Hur går det att spela på en modern flygel, vars tangenter med tiden blivit bredare och tyngre, om man inte har Rachmaninovs, Liszts eller ens Chopins spännvidd? Den här uppsatsen avhandlar ämnet ”Små händer i pianospel”. Syftet med följande uppsats är att undersöka vad den med ringa spännvidd kan göra för att optimalt kunna använda de verktyg ̶ fingrar, händer och hela kroppen ̶ som hon eller han är född med. Vid början av detta arbete, fanns det överraskande lite lösningsinriktat material tillgängligt för pianister med små händer. Det har därför känts viktigt att grundläggande diskutera och framhäva ämnets olika sidor rörande såväl historia, problematik som möjliga lösningar. Små händer och korta fingrar ställer stora krav på en pianist inom flera olika delområden. Att övervinna de utmaningar som pianister med små händer konfronterar handlar inte enbart om arbetet vid pianot utan även det arbete som utförs med den egna kroppen. Efter att fysiologiska hörnstenar står på en fast grund, rör det sig företrädesvis om sakkunskap. I vilket fall behöver en ringa spännvidd inte kännas som en stor begränsning när det gäller valet av repertoar; pianorepertoaren är väldigt bred. Därtill finns det speltekniska ”strategier” som den med små händer kan utnyttja för att kompensera sin korta spännvidd. Om en pianist, trots stora ackord och långa avstånd på tangenterna, på olika sätt lär sig bevara handens neutrala position, erbjuder denne sin kropp och hela systemet en nyckel till hälsosamt och kraftigt pianospel.

I skolans verksamheter finns det idag elever med autism. Skolpersonalens uppgift är att anpassa undervisningen och bemöta elevernas behov efter allas förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier skolpersonal har gällande bemötandet av barn med autism i skolans verksamheter. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju personer som arbetar inom grundskolan. Resultatet visar att det finns olika metoder och strategier gällande bemötandet av elever med autism. Det framkom även brister i skolans verksamheter och brist på kunskap och utbildning inom området.

With the technological revolution that has taken place over the past decade through the development of the Internet, the conditions for tourism organizations have changed (Buhalis and Law 2008). Working with social media has become a matter of course for several companies in the tourism industry through the success of the Internet. Social media has given companies a chance to reach out to a larger number of people and communicate their messages faster. It has also provided consumers with a faster way of communicating with the companies and directly giving feedback about a purchase or experience. The work of social media can take place in different ways, and companies set up their own strategies or get them communicated by their management. There are several approaches when it comes to social media and the expected outcomes may differ between companies. With this in mind, the purpose of this study is to investigate tourism producers' strategies regarding the use of social media to understand how it matters to businesses. To understand this we have interviewed four tourism producers who use social media in their work that are situated in Kalmar and Öland. The result of the study shows that the most distinctive strategy is to constantly have active use and to share different types of posts on social media. Those producers who have proven clear strategies and who use social media more frequently are also those who can see clearer results about the use.

Studien utgår från aktuell forskning om behovet av matematikstrategier och användningen avdessa i undervisningen. Inledningsvis lyfts de matematiska begreppens betydelse fram ochproblemen som dessa kan medföra i undervisningen. Studien tar även upp språkets roll iundervisningen och i matematikämnet. Forskning visar att kunskap om matematiska begreppär viktig redan i de tidiga åldrarna och att avsaknaden av denna kunskap medför svårigheter attutveckla de matematiska färdigheter som krävs för ett fortsatt lärande. Pedagogernas val avundervisningsstrategier är därför av stor betydelse för eleverna. Detta arbete undersöker begreppsanvändandet hos pedagoger i matematikundervisningen ochhur de reflekterar kring de ämnesspecifika begreppen. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger presenterar och lär ut deämnesspecifika begreppen i matematikämnet. Som metod för att samla in data har kvalitativaredskap använts. Fyra pedagoger har observerats i samband med ordinariematematikundervisning ute i verksamheten. Därefter har de genomfört var sin kompletterandeself-report för att besvara studiens frågeställningar. Den data som samlats in har sedananalyserats utifrån ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt. Resultatet visar en generell samsyn hos pedagogerna i hur arbetet med de matematiskabegreppen kan genomföras. Pedagogerna i studien framhåller vikten av en varieradundervisning där stöttning med olika strategier är avgörande för förståelsen för begreppen. Delyfter också att vardagligt språk, vardagliga situationer och social interaktion är en viktig del avarbetet. Vidare framhålls i resultatet att elevers förkunskaper är något pedagogen ska utgå frånför att kunna tillfredsställa elevers behov och vidareutveckling. Erfarenheterna sompedagogerna anger tyder på enighet, även om deras arbetssätt skiljer sig åt.

Då intensivvårdsavdelningar idag innebär en mycket högteknologisk verksamhet krävs det specialistkompetens för att vårda dessa patienter. Att vårda kritisk sjuka patienter kräver att intensivvårdssjuksköterskan är välutbildad samt har ett vårdande perspektiv. Hot och våld blir mer vanligt förekommande och är något som intensivvårdssjuksköterskor skall kunna förhålla sig till. Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta under hot och våld. En kvalitativ intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes.   Totalt åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades från tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Utifrån intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter presenteras resultatet i två huvudkategorier: Hot och våld väcker starka känslor och Strategier och resurser. Resultatet beskriver att intensivvårdssjuksköterskor upplever ett flertal känslomässiga reaktioner när de utsätts för hot och våld. Det framkommer även att vissa strategier och resurser krävs för att kunna förhålla sig till hotfulla och våldsamma situationer. Intensivvårdssjuksköterskor beskriver att arbetsmiljön och patientsäkerheten kan påverkas när de utsätts för hot och våld och att ämnet bör belysas i större utsträckning. Diskussionen behandlar hur intensivvårdssjuksköterskors känslomässiga reaktioner kan påverka vården av patienten, samt hur strategier och resurser kan tillämpas för att kunna förhålla sig till hot och våld.

Syftet med denna studie var att undersöka undervisande matematiklärares uppfattningar om textuppgifter och hur de säger sig arbeta med textuppgifter. För att undersöka detta genomfördes en enkätstudiemed 34 deltagande matematiklärare och sedan djupare intervjuer med två av dessa. Studien visar att lärare anser att textuppgifter har en viktig roll i matematikundervisningen och ett viktigt skäl är att de ökar förståelsen av matematik. Lärarna upplever dock att textuppgifter ofta skapar svårigheter för eleverna och där kontexten är ett av hindren. För att hjälpa sina elever uppger lärarna att de förklarar begrepp i förväg och vissa förenklar textuppgifterna för elever i svårigheter. Studien visar att det vanligaste arbetssättet för textuppgifter är att eleverna får räkna i läroboken. Studien visar också att många lärare undervisar sina elever i strategier för att lösa textuppgifter och där flera av dessa har stora likheter med Pólyas idé om problemlösningens fyra faser.

Sammanfattning Undersökningen har strävat efter att besvara undersökningsfrågan ”Vad har förskollärare för strategier för att inkludera barn med kommunikativa funktionsnedsättningar?”. Allt fler barn i förskolan har kommunikativa funktionsnedsättningar, såsom en fastställd diagnos, annat modersmål eller är sen i talutvecklingen av andra orsaker. Det är därför viktigt att förskollärarna i förskolan hjälper dessa barn med kommunikationen samt inkluderar barnen i verksamheten och barngruppen. För att besvara undersökningsfrågan har intervjuer gjorts med sex förskollärare. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent. Därefter granskades det insamlade materialet och fem kategorier hittades och namngavs utifrån strategierna och informationen som de intervjuade förskollärarna gett vid intervjutillfället. I första delen av resultatet framkommer det vid vilka situationer barnens kommunikativa funktionsnedsättningar främst blir synliga. Det är först och främst i den fria leken som den bristande kommunikationen hos barnen blir märkbar. I den andra delen blir strategierna beskrivna med citat och exempel som förtydligar hur strategierna används. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att inkludera och utveckla barnen i kommunikation är kommunikation med bilder och tecken, kommunikation med handdocka, turtagning, bjuda in barnen och inspelning. Strategierna är sammanställda i en tabell med en beskrivning i slutet av resultatet. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. I diskussionen som följer efter resultatet diskuteras strategierna och hur de kan hjälpa barnen i deras kommunikativa utveckling och i deras kommunikation med andra. Det diskuteras om varför kommunikativa verktyg ska användas och att de bör ske på en intensivare nivå med fokus på bilder och tecken.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om förskollärares didaktiska strategier vid arbete med naturvetenskap. Hur förskollärare motiverar val av metod vid lärandesituationer. Studien är kvalitativ med en teoretisk utgångspunkt i fenomenografin. Den kvalitativa metoden i studien är semistrukturerade intervjuer där svaren analyserats i olika kategorier för att försöka se olika samband för att sedan koppla till litteratur som har anknytning till studien. Via kategorierna synliggörs resultaten att intresse, engagemang och samtal med barnen anses som betydelsefulla delar vid barns lärande om naturvetenskap samt att barnens intresse står i fokus för val av lärandeobjekt och metod.

Denna uppsats undersöker strategier vid marknadsinträde för startups och vilka resultat det ger i olika delar av processen. Teoridelen fokuserar på strategin effektualitet som lyfter vikten av relationer, flexibilitet och experimentering. Detta i kontrast till strategin kausalitet som baseras på teorier som importerats från ekonomiska teorier med linjärt förvalda mål som är utformade för etablerade marknader. En multipel fallstudie har utförts på två svenska tech-startups i Stockholmsområdet där grundarna har intervjuats. Resultatet visar att de studerade startups har dragit nytta av att använda en effektuellt strategi, därmed finns det implikationer att denna strategi är fördelaktig att använda för vissa typer av företag. Strategin är fördelaktig på grund av att den förespråkar fokus på samarbeten som leder till utveckling av värdefull kunskap som i sin tur ger konkurrensfördelar samt ökar sannolikheten för att skapa en unik produkt som det finns efterfrågan på. Resultatet visar även att kausalitet och effektualitet samverkar med varandra och därmed är inte kausalitet oviktigt för startups. Det gäller att ha rätt balans beroende på var i utvecklingen startupen befinner sig och hur branschen ser ut. Implikationer givet resultatet antyder att nystartade företag kan dra nytta av denna insikt för att öka sin chans att överleva på marknaden. Det bör också belysas en bredare syn på marknader på de kurser som lär ut entreprenörskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några utvalda organisationer arbetar med hälsofrämjande strategier på arbetsplatsen. Dessutom syftade studien till att utforma en modell, som innefattar de komponenter en hälsofrämjande strategi kan innehålla för att framgångsrikt motivera sina anställda till att nyttja sin friskvård. Studiens resultat visade att hälften av de deltagande organisationerna erbjöd anställda friskvårdsbidrag och resterande erbjöd friskvårdstimme. Organisationerna har upplevt att den tillhandahållna friskvården inte nyttjas i den grad som skulle önskas. Genom träning på arbetstid, monetära bidrag, samt uppföljning av de anställdas hälsa försöker respondenterna motivera de anställda till att nyttja friskvården. Trots detta, visade majoriteten av organisationerna på ett bortfall av andel personal som nyttjar friskvården, vilket tyder på ett behov av vägledning. Modellen visar på fyra komponenter som är fundamentala för en hälsofrämjande strategi: ett arbetsklimat som korrelerar med vald strategi, att känna meningsfullhet och inneha kompetens, samt förmågan att frambringa motivation.