Allt fler människor kommer att leva längre och således även bli äldre vilket gör att ämnet kring äldre är aktuellt och viktigt. Att vara självständig kan för många vuxna ses som en naturlig del av livet. Det gör det intressant att undersöka hur självbestämmandet ser ut när äldre människor har kommit till det stadium att de är i behov av både stöd- och hjälp för att rå med sina vardagsuppgifter. Därför har den här undersökningen som utförts syftat till sammanställning och analys av redan tidigare utförd forskning gällande vilka svårigheter och strategier som finns för äldres självbestämmanderätt vid insatser som avser den personliga hygienen och hur personal förhåller sig till det. För att sammanställa den tidigare utförda forskningen så har en litteraturöversikt av främst kartläggande karaktär använts för att samla in 12 artiklar som sedan analyserats utifrån tematisk analys. Det resultat som framkom beskrev svårigheter som handlar om de känslor som kan uppstå i arbetet med personlig hygien, att det inte finns tillräckligt med resurser samt att det är en maktskillnad mellan personal och den äldre. I resultatet framkom även strategier som underlättar svårigheterna i form av metoder som lindrar utsatthet och bevarar värdighet för den äldre i dessa situationer, att stärka den äldre i dennes självbestämmande samt kompromisser. Däremot kan strategierna som framkommit vara svåra att applicera i praktiken med tanke på de svårigheter som identifierats. Förutom detta visar det sig att vård kring den personliga hygienen kring äldre involverar flera känslor i det praktiska arbetet som bidrar till en komplexitet. Dessutom bidrar den tid och tidsplanering som finns inom dagens arbete med äldre till svårigheter för personal gällande deras möjlighet att fullt ut beakta äldres självbestämmanderätt.

Förvärvsarbete har en stor inverkan på människors liv. Det ger ofta en känsla av meningsfullhet och nytta, men tar även både mycket tid och energi i anspråk. Om individen inte lyckas sätta upp väl fungerande gränser mellan arbetslivet och privatlivet riskerar arbetet att ta en allt för stor plats. Det kan i sin tur resultera i för lite tid för återhämtning som i förlängningen kan leda till ohälsa. Ett flexibelt arbetssätt med avsaknad av ramar och struktur riskerar att övergå i ett gränslöst arbete. Det gränslösa arbetet karaktäriseras av att individer har svårt att släppa arbetet, både fysiskt och mentalt. Denna kvalitativa undersökning syftar till att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur mäklare i Mellansverige hanterar sin något speciella arbetssituation. Mäklaryrket bygger på många arbetstimmar per vecka, hög tillgänglighet och en lön som är 100% provisionsbaserad. Studien intresserar sig för hur mäklare upplever sin arbetssituation, vad som driver dem att arbeta så som de gör och hur de hanterar balansen mellan arbete och privatliv. De teorier som används för att belysa insamlad empiri är nyinstitutionell teori, gränsteori samt Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av studien visar att mäklare har ett gränslöst arbete med avsaknad av fasta ramar. Pengar, kundnöjdhet, konkurrens och legitimitet är de faktorer som driver dem att arbeta så pass mycket som de faktiskt gör. För att hantera det gränslösa arbetet använder sig mäklare av praktiska strategier för att minimera arbetet utanför den faktiska arbetstiden. De uppvisar även en medvetenhet om vikten av återhämtning, även om de i praktiken kan ha svårt att avsätta tid för det. Resultaten visar även att det går att urskilja könsskillnader mellan manliga och kvinnliga mäklare i frågan om vilka drivkrafter de har. Däremot visar resultatet av undersökningen inga könsskillnader gällande strategierna som används för att hantera det gränslösa arbetet.

Lärare och speciallärare använder sig av varierade metoder och strategier för att främja matematikinlärning för alla elever och särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser). Elever med NPF-diagnoser har ofta behov av extra anpassningar i skolan och ibland även behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att öka förståelsen av hur lärare och speciallärare arbetar för att främja lärande och matematikutveckling för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien undersöker vilka didaktiska strategier och anpassningar lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för att underlätta kunskapsinhämtning för elever med NPF-diagnoser i matematik för att dessa elever lättare når kunskapsmålen. Studien uppmärksammar även samarbetet mellan lärare och speciallärare. För att uppnå studiens syfte och dess frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval av lärare och speciallärare. Resultatet visar att metoderna, strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för elever med NPF-diagnoser ger eleverna en ökad möjlighet till måluppfyllelse i ämnet. Utifrån de didaktiska strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder, utvärderas matematikundervisningen och vidare förändringar och förbättringar genomförs.

I Sverige tillhör svenska språket en del av den vardagliga kommunikationen. Det är därför av stor vikt att ha ett rikt och varierat språk. Litteraturstudien lyfter lärare i val av strategier vid högläsning som stöttning till språkutveckling med hjälp av högläsning för elever. Syftet med arbetet är att undersöka det aktuella forskningsläget om hur lärare i grundskolans tidigare år (F-3) väljer att bearbeta texter tillsammans med elever vid högläsning och hur lärares stöttning syftar till elevers språkutveckling. Forskningsfrågan är; Vilka strategier väljer lärare i grundskolans tidigare år (F-3) för stöttning innan, under och efter högläsning med elever enligt aktuella forskningsrapporter? Datainsamling granskas och resultatet visar strategier som lärare väljer att använda sig av som stöttning för elevers språkutveckling innan, under och efter högläsning.

Syftet med studien är att skapa kunskap om F-3-lärares uppfattningar om elevers koncentrationssvårigheter, samt deras strategier för att möta dessa elever. Studien har utgått ifrån frågeställningarna Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärares olika uppfattningar om elevers koncentrationssvårigheter?, Vad har lärarna för farhågor om inget görs åt en elevs koncentrationssvårigheter?  och På vilka sätt uppger lärare att de hanterar elevers koncentrationssvårigheter? Då syftet är att skapa kunskap om lärares uppfattningar och erfarenheter om elevers koncentrationssvårigheter är fenomenografi och fenomenologi studiens utgångspunkter. Fenomenografi innebär människors uppfattningar och fenomenologi deras erfarenheter. För att besvara studiens frågeställningar intervjuades sex stycken lärare verksamma i årskurserna F-3 på olika skolor inom samma kommun. Intervjuerna transkriberades och det är dessa transkriberingar som ligger till grund för analysen. Resultatet visade att lärare främst anser att det är skolans ansvar att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, samt att det oftast inte är i eleven problemet ligger, utan i strukturen  och  organiseringen av skolan. Vidare visade resultatet att lärare ser många olika orsaker som kan ligga bakom en elevs koncentrationssvårighet, och att problemet kan vara rotat i individen eller miljön. I och med detta tryckte lärarna också på vikten av att försöka ta reda på vad som är grunden till problemet. De olika typer av strategier som lärarna nämnde kan kategoriseras i följande teman; struktur, rörelse, ljud, verktyg och hjälpmedel, dialog och relation, samt motivation. Valet av strategi skilde sig beroende på eleven i fråga och orsaken bakom problemet. Ifall läraren inte gör någonting åt en elevs koncentrationssvårigheter menar de intervjuade lärarna att följande saker kan uppstå; att eleven får negativ uppmärksamhet eller kan bli utåtagerande, att eleven får sociala svårigheter, att eleven hamnar efter och inte klarar kunskapsmålen, att eleven utvecklar en negativ inställning till skolan, samt att eleven utvecklar en dålig självkänsla.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar samt verbala och icke verbala strategier lärarna säger att de gör och använder i undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden, samt vad lärare säger att de gör för att inkludera dessa elever. Studien är kvalitativ med intervju som metod. Sex lågstadielärare intervjuades för att ta reda på vilka anpassningar, verbala och icke verbala strategier samt inkluderingar de säger att de gör i sin undervisning för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Lärarnas svar sorterades i olika teman som var kopplade till studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter analyserades svaren i relation till tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten behaviorismen.    Resultatet visade att alla lärare säger att de arbetar inkluderande i sin undervisning och alla lärare säger att de är måna om att anpassa undervisningen efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Vidare framgår det att de använder sig av olika metoder för att anpassa undervisningen. Några av de anpassningar som nämndes var uttänkt placering, användning av grupprum, pauser samt anpassning av uppgifter. När det kommer till de verbala strategierna framkom det att detta var något som alla lärare sade att de använde sig av i undervisningen. Verbal uppmuntran, goda relationer till både elever och föräldrar, verbal tillsägning, signalord samt lågaffektivt bemötande var de verbala strategier som lärarna berättade att de använde sig av i undervisningen. Bland de icke verbala strategierna var tecken och blickar en strategi som användes på olika sätt av lärarna. Att lägga en hand på elevens axel och ignorera oönskat beteende var även det icke verbala strategier som användes av lärarna.     Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att lärarna i studien anpassar och inkluderar undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Om än på olika sätt. Likaså använder lärarna olika verbala och icke verbala strategier för att påverka elevernas beteenden i undervisningen.

Många elever upplever att matematik är ett svårt ämne, detta kan bli ännu svårare för flerspråkiga elever. Forskning påvisar att språksvårigheter är en bidragande faktor för flerspråkiga elever när de läser text- och problemlösningsuppgifter. Det är viktigt att ta reda på vilka hinder flerspråkiga elever kan stöta på i matematikundervisningen, samt hur lärarna kan stötta dem. Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera tidigare forskning som undersöker om problemlösningsuppgifter i matematik kan vara ett hinder för flerspråkiga elever.  Olika sökord användes i databaserna Primo och Eric (ProQuest) för att hitta de valda vetenskapliga artiklarna. Begränsningar gjordes genom att välja peer reviewed och publikationsår. De åtta valda vetenskapliga artiklarna kartlades för att få övergripande förståelse av innehållet. För att besvara syftet utgick vi från två frågeställningar: Vad säger forskningen om problemlösningsuppgifter i matematik för flerspråkiga elever? Vilka strategier kan lärare tillämpa i undervisningen? Resultaten visar att flerspråkiga elever har svårigheter i matematik där text- och problemlösningsuppgifter förekommer. Resultaten visar att det finns olika strategier och metoder som lärarna kan tillämpa i undervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Matematiklärare kan dra nytta av resultatet i kunskapsöversikten och tillämpa det i undervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver arbetssätt som utvecklar barns flerspråkighet i förskolan. Frågeställningarna som studien grundar sig i är följande: Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns flerspråkighet i rutinsituationer samt vilka olika resurser använder förskollärare för att ge alla barn möjligheter att utveckla alla språk i förskolan. För att få fram studiens resultat användes en kvalitativ metod, där fem förskollärare intervjuades. Resultatet presenteras genom en tematisk analys där tre huvudteman arbetades fram. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns flerspråkighet i rutinsituationer som samling, matsituationer, högläsning och i tamburen. Resultatet visade även på att kunskapsutvecklande arbetssätt och resurser främjar barns modersmål och identitet, samt att förskollärarna uppmuntrar vårdnadshavare till att underhålla modersmålet i hemmet.

Idén till studien kom från en fallstudie av Lisa Asp-Onsjö (2008) som undersöker skolsituationen för elever med behov av anpassningar och särskilt stöd utifrån begreppen rumslig, social och didaktisk inkludering. Därefter utarbetades syftet med studien, nämligen att undersöka vilka anpassningar och strategier lärare använder sig av i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter.  Med Asp-Onsjö (2008) som teoretisk grund, användes Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell (SPSM, 2021) som bygger på begreppen social, fysisk och pedagogisk lärmiljö vid utformandet av forskningsfrågor och även vid analys av empirin. Vidare analyserades resultatet utifrån ett traditionellt och ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, samt dilemmaperspektivet beskrivet av Nilholm (2005).  Studien har ej avgränsats till att handla specifikt om dyslexi, även om en stor del av underlaget till studien i form av tidigare forskning är specificerad så. Anledningen till att denna avgränsning ej gjordes var att samtliga intervjuade lärare var verksamma i spannet F-3, varpå diagnosen dyslexi sällan eller aldrig var aktuell.  Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna hade ett medvetet förhållningssätt i anpassningen av undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön anpassades på ett väl avvägt sätt, och det gick att se att de olika kategorierna av lärmiljöer gick hand i hand. En välfungerande social miljö, med rätt fysiska anpassningar kunde i kombination med pedagogiska anpassningar leda till en god lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter.  Utmärkande för studiens resultat var också att de flesta svar visade på att lärare gör anpassningar ur ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, där fokus ligger på vad som kan förändras och förbättras i elevens omgivning och i elevens samspel med andra, snarare än på att lägga problem och lösning hos eleven som individ. Det framkom även att lärare ibland hamnar i ett dilemma när det gäller vissa anpassningar för elever med läs- och skrivsvårigheter, då lärarna ställdes inför att avgöra vad syftet med anpassningen var och vilka konsekvenser det kunde ge på elevens utveckling, lärande och sociala situation.

Bröstcancer är en vanlig sjukdom som årligen drabbar många personer där majoriteten är kvinnor. Överlevnaden efter bröstcancer ökar vilket gör att det behöver finnas förutsättningar för vården att kunna tillgodose kvinnornas behov även efter sjukdomen. Att genomgå cancer är en utmaning som ofta är associerat med negativa konsekvenser. Vilket gör det viktigt att lyfta positiva upplevelser som kan komma med att ha överlevt. Examensarbetets syfte är att beskriva kvinnors positiva upplevelser av livet efter att ha överlevt bröstcancer. För att besvara syftet har en litteraturöversikt genomförts där nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Nya insikter om livet, Nya livsstrategier etableras och Förändrad relation till andra. Där synliggörs kvinnors upplevelse av att livsperspektivet ändras vilket gjort att insikt om vad som är viktigt i livet infinner sig och att hälsa inte kan tas för givet. Resultatet visar även att ha genomgått bröstcancer har hjälpt kvinnor att hitta nya strategier för hantering av de psykiska och fysiska påfrestningar som kan finnas efter sjukdomen. Samt kvinnors upplevelse av att finna styrkan att våga stå upp för sig själva och för det som är betydelsefullt. Även kvinnors beskrivning av en förbättrad relation till familjen efter att ha gått igenom en tuff resa tillsammans. Slutsatser som dras är att positiva upplevelser av livet efter sjukdomen kan finnas även om bröstcancer kan innebära många svårigheter. En ökad förståelse om bröstcancer och de positiva som medföljer kan minska stigmatisering kring bröstcancer.