagogerna använder för att erbjuda barnen en utomhusmiljö som ger barnen möjlighet till stimulering och utveckling. För att svara upp till vårt syfte har vi utfört en kvalitativ observationsstudie samt kompletterande fältsamtal på de båda förskolorna. Vårt empiriska material har sedan analyserats utifrån en tematisk analysansats där vi funnit två huvudkategorier, möjligheter och hinder, för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Dessa presenteras närmare i olika underrubriker under vårt resultat. Resultatet visar på att det som på den ena förskolan framstår som möjligheter, snarare är hinder på den andra förskolan då den inte alls erbjuder barnen en jämförbar miljö. Vidare blir det tydligt att pedagogens förhållningssätt och roll blir betydande för att komma förbi hindren och kunna se möjligheterna utifrån de förutsättningar de har att arbeta efter. Resultatet diskuteras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö 18, tidigare forskning samt vem blir jag som pedagog i dessa två förskolor.

The rise of populism has put a strain on democracies all over the world, all from South and North America to Asia. The Northern European countries are no exception to this situation, and the rise of right-wing populist parties in the Nordic countries have taken its toll on their respective parliamentary institutions. The methods in which to tackle this development has been varied. Some political establishments have been attempting to isolate and ignore the populist party, seeking to set an example for its citizens, and signaling appropriate democratic values. Others have chosen to include and oppose these parties, as if they were any other political party. This study firstly presents a clear view of the differences in which method has been used in the Nordic countries of Denmark, Finland, Norway and Sweden. All four countries have used different methods, from Sweden’s attempt at isolating the Sweden Democrats, to Denmark’s choice to include the Danish Peoples Party as a regular member of the parliamentary system. Additionally, this study presents a set of theories as to why the methods of choice vary between countries, which are otherwise so similar. The theories deal with the importance of individual political characters in the respective country, the specific time period in which the most radical changes occur, the cultural heritage of the country, or whether the method of choice is a politically tactical move.

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares perspektiv på anknytning mellan förskollärare och barn, samt vilken betydelse förskollärare ansåg att anknytning kan ha för barnet i förskolan. Studien använde en kvalitativ metod och genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyserades med tematisk analys och med stöd i anknytningsteorin. Resultatet visar att anknytning kan se olika ut när barnet knyter an. Förskolläraren kan hjälpa barnet att förändra ett otryggt beteende med hjälp av olika strategier och kompetenser. Skapas en trygg anknytning till förskolläraren får barnet olika möjligheter. En möjlighet är att barnet kan våga skapa nya relationer. Studiens slutsats är att förskollärarna i studien anser att anknytning är betydelsefullt för barnen. Detta eftersom förskollärarna i studien anser att anknytning till en förskollärare ger barnen flera möjligheter, både i förskolan och i framtiden. Förskollärarna i studien synliggör att anknytning spelar roll för hur barnen kommer att uppleva sin omvärld, vilket gör att anknytning blir värdefullt för barnen. Studiens resultat visar att det finns olika sätt att arbeta med anknytning och att alla förskollärare har egna strategier för att få barnen att vilja knyta an

Med vår studie vill vi undersöka om barns integritet respekteras utifrån förskollärares olika maktstrategier. Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka strategier förskollärare använder i sitt arbete med barns integritet i förskolan, något som har skrivits fram tydligare i den nya reviderade läroplanen (Lpfö18). Enligt oss författare är integritet angeläget att undersöka då vi anser att det kan förekomma dilemman rörande barns integritet i förskolan. Vi har undersökt hur fem förskollärare resonerar och agerar för att tillgodose barns integritet, samma förskollärare blev både intervjuade och observerade. Förskollärarna som deltog i studien arbetar antigen med äldre eller yngre barn på fyra olika förskolor i en kommun. I delstudie ett har vi intervjuat förskollärarna om vad det innebär att respektera barns integritet och ifall arbetet skiljer sig beroende på barns ålder. I delstudie två har vi observerat förskollärarna under en samling för att se hur de arbetar med barns integritet. Bearbetningen och analysen av empirin har i delstudie ett gjorts med en tematisk analys och delstudie två har gjorts med en narrativ metod. Utgångspunkten i analyserna och diskussionen har ett normkritiskt perspektiv eftersom det är ett arbetssätt som kan belysa olika maktstrukturer och olikheter i förskolan. I studiens resultat framgår det att förskollärare använder sig av olika strategier för att tillgodose barns integritet och hur förskollärarnas förhållningssätt påverkar barns integritet. Det framgår även att det finns skillnader i arbetet med barns integritet beroende på barnens ålder samt svårigheten med att respektera barns integritet i olika situationer. Det vi har kunnat urskilja var både omedvetna och medvetna strategier som förskollärarna använder eller beskriver.

Bakgrund: Livssituationen kan komma att förändras för de personer som lever i en parrelation där den ena personen drabbas av demenssjukdom. Parrelationen och omvårdnaden påverkas positivt om båda i relationen upplever välbefinnande. Det finns flera kunskapsluckor kring hur sjuksköterskan arbetar med och upplever parrelationen i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Sjuksköterskan bör därför inkludera parrelationen och identifiera samt utvärdera förändringar i parrelationen kontinuerligt under sjukdomens progression. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att inkludera parrelationen i omvårdnaden vid demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt inkluderades nio sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet inom yrket och som huvudsakliga uppgift arbetade med personer med demenssjukdom. Sjuksköterskorna arbetade på en minnesmottagning på ett universitetssjukhus, inom kommunal hemsjukvård samt på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema kunde identifieras; upprätthållen delaktighet under sjukdomens progression. Informanterna hade olika förhållningssätt till parrelationer i omvårdnaden och det var den unika parrelationen som behövde bekräftas och identifieras. Informanternas strategier och omvårdnadsinterventioner riktade sig till största del till att undvika att parrelationen blev en vårdarrelation. En inkluderad parrelation kunde medföra en bättre omvårdnad, vilket krävde intraprofessionellt samarbete under sjukdomens progression och att delaktighet upprätthölls.Slutsats: Informanterna upplevde att parrelationen behövde uppmärksammas mer aktivt och ses som en del i omvårdnaden för att båda parterna i parrelationen skulle känna sig delaktiga. Genom kommunikation, samtal och delaktighet kunde sjuksköterskan få mer förståelse för parrelationens inverkan på båda partners välmående och därmed utföra mer individanpassade omvårdnadsinterventioner. Mer forskning behövs inom området för att klargöra hur rådande omvårdnadsarbete kring att inkludera parrelationen ser ut. / Background: The life situation may change for those people living in a couple relationship where one person suffers from dementia. The couple relationship and nursing are positively affected if both in the couple relationship experience well-being. There are several gaps in the research about how the nurse works and perceives the couple relationship in the care of people with dementia. The nurse should include the couple relationship and identify and evaluate changes in the couple relationship continuously during the course of the disease. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of including the couple relationship in nursing in dementia. Method: The study was conducted on a qualitative basis with semistructured interviews. A total of nine nurses were included with at least three years of experience in the profession and mainly working with people with dementia. The nurses worked at a memorial reception at a university hospital, in municipal home care and in nursing home. The interviews were analysed with content analysis. Results: An overall theme could be identified; sustained participation during disease progression. The informants had different approaches to the couple relationship in nursing and it was the unique couple relationship that needed to be confirmed and identified. Nursing strategies and nursing interventions were largely aimed at preventing the couple relationship from becoming a healthcare relationship. An included couple relationship could lead to better care, which required intra-professional cooperation during disease development and that participation was maintained. Conclusion: The informants experienced that the couple relationship needed to be more actively identified and seen as part of the nursing care to make sure that both the individuals in the couple relationship felt involved. Through communication, conversation and participation, the nurse could gain more understanding of the impact of the couple relationship on the wellbeing of both partners and therefore perform more customized nursing interventions. More research is needed in the field to clarify more details about how current nursing work includes the couple relationship.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning väcktes ett intresse för vilka strategier elever använder sig av när de ska lösa additioner med tiotalsövergång. Flertalet av eleverna vi mötte hade problem att genomföra additionsuppgifter inom ett större talområde. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikdidaktisk forskning beskriver hur elever löser additionsuppgifter med tiotalsövergång. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Vilka strategier använder elever för att lösa uppgifter med tiotalsövergång samt hur kan tals del-helhetsrelationer underlätta för elever när de löser additioner med tiotalsövergång?Arbetet är en litteraturstudie där svensk och internationell matematikdidaktisk forskning analyserats. För att finna relevant forskning gjordes främst sökningar i databasen ERIC. I resultatet framkom det strategier som var mer framgångsrika att använda i additioner med tiotalsövergång. Strategier som bygger på uppräkning, exempelvis räkna alla och räkna vidare fungerar främst på uppgifter inom talområdet 0-10. Strategier som bygger på del-helhetrelationer, exempelvis talfakta och uppdelning av tal underlättar där tiotalsövergång krävs. Materialet pekar på att elevers förståelse för tals del-helhetsrelationer har ett samband med deras förmåga att tillämpa effektivare strategier i additioner med tiotalsövergång.