Samhällsomhändertagna unga är en utsatt grupp i samhället, särskilt ungdomar placerade på Statens Institutionsstyrelse (SiS) som bedriver tvångsvård för ungdomar med allvarlig psykosocial problematik. Dessa elever har upplevt långvariga skolmisslyckanden men börjar oftast lyckas i skolan på SiS. En fungerande skolgång är en oerhört viktig skyddsfaktor för att undvika social exkludering varför jag i denna studie undersöker hur man inom SiS arbetar för att eleverna skall nå långsiktig skolframgång. Därtill identifieras framgångsfaktorer och hinder.Forskning visar att elevgruppen har många och stora problem vilka försvårar skolframgång men även att de kan lyckas men då med rätt stöd, med samverkan och genom att lära att de kan lära och hur de lär. Stora hinder på samhällsnivå framkommer i forskning (t.ex. bristande utbildning för alla involverade, bristande stöd och låga studiemässiga förväntningar) varför ett perspektivskifte behövs.Studien, som har en sociokulturell bas, är en kvalitativ intervjustudie där datan bearbetats genom tematisk analys. Resultaten visar att informanterna gör ett viktigt jobb med att grunda för skolframgång både studiemässigt och socialt genom att bryta skolmotståndet och vända skoltrenden. Detta görs via bemötande, relation, och en flexibel individanpassad skolorganisation där eleverna får lyckas och fokusera på grundläggande kunskaper och färdigheter vilka är centrala för att klara skola och studier. Vid flytt betonas vikten av gedigna överlämningar. Försvårande faktorer kommer efter flytt och ligger utanför det som man inom SiS kan påverka. Dessa handlar om svårigheter att ge samma stöd som på SiS, frekventa skolbyten, bristande samverkan, bristande stöttning och låga studiemässiga förväntningar.Slutsatsen dras att man i SiS skola gör så gott man kan med den tid man har med fokus på att lägga en grund, men på grund av korta placeringar hinner inte kunskaper och färdigheter cementeras utan måste tas vidare till nästa skola, något som ofta brister. För att göra skillnad på riktigt behövs ett perspektivskifte med högre prioritet och mer fokus på skolgången för samhällsplacerade ungdomar.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar om anknytning i förskolan. För att nå upp till detta syfte har följande frågeställningar använts; 1) Vilka definitioner har verksamma förskollärare på anknytning? 2) Vilka strategier använder verksamma förskollärare i sitt arbete för att etablera en trygg anknytning till barnen? 3) Hur resonerar verksamma förskollärare om anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? 4) Vilka utmaningar upplever verksamma förskollärare i sitt arbete med barns anknytningsprocesser? I studiens resultat synliggörs att de fyra förskollärarna har väldigt likartade uppfattningar om anknytningen i förskolan. Förskollärarna menar att anknytningen i förskolan handlar om att skapa trygga och tillitsfulla relationer till både barn och vårdnadshavare samt att kunna knyta an till barnens fysiska och emotionella behov under inskolning och efter barnen har övergått till förskoleklass. I resultatet redogörs det även att de intervjuade förskollärarna använder sex olika strategier för att kunna etablera en trygg anknytning med barnen och att anknytningen som skapas mellan dem och barnen påverkar barnets lärande och utveckling i förskolan. Avslutningsvis redogör resultatet för tre olika utmaningar, inskolningar, flerspråkiga familjer och konflikter med vårdnadshavare, som de fyra förskollärarna står inför i sitt arbete med barns anknytningar.

Motivation är en förutsättning för optimalt lärande och är därmed en viktig faktor i skolkontexten. För att undersöka olika förutsättningar lågstadielärare skapar gällande att rikta elevernas motivation mot lärandet i ämnet matematik användes målorienteringsteorin som utgångspunkt. Teorins dimensioner, strategier samt dikotomi av lärande- och prestationsorientering nyttjades i studien för att analysera lärarnas beskrivningar. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju verksamma lågstadielärare som undervisar i matematik. Studiens resultat visar att lärarna beskrev en elev motiverad av att lära med både lärande- och prestationsorienteringsteoretiska drag. Vidare förekom arbetssätt som enligt studiens teoretiska ramverk främjar lärandet i matematikundervisningen, men även arbetssätt som kan främja prestationsorientering. Dessa prestationsfrämjande arbetssätt skulle kunna justeras för att istället gynna elevernas lärande. I studien går det att återfinna exempel på matematikundervisning som kan rikta elevernas motivation mot lärandet, förslag på hur prestationsorienteringsfrämjande arbetssätt kan justeras samt kunskap om hur motivation kan tolkas.

As a result of the significant increase of migrants coming to Sweden in 2015, the Swedish government has increased the strategies on integration within agencies and municipalities in the country. Integration through sports is one of these methods. To summarize, previous research on sports as an integration method shows that sports can be viewed as a field for meetings between differentiated ethnic groups. Integration in this matter measures by how well the migrants familiarize and adapt to Swedish society and the cultural norms and values within Sweden. The aim of this upcoming interview-study is to examine how a Swedish municipality explain their method of integration through sports, performed by non-profit sports associations. Municipality workers, viewed through previous sociological research and theories, tend to idealize the image of how they value their work. However this doesn’t necessarily add up with the actually performed work. Because non-profit associations form the integrative sports activities, one could argue that there is in fact a split opinion between what municipalities aims to do themselves, and what is achieved by external resources incorporated in the municipalities guidelines. This is therefor the subject that the upcoming study aims to examine. However, in contrast to previous research on the field, this study examines the question; how is integration through sports designed and what challenges has come with it?, rather than further investigating how well integration is achieved through sports.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur enhetschefer inom Umeå Kommun upplever relationen mellan arbete och privatliv i förhållande till sin upplevda hälsa. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att tolka, förstå och förmedla enhetschefernas upplevelser. Resultatet visade på något skilda upplevelser gällande relationen mellan arbete och privatliv och kopplingen till hälsa. Upplevelsen av att ha en bra balans mellan arbete och privatliv framkom men enhetscheferna upplevde också att arbetslivet i perioder tog allt för stor plats i privatlivet. Enhetscheferna upplevde vissa svårigheter med att släppa tankarna på arbete utanför arbetstid vilket i sin tur kunde leda till stress och sömnsvårigheter. Samtliga enhetschefer upplevde att privatlivet inte inverkade på arbetslivet i någon större utsträckning. Positiva faktorer som bidrog till att balansera arbete och privatliv var möjligheten till flexibel arbetstid och organisatoriskt stöd i form av exempelvis företagshälsovård. Planering och framförhållning, att lämna sin arbetstelefon och dator på kontoret samt att prioritera var strategier som framkom för att lättare hantera relationen mellan arbete och privatliv.

Studien är en läromedelsgranskning med syftet att undersöka problemlösningsuppgifter i Matte Direkt Borgen 6 och Prima Formula 6. Studien ämnade att undersöka hur uppgifterna i läromedlens problemlösningskapitel som var utformade för att ge eleverna möjligheten att välja metod själv.     Genom att utveckla ett ramverk som är uppbyggt efter tidigare forsknings nyckelbegrepp kunde studien granska problemlösningsuppgifterna under delen i valda läromedel.   Resultatet av läromedelsgranskningen visar att Prima Formula 6 hade betydligt fler problemlösningsuppgifter än Matte Direkt Borgen 6. Däremot ansågs uppgifterna i Matte Direkt Borgen 6 hålla en högre nivå av problemlösning än Prima Formula 6.    Slutsatsen som kan dras är att läromedlen är i linje med tidigare forskning. Det framkommer att det är bättre att använda läromedel med fler uppgifter på en högre nivå enligt studiens analysverktyg. Läromedlen främjar användningen av problemlösning i skolan samt i vardagen.

I den här kvalitativa studien undersöks hur lärare beskriver att de undervisar i och bedömer elevers läsförståelse samt huruvida lärarna kan sägas stödja eleverna till ett högre metakognitivt tänkande. Fem intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1–6 i en kommun i södra Sverige. Resultaten visar att flera lärare saknar ett språk för och medvetenhet om ett utvecklande av elevers metakognitiva tänkande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare i studien besitter dock stor kunskap om hur de kan utveckla elevers läsförståelsestrategier samt bedöma elevers läsförståelse.

I denna kvalitativa forskningsstudie utgår vi från att se hur yrkesverksamma pedagogers uppfattningar, kännedom och tankar kring konflikt och konflikthantering mellan dem och barn vid på- och avklädningssituationer tolkas.  Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger på två olika förskolor i Skåne. Studiens empiriska material som samlats in har vi valt att analysera utifrån teoretiska utgångspunkter som vi såg som relevanta för denna studie. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om att konflikter mellan pedagoger och barn kan uppstå, men de ser på fenomenet konflikt ur olika perspektiv; konstruktivt och destruktivt. Utifrån de teman som växte fram ur det empiriska materialet kunde vi också tolka att respondenterna lyfte erfarenheter och tankar till olika strategier för att undvika, förebygga eller lösa de konflikter mellan pedagog och barn som uppstår i deras verksamheter vid på- och avklädningssituationer. Det blev synligt utifrån de olika teman som uppsatsen bygger på i vår analys, hur respondenterna ansåg sig förhålla sig till och hantera situationen när en konflikt uppstod mellan dem och barnen/barnet.

Enligt den senaste PIRLS-undersökningen från 2016 framgick det att en stor andel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet för studien var att undersöka och synliggöra vilket samband klasslärare F– 3 säger sig se mellan läsintresse och läsförmåga samt vilka huvudstrategier de säger sig använda för att främja läsintresse och läsförmåga. Studiens teoretiska utgångspunkt är literacy, inom ramen för socio-kulturell teori och baseras på kvalitativa intervjuer med ett fåtal 1-3 lärare. Resultatet visar att lärare betraktar läraruppdraget som att det till stor del handlar om att inspirera elever. Inspirationen från lärare i kombination med matchning och utbud anses vara de faktorer som har störst påverkan för elevers läsintresse. För att elever ska förvärva läsförmåga behöver de läsa stora mängder. Lärarna i studien använder olika didaktiska strategier för att mediera läsförmåga och läsintresse hos elever. / <p>Presentationen redan avklarad.</p>

No description available.