Begreppet inkludering har utgjort ett centralt innehåll under vår utbildning på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Trots detta centrala område har vi kommit till kännedom att det inte finns någon specifik forskning som behandlar begrepp som inkludering och ADHD utifrån fritidslärares perspektiv. Syftet med denna studie har varit att undersöka fritidslärares uppfattningar i förhållande till inkludering. Men dessutom deras uppfattningar kring yrkeskompetens, strategier, möjligheter och utmaningar anknytning till att arbeta med inkludering. Vi har utfört en kvalitativ studie och samlat in data genom att ha använt oss av sju skriftliga intervjuer samt en intervju via telefon som vi har analyserat utifrån en fenomenografisk ansats. De teoretiska utgångspunkter vi utgått ifrån i vår studie är specialpedagogiska perspektiv. Resultatet redogör att fritidslärarna uppfattar yrkeskompetens och inkludering olika samt att det krävs olika kompetenser för att arbeta med inkludering för elever med ADHD. Vidare presenterar resultatet att de flesta av fritidslärarna arbetar utifrån ett kritiskt perspektiv i förhållande till ett inkluderande arbetssätt. Studien visade även att genom ett inkluderade arbetssätt kan elever få möjlighet till en större förståelse och respekt för att människor är olika. De största utmaningarna med inkludering var stora elevgrupper, klassrumsmiljön och resurser.

Studiens syfte är att synliggöra fritidshemslärares bild av sin yrkesroll relaterad till elevers användande av digitala plattformar. Vidare är syftet även att undersöka vilka strategier fritidshemslärare använder, dels för att förebygga nätmobbning, dels hur de pratar om och skapar medvetenhet kring vad elever kan möta på digitala plattformar. Tidigare forskning visar på ett fåtal förebyggande strategier mot nätmobbning i skolan, men den här studien ämnar utforska ämnet utifrån fritidshemmets situationsbaserade kontext. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra fritidshemslärare för att synliggöra deras upplevelser av elevers användande av digitala plattformar. Resultatet visar att deltagarna använder naturliga samtal för att förebygga nätmobbning oavsett hur de ser på sitt ansvar i yrkesrollen. Vidare visar resultatet att ett aktivt nyfiket förhållningssätt bidrar till större medvetenhet för vad eleverna gör på de digitala plattformarna. Diskussion förs om varför naturliga samtal dominerar, samt att det diskuteras om hur deltagarna ser på ansvar i relation till styrdokument.

Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur förskollärare uppfattar barns motstånd samt för hur de beskriver vilka olika strategier de använder i dessa situationer. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare vad barns motstånd innebär? Hur beskriver förskollärare de strategier de använder vid barns motstånd?  Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med fyra förskollärare som intervjuades två gånger vardera. Därefter analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna har skilda syner på vad motstånd är och att begreppet är komplext. Det lyfter även flera av de strategier som utmärker sig i förskollärarnas berättelser.

Samhället kännetecknas av en snabb teknisk utveckling och det moderna livet är i ett skifte som drivs av digitalisering. Dagligen erbjuder teknologin möjligheter till aktivt deltagande och kreativt lärande. Lärare på skolor är angelägna om att hitta verktyg som de kan använda som metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har lett till att lärare börjat använda digitala verktyg för att undervisa elever. Skolverket lägger stor vikt på digitalisering i undervisningen och uppmanar eleverna att använda digitala verktyg i sitt lärande (Skolverket. 2017). Digitala verktyg är ett stort stöd för undervisning och vi använder ibland dem istället för boken, därför bör dagens elever kunna hantera och ha mer kunskaper om fler typer av digitala verktyg. Så elevernas förmåga måste kommunicera med digitala verktyg utvecklas. Lärare behöver ge möjlighet till elever att uppleva användningen av digitala verktyg i deras utbildning särskilt inom matematik. I denna studien analyseras i vilken omfattning gymnasielärare använder digitala verktyg i sin undervisning. Studien har genomförts på en gymnasieskola och de som deltog i analysen var en grupp matematiklärare. Studien grundar sig på matematiklärarnas beskrivningar om användningen av digitala verktyg i undervisningen. Tillvägagångssättet för insamling av det empiriska materialet är enkäter och intervjuer med lärare. Fokus är på hur digitala verktyg stödjer lärare i deras undervisning på gymnasiet samt hur de används för att utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien visar att det finns tydliga skillnader i lärarnas kunskap om och färdigheter i att använda digitala verktyg och deras datorkunskaper. Studien visar förutom att det att det finns skillnader i lärarnas åsikter om omfattningen och typen av användning av digitala verktyg som dessa har i deras undervisning.

I denna studie har det undersökts vilka olika strategier matematiklärare använder för att arbeta motivationsfrämjande och i relation till elevens självuppfattning. Tidigare forskning pekar mot att det finns samband mellan elevers självbild och deras prestationer i ämnet. Vår uppfattning är att det finns brist på forskning om hur lärare arbetar med problematiken. Frågeställningen blev således i denna studie, “Vilka motivationsfrämjande strategier använder sig matematiklärare av och vilka hinder stöter de på i relation till elevers självuppfattning?”. För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom fältobservationer och semistrukturerade intervjuer med hjälp av verksamma matematiklärare. Studien tar utgångspunkt i det systemteoretiska perspektivet, sker det en förändring i en del påverkar det hela systemet, det sker likt en dominoeffekt. Majoriteten av strategier som synliggjorts har varit gynnsamma, men det har även lyfts fram strategier som har utgjort ett hinder för lärarna i deras arbete med att stärka elevers självuppfattning. Vår slutsats blev att exempelvis ekonomi och elevers motivation kan utge hinder som lärare i studien stöter på i sin undervisning. Vi fann också att varierad undervisning, kommunikation och återkoppling är några av flera gynnsamma strategier som studiens deltagare använder för att motivera och stärka elevers självuppfattning i matematikämnet. / Elevers självuppfattning i matematik: Hur är elevers självuppfattning och deras prestationer i matematikämnet relaterade till varandra?

Skolelever blir alltmer stillasittande, fysisk aktivitet minskar såväl under skoladagen som efter skoldagen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshemmet intresserar sig för fysisk aktivitet och hur deras eventuella intresse återspeglas i deras arbete på fritidshemmet. Studien har gjorts utifrån följande två frågeställningar. Hur ser intresset ut att arbeta med fysisk aktivitet i verksamheten? och vilka strategier har fritidspedagogerna för att påverka eleverna till fysisk aktivitet? Empirin samlades in genom att intervjua sex fritidspedagoger på två olika skolor belägna i södra Sverige. Till stöd för analysen har Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital använts. Resultatet visar att alla deltagare har ett intresse för fysisk aktivitet som för flera hade funnits med sedan barnsben. Deltagarna använder sitt habitus för att arbeta med fysisk aktivtet i fritdshemmet. De implementerar sitt intresse i verksamheten och använder det för att möta elevers intresse. Deltagarna använder socialt kapital till att engagera elever till fysisk aktivitet. Vidare visar resultatet att strategier i frtidshemmet var ett sätt att möta elevers intresse, planera fysisk aktivtet, involvera andra aktörer utanför skolan och presentera hur den fysiska aktiviteten erbjuds. Slutsatsen är att deltagarnas intresse för fysisk aktivtet återspeglas i deras arbete på fritdshemmet på mså vis att de använder sitt intresse för att skapa fysiska aktivteter som dem känner sig trygga med. Deltagarna använder flera strategier till fysisk aktivtet för att påverka elever till mer fysisk aktivtet på fritdshemmet.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om vilka språkutvecklande strategier som används för att främja språkutveckling hos enskilda barn och i barngruppen. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som grund för studien. Studien har en kvalitativ forskningsansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att pedagoger använder olika språkutvecklande strategier i förskolans verksamhet och att det främjar språkutveckling på flera olika sätt. Barnens begreppsförståelse främjas, ordförrådet utökas, de lär sig om uttal, att resonera, uttrycka åsikter samt kommunicera verbalt och kroppsligt med andra. Vår slutsats är att de språkutvecklande strategier som framkommer i studiens resultat kan gynna språkutvecklingen hos enskilda barn och i barngruppen, men att det finns faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.

Syftet med denna studie är att få inblick i förskollärares strategier gällande konflikthantering i förskolan. Konflikter utgör en stor del av barns sociala liv i förskolan. Det är därför viktigt att förskollärare har ett medvetet förhållningssätt gällande konflikthantering. Studien består av två delstudier: en kvalitativ textanalys av artiklar skrivna av förskollärare, samt en kvalitativ samtalsintervju med yrkesverksamma förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter. Studiens forskningsfrågor är: Hur definierar förskollärare konflikt och vad innebär konflikthantering? Vilka strategier arbetar förskollärare efter vid konflikthantering? Uppmuntras barnen till att lösa konflikter på egen hand?Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av en kombination mellan Richard Cohens konfliktpyramid samt Robert Thornbergs ledarskapsstilar. Cohens konfliktpyramid är en teoretisk konflikthanteringsmodell som utgörs av fyra nivåer: förebygga, hantering, hjälpoch stopp. Modellen används som en grundprincip för konflikthantering. Thornberg har identifierat tre ledarskapsstilar som är lämpliga att använda i kombination med konfliktpyramiden: auktoritär, auktoritativ och eftergiven. Dessa ledarskapsstilar kan på olika sätt inverka på barns lärande i en förskoleverksamhet. Studiens viktigaste slutsatser är att konflikter ska ses som konstruktiva möjligheter till lärande, där förskollärarens roll är central i stöttandet av barns konflikthantering. Förskolläraren ska vara närvarande och ge barnen tillgång till konflikthanteringsverktyg, så att barn ska kunna etablera goda sociala relationer och bli självständiga i sitt hanterande och bearbetande av konflikter. Studiens resultat visar även att förskollärare framförallt arbetar med förebyggande strategier gällande konflikthantering i förskolan. Detta tenderar att skapa en paradox mellan att å ena sidan lära barn konflikthantering och å andra sidan att ständigt arbeta för att konflikter inte ska inträffa

Att kunna resonera proportionellt är en grundläggande förmåga som elever behöver utveckla i grundskolan. Många elever upplever dock utmaningar med att resonera proportionellt, vilket kan leda till problem med den högre matematiken. Därav är syftet med litteraturstudien att sammanställa strategier som forskning framhäver att elever i grundskolan använder för att lösa olika typer av proportionalitetsproblem. Vilka strategier använder eleverna? Skiljer sig valet av strategi beroende på problemets karaktär? Insamling av material genomfördes via sökningar i olika databaser samt kedjesökning från den valda litteraturens referenslistor. Därefter har materialet granskades och analyserats utifrån studiens syfte och frågeställningar.  Resultatet visar att multiplikativa- och uppbyggnadsstrategier möjliggör proportionellt resonemang. Vidare är strategierna konstant differens och korsmultiplikation vanligt förekommande inom de strategier som hindrar proportionellt resonemang. Därtill framkom det att problemens struktur gällande heltals- eller icke-heltalsförhållanden påverkar elevernas val av strategi. Även den språkliga kontexten kan påverka valet av strategi.  Sammanfattningsvis kan sägas att lärare gynnas av att ha kunskap om de strategier elever använder för att lösa proportionalitetsproblem samt hur valet skiljer sig beroende på problemtypen. Sådan kunskap kan hjälpa lärare vid planering samt genomförande av undervisning och främja elevernas utveckling av förmågan att resonera proportionellt.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om högläsning stödjer elevers utveckling av läsförmågan i årskurs F-3. Studien behandlar på vilka olika sätt läraren kan arbeta med högläsning med elever. Den behandlar även hur högläsning bidrar till utvecklingen av läsförmågan för elever med och utan lässvårigheter. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar publicerade i USA och Storbritannien. Resultatet visat att undervisning med högläsning kan göras på olika sätt genom att tillämpa olika strategier och metoder. För att undervisningen ska bli så givande som möjligt visar resultatet att läraren behöver fundera över vilka förmågor som ska utvecklas och därefter anpassa högläsningen till undervisningen. Hos elever med lässvårigheter är det av stor vikt att stödja genom modellering och upprepad läsning. Att låta eleverna exponeras för högläsning skapar förutsättningar för att de ska bli goda läsare. Högläsning är en aktivitet som bedrivs på olika sätt i olika undervisningssammanhang. Den utvecklar elevers läsförmåga genom bland annat avkodning och textförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger som grund för studien. Sammanfattningsvis har samspelet mellan lärare och elever visade sig vara en viktig del av högläsningsundervisningen. Utöver högläsningen måste elever även få tillfällen att bearbeta vad som lästs. Beroende på vilka förmågor eleverna ska utveckla kan detta ske på olika sätt, exempelvis genom att ställa olika sorts frågor och modellering.