No description available.

Den 28 februari år 2015 utbryter en strejk på flygbolaget Norwegian. Drygt ett år senare, den 10 juni år 2016, sker samma sak på flygbolaget SAS. Denna studie syftar till att undersöka hur de båda nämnda företagen hanterade respektive strejk kommunikativt. Företagens pressreleaser i samband med respektive strejk analyseras ur ett förtroendeperspektiv i form av det retoriska begreppet ethos, samt ett kriskommunikationsperspektiv i form av teorin imagereparerande strategier. Pressreleaserna har valts ut för att främja studiens syfte och analyseras främst genom tillämpning av närläsning och hermeneutik och därav svarar studien för kvalitativa resultat. Resultatet av studien visar att både Norwegian och SAS misslyckas med sin kriskommunikation. Inget av företagen lyckas etablera något starkt förtroende hos sin publik och väljer illa lämpade strategier för respektive rådande situation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka pedagogers kroppsliga och verbala handlingar i förskolan ur ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv. Fokus ligger på pedagogernas jämställdhetspedagogiska strategier samt deras positioneringar av barnen ur ett genusperspektiv. En fallstudie genomfördes på en avdelning i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Empiriinsamlingen pågick under två veckors tid och bestod av deltagande observationer samt informella och formella intervjuer med de tre verksamma pedagogerna på avdelningen. I resultatet framkommer att pedagogerna växlade mellan olika, ibland motsägelsefulla jämställdhetspedagogiska strategier. Detta medförde dels att olika strategier kunde ta ut varandra och få minskat effekt, exempelvis genom växlingen mellan könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dels att strategiernas svagheter kunde kompenseras genom växlingen till en annan strategi. Resultatet visar även att positioneringar användes som en del av det jämställdhetspedagogiska arbetet, exempelvis genom att pedagogerna positionerade barnen könsöverskridande. Slutligen framkommer att pedagogerna inte var konsekventa i genusarbetet då de i vissa situationer arbetade med att utveckla jämställdhetsarbetet men i andra situationer kunde positionera barn på sätt som riskerar att förstärka traditionella könsnormer. Studien bidrar med kunskap om hur pedagoger kan utveckla jämställdhetsarbetet genom ett medvetet användande av positioneringar och strategier i kombination med varandra.

Att bli en god läsare handlar inte om att knäcka läskoden utan utmaningen ligger i att förstå det man läser. Studiens syfte ämnar att undersöka hur fem lärare uppfattar vilka faktorer som kan ligga till grund för den bristande läsförståelsen bland elever. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom det att lärarnas uppfattningar om vilka faktorer som kan vara bidragande till brister i läsförståelse var relativt samstämmiga. Faktorer såsom motivation, mängden text, svensklärarens ansvar kontra ett skolansvar, föräldrars ansvar i barnens läsutveckling var några av de faktorer som kom upp. Genom intervjuerna kan man utläsa en frustration bland lärarna över antalet faktorer som spelar in och där det är svårt att hitta en direkt orsak till dessa brister.

Bakgrund: Fetman ökar kraftigt i världen och med det ökar även risken för att drabbas av kroniska följdsjukdomar. I dagsläget avlider fler människor på grund av fetma än av svält. Bariatrisk kirurgi ses som en effektiv behandling med god långsiktig effekt. Kirurgin innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Denna litteraturstudie belyser egenvårdsstöd till patienter efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturöversikten består av 14 artiklar som sökts i databaser och kritiskt granskats. Artiklarna ska ha fört ett etiskt resonemang. Resultat: Två teman S trategier, Individanpassa och fyra subteman ätbeteende, negativa känslor, fysisk aktivitet och vården identifierades: Resultatet visade att patienterna behöver hjälp med att finna strategier samt motiveras till träning. Utan fungerande eller dåliga strategier blir viktminskningsresultatet mindre lyckat och av samma anledning bör vården vara individanpassad. Diskussion: Resultatet visade att patienter som genomgått bariatrisk kirurgi kan ha ett ökat behov av regelbundet egenvårdsstöd när det gäller både psykiska och fysiska välbefinnandet. Patienter har behov av individanpassade insatser för att hantera livsstilsförändringen som ingreppet innebär. Slutsats: Mer forskning kring dom psykosociala aspekterna behövs. Forskningen bör inte generaliseras utan se till individen. Sjuksköterskan och teamet bör ha ett lyhört förhållningssätt till patientens behov av egenvårdsstöd. Slutresultatet bör grundas på patientens förväntningar. / <p>Godkännande datum: 2016-11-02</p>

Demens är en obotlig sjukdom som leder till ett beroende för den drabbade. Idag finns över 160000 människor som har diagnos demens i Sverige och den siffran kommer att öka i framtiden. De drabbade behöver vård och omsorg och det har blivit vanligt att anhöriga står för den insatsen. Samtidigt som de anhöriga upplever sorg och förlust har de också stor risk att själva drabbas av ohälsa då deras roll som anhörigvårdare är tungt och krävande. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på 11 kvalitativa och kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet i analysen framkom två teman: Anhörigas rutiner för att klara av vardagen och Samhällets ansvar gentemot de anhöriga samt fem subteman: Anhörigas upplevelser  och  strategier,  Isolering  –  de  anhörigas  syn  på  vardagen  och  dess utmaningar, Anhörigas behov av stöd, Att finna balans i hemmiljö och Att våga släppa taget. I resultatet har det framkommit att anhörigvårdarna upplever sig ensamma och övergivna i sin roll som vårdare. Flertal anhörigvårdare har utvecklat egna strategier för att klara av vardagen. Strategierna visar dock att det finns ett ökat behov av stöd och information då de inte alltid räcker till. Anhöriga som vårdar fastnar lätt i sin vårdande roll och allt kretsar runt den närstående. Egen tid och tid för återhämtning existerar inte och många upplever en psykisk stress vilket leder till isolering och ohälsa. I diskussionen diskuteras när gränsen nåddes för de anhörigas situation och hur olika strategier som utvecklades kunde användas i ett förebyggande syfte samt behovet av stöd och information till anhöriga belystes.

Främja hälsa är ett av sjuksköterskans grundläggande kompetensområden som bygger på att uppmuntra och stödja patienter till att uppnå hälsa. Vad som är hälsa varierar då det är ett personligt uttryck av kombinationen mellan biologiska och existentiella faktorer. Hälsofrämjande samtal är en stor del i det hälsofrämjande arbetet och syftar till att förebygga hälsorisker och bevara det friska hos individer genom samspelta dialoger. Det kan delas upp i olika nivåer, allt från rådgivning till djupare samtal som motiverar patienten till att själv hitta lösningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det hälsofrämjande samtalet. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för analys av litteraturöversikt. Under analysen framträdde tre huvudteman: förut- sättningar för det hälsofrämjande samtalet, upplevda hinder för det hälsofrämjande samtalet och upplevelsen av att använda strategier i det hälsofrämjande samtalet. Resultatet belyser att kunskap och träning ligger till grund för att kunna genomföra ett hälsofrämjande samtal av god kvalité. Sjuksköterskorna beskriver vikten av att ha en relation med patienten där respekt, empati och förmåga att ha en helhetssyn är viktiga faktorer. Strategier framkommer som viktiga redskap samt att sjuksköterskan gör patienten delaktig. I diskussionen problematiseras prioriteringen av medicinska uppgifter i relation till det hälsofrämjande samtalet där flertalet sjuksköterskor uttrycker missnöje i prioriteringen. Det krävs av sjuksköterskan att ta initiativ till att diskutera känsliga ämnen, men upplevelsen av rädsla och okunskap begränsar initiativtagandet.

Högläsningen är en aktivitet som sker runt om på många förskolor i Sverige. Högläsningen ärett tillfälle där pedagoger kan interagera och samtala med barn om böckers innehåll. Syftetmed studien är att ta reda på vilka olika strategier pedagoger använder vid högläsning medbarn och hur pedagoger kan möjliggöra delaktighet och interaktion under högläsningsstunder,för att undersöka om det bidrar till utveckling av barns literacy. Denna kvalitativa studie hargenomförts på en förskola, med barn mellan ett – tre år, där produktionen av data harproducerats med hjälp av videoobservationer och observationsschema. Den teoretiskautgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionsanalys har tillämpats för attanalysera empirin. I resultat och analys framkom det att med hjälp av strategier såsom ställafrågor, peka på ord, samtala om bokens innehåll, skapa ögonkontakt, dramatisera bokensinnehåll och återkoppla efter boken har lästs, kan pedagoger möjliggöra interaktion ochdelaktighet under högläsningen. Följande teman framkom: strategier för uppmärksamhet,strategier för att skapa samtal och strategier för att gynna barns förståelse för ord och begrepp.Slutsatsen av denna studie är att hur pedagoger möjliggör delaktighet och interaktion underhögläsningsstunder är betydelsefullt för utveckling av barns literacy.

The main purpose of this bachelors’ thesis is to add knowledge regarding what strategies students in vocational schools use when assessing information found on the Internet, and their own view of their capabilities regarding this. I also intend to add further to the discussion regarding these students’ usage of libraries available to them. I examined what sources they use, and what criteria students use to pick, or avoid, certain sources. I also examined how they rated their own assessment of information found on the Internet. I conducted a quantitative study spanning three schools, with altogether 42 answers to my poll where most of the questions were multiple choice ones, and a few open questions. After this I analyzed the answers acquired by finding patterns in the students’ answers. The result shows that the participating students have a certain capability when it comes to assessing the value of sources, while their own judgment of their capabilities showed they thought they had shown quite the prowess in assessing information. The participating students preferred search engines when searching for information. The main strategies for judging what source to use were to examine which sources fit the assignment or contained information that they judged unreasonable. They also looked at several sources to compare information between them. They looked more at the sites’ appearance, than the texts’ author.

The term ecophobia derives from the negative emotions people feel towards problems related to climate change. To young Swedish people, age 16–25 is climate change currently the most important social issue. Several studies have been conducted to examine emotions related to climate change, though only a few exist that focuses on how young people cope with such emotions. Since coping strategies might suggest to be the decisive factor on how well young people handle stressful events connected to climate change is this partly the focus of this study. Because climate change is not something that is to be handled in a private sphere it is also important to investigate how young people discuss coping strategies in groups. The purpose of this study is therefore to investigate young people’s emotional approach to climate change. The study is based upon two focus group interviews with 12 people in each group. The participants were 15–16 years old. Using a thematic analysis of the material conducted the participants showed examples of positive, negative and neutral emotions followed by several different coping strategies. Using individual handling, collective direct- and indirect handling showed problem focused coping. Emotion focused coping was expressed by egocentric thinking, distancing and by defusing the problem meanwhile meaning-focused coping was shown by trust to, foremost, politicians. The participants pointed out the negative effect an actor with a lot of power in the climate change arena, such as president Donald Trump, who appears to be a climate skeptic. The participants in this study showed a variety of emotions related to climate change. Based upon what strategies they were using to cope with these emotions also showed to what extent they were willing to act in favor for the climate. / Klimatångest är en term som har kommit ur de negativa känslor som människor känner gentemot de stora problemen som målas upp förknippade med ett klimat i förändring. Hos svenska ungdomar i åldern 16–25 är klimatproblematiken den absolut viktigaste samhällsfrågan i dagsläget. Studier har genomförts för att undersöka känslor relaterade till klimatfrågan, men endast ett fåtal har fokuserat på hur ungdomar hanterar dessa känslor. Eftersom copingstrategier kan visa sig vara avgörande för hur väl ungdomar tar sig igenom stressfyllda moment kopplade till klimatförändringar är detta delvis det fokus som ligger till grund för denna studie. Samtidigt är klimatfrågan något som inte hanteras i en privat sfär. Därför anses det också viktigt att inkludera hur ungdomarna diskuterar de copingstrategier de ger uttryck för i grupp. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars känslomässiga förhållande till klimatförändringar. Studien är baserad på två fokusgrupper med 12 personer i varje grupp och deltagarna var 15–16 år. Utifrån appraisalteorin och tidigare copingstrategier har ett analysverktyg utformats för att identifiera uttryck av strategier. Utifrån innehållsanalys av intervjumaterialet kunde det konstateras att deltagarna gav uttryck för både negativa, positiva och neutrala förhållningssätt samt många olika copingstrategier. Ungdomarna visade problemfokuserad coping i form av individuell handling samt kollektiv direkt och indirekt handling. Känslofokuserad coping uttryckes genom egocentriskt tänkande, distansering samt avdramatisering av problemet. De visade också meningsfokuserad coping i form av tillit, främst till politiker, samtidigt som de såg en stor negativ effekt av president Donald Trumps klimatskepticism. Ungdomarna gav uttryck för varierande klimatrelaterade känslor, och beroende på vilka copingstrategier som används varierar också det egna engagemanget för klimatfrågan.