Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om elever i årskurs 1–3 på gymnasiet upplever stress, vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera/förebygga stress samt om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i upplevd stress och val av copingstrategier. Metoden som användes var av kvantitativ ansats. Enkäter användes som datainsamlingsmetod för studien. Enkäterna som användes var PSS-10 för att mäta stress samt Brief- COPE 28 för att mäta copingstrategier. Dessa enkäter är använda i tidigare forskning inom samma område. Urvalet bestod av gymnasielever från årskurs 1–3 hemmahörande i Gävle och Stockholm. Resultatet visade att det fanns en korrelation mellan upplevd stress och val av copingstrategi. Det fanns en positiv korrelation mellan stress och copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Det vill säga att dessa två copingstrategier var kopplade till högre nivåer av rapporterad stress. Det fanns också en negativ korrelation mellan stress och problemlösande coping. Detta betyder att problemlösande coping var kopplat till lägre nivåer av rapporterad stress. Resultatet visade också att de fanns en signifikant skillnad mellan könen i upplevd stress. Männen hade en signifikant lägre PSS-10 poäng än kvinnorna och är då enligt det resultatet mindre stressade än kvinnor. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det kom till användandet av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Båda dessa strategier användes i större utsträckning av kvinnorna i studien. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att bland de deltagande gymnasieeleverna är kvinnorna mer stressade än männen. Det fanns också skillnader mellan männen och kvinnorna när det kom till tillämpade av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Vidare finns det också en skillnad mellan copingstrategier och stress, vissa strategier genererar mer stress, alternativt att graden av stress gjorde att en viss copingstrategi valdes i högre utsträckning. / The aim of this study was to examine if Swedish students in upper secondary school felt stress, what coping strategies they use to cope with/prevent stress and if there is a difference between men and women.  The method used for this study was quantitative approach, using surveys for the collection of data. The surveys used are SPSS-10 for measuring stress and Brief-COPE 28 for measuring level of use of coping strategies. Both surveys have been used in research purpose before and in similar studies. Students from upper secondary level classes in Gävle and Stockholm was given the surveys.  The results of this study show a correlation between stress and what coping strategies students use. There was a positive correlation between stress and the use of avoiding and distraction as coping strategies. This means that avoiding and distraction was linked with higher levels of reported stress. There was a negative correlation between stress and problem-solving coping. This means that problem-solving as a coping strategy was linked with lower levels of reported stress. The results also showed a significant difference in stress levels between men and women. Men had a significant lower score on the SPSS-10 survey than the women, which indicates lower levels of stress. Results also showed a significant difference between men and women when it comes to using the coping strategies “avoid” and “distraction” with both being used more frequently by women.  The conclusions we can draw from the results are that in upper secondary school women are more stressed than men in this specific study. There is also a difference between men and women when it comes to applying the coping strategies “avoid” and “distraction”. Lastly there is also a difference in stress and the use of coping strategies. However, we do not know if stress affect the choice of coping strategy or if the coping strategy affects the level of stress within individuals. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Syftet med studien är att skapa kunskap om vilka strategier i kommunikativa händelser används för att främja yngre barns språkutveckling samt hur dessa strategier används. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts för att skapa kunskap kring hur förskollärare använder olika strategier i kommunikativa händelser. Studien har förhållit sig till begreppen guided participation och scaffolding i analysen där tre olika teman har framkommit. Resultatet visar att förskollärare använder flera olika strategier i kommunikativa händelser för att främja de yngre barnens språkutveckling. Vid återkommande situationer som sker vardagligt i förskolan använder förskollärare flera olika strategier för att främja de yngre barnens språkutveckling. Förskollärare benämner det barnen gör, kommunicerar, läser böcker och sjunger sånger tillsammans med barnen. Resultatet visar att förskollärare använder kommunikativa redskap, som bildstöd och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt konkret material för att främja språkutveckling hos barnen. Resultatet visar också att förskollärarna delar upp barnen i mindre grupper för att stödja barnen i deras språkutveckling. Det framkommer att guided participation används mer vid social, emotionell och kunskapsutveckling och scaffolding används mer i ett språkutvecklande syfte.

The purpose of this work has been to investigate whether the students' third language Finnish influences the later learned third language Swedish during speech production and whether the students use any metacognitive strategies to handle this. This was examined from both the student's and the educator's perspective. The empirical material has been collected using interviews with two university educators and two university students. The results shows that the influence from the Finnish language on speech production is experienced by both students and educators in slightly different areas and to different extents. The students use metacognitive strategies to varying extents. The educators cannot see to any greater extent that metacognitive strategies would be used.

Den här empiriska studiens syfte var att undersöka lågstadieelevers upplevelser med att arbeta med öppna matematiska problem genom intervjuer, samt att skapa en större förståelse för hur elever kan lösa dessa typer av uppgifter med hjälp av representationer och lösningsstrategier.  Datan har analyserats utifrån en kvalitativ tematisk analys. Studiens empiri samlades in genom att samtliga elever i respektive årskurs fick lösa ett öppet matematiskt problem med valfri representation och/eller strategi. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju där tre elever i årskurs två och sex elever från årskurs tre intervjuades. Resultatet visade att flertalet elever använde representationerna bild, symbol samt bild och symbol i kombination. Dessutom visade resultatet att de flesta eleverna föredrog lösningsstrategierna rita en bild samt gissa och pröva. Dock har vissa utav eleverna enbart redovisat svar och det är därför svårt att veta hur de har tänkt kringt uppgiftens lösning. Med utgångspunkt i elevernas intervjusvar har tre teman kunnat urskiljas, bilder bidrar till lösning, öppna matematiska problem är nytt och flera möjliga svar uppskattas

I denna uppsats har vi undersökt elevers attityder till betygskriterier på ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Undersökningen har visat att det på skolan finns en form av elevkultur som gör att många inte utvecklar strategier för att nå de högre betygen. En av orsakerna är att betygskriterierna nästan enkom används summativt. Eleverna saknar förståelse av betygskriterierna vilket vi kopplat samman med Pierre Bourdieus sociologi, genom att se elevernas attityder som en kollision med det rådande skolsystemets institutionaliserade betygsramar. Eleverna har inte skapat allianser med betygssystemet. En del av lösningen på problemet har vi funnit i metoden att skriva tydliga kriteriebeskrivningar vilket medför en mer formativ användning av betygskriterierna.

Sammanfattning/Abstract Linda Bäckström (2015). Samspel och kommunikativa strategier – en fallstudie i förskoleklassen barn som utmanar. (Interaction and communication strategies - A casestudy in pre-school class about children who act challenging). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att belysa och studera hur interaktion och förhållningssätt ser ut mellan pedagoger och utmanande barn i en förskoleklass, och hur dessa speglas i olika kommunikativa strategier. Vidare syftar studien på att undersöka och bidra med kunskap om vilka proaktiva och åtgärdande strategier som kan underlätta för en inkluderande och fungerande lärandemiljö. Undersökningen har som mål att öka förståelsen kring vikten av ett fungerande samspel och en bra kommunikation mellan pedagoger och barn som utmanar i skolmiljön. Frågor som behandlas är; Vilka kommunikativa strategier använder sig pedagogerna av när ett barn på något sätt utmanar i verksamheten? När och på vilket sätt använder sig pedagogerna av specialpedagogens kompetens i relation till undervisning, lärandemiljön samt i proaktiva insatser, för att minska risken att något barn faller utanför ramarna? Hur är verksamheten strukturerad för att fånga barns olikheter? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett maktperspektiv, samt den kommunikativa samspelsteorin. Inom dessa teoretiska utgångspunkter används centrala begrepp som analytiska redskap vid analys, tolkning och beskrivning av metod. Utgångspunkterna för teorin är grundade på en empirisk insikt som stämmer överens med studiens syfte och metod. I studien ingår två förskoleklasser och sex pedagoger. Datainsamlingsmetoderna är halvstrukturerade intervjuer samt deltagande observationsstudier av 52 barn och sex pedagoger, vilket ger underlag för bearbetning, analys och tolkning. Arbetsgången i studien följer en kvalitativ analys som utgår från en hermeneutisk tolkning influerad av en etnografisk ansats. Implikationer; I resultatdelen tolkas det empiriska materialet utifrån en integrerad analys kopplat till sju olika rubriker; Definition och tolkning av barn som utmanar, kommunikativa strategier och bemötande, samspel och förhållningssätt, den inkluderande och proaktiva lärandemiljön, specialpedagogens roll, verksamhetens struktur samt makt och kontroll. Vidare analyseras transkriptionerna från intervjuanalyserna samt anteckningarna från observationerna tillsammans med forskning, teori och tankegångar bildar en textnära analys kring de olika beskriva fenomenen med utgång av studiens frågeställningar. Analysen ligger till grund för det relationella perspektivet vilken innebär att den specialpedagogiska verksamheten samspelar med övrig pedagogisk verksamhet i skolan, och att förändringar i organisation, grupp eller individnivå antas kunna påverka möjligheterna att uppfylla vissa mål. Analysen visar att samtliga pedagoger använder sig av någon form av strategi, forskningsbaserad eller uppkommen efter egen erfarenhet. Detta kan vara strategier såsom att använda sig av ett lågaffektivt bemötande, att möta barnen i deras känsla och konkretisera denna samt använda sig av ett samspel där man hittar barnets kärna; att se barnet innanför det utmanande beteendet. Här poängterar Eresund och Wrangsjö (2008) att det är i den komplementära zonen det sker en utveckling av anknytningsmönster. Men det gäller att hitta en balans i ett dyad-samspel, i form av en reglering av avstånd och närhet. Gällande det proaktiva arbetet har de flesta informanterna av skilda anledningar svårt att konkretisera hur de arbetar med detta, men ett exempel av proaktivt arbete är det som kallas organiserad fri lek, vilket uppkommit som proaktiva insatser för en mer inkluderande lärandemiljö, och som enligt informanterna anses ha fallit väl ut hos både pedagoger och barn. Några pedagoger önskar dock en mer förebyggande inriktning samt att de använder sig av handledning i högre grad. För att fånga barns olikheter och för att minska risken att någon faller utanför ramarna, anser sig de flesta pedagoger ha ett tillåtande klimat där alla barn blir sedda och bekräftade, samt befinner sig i en begriplig miljö. Cothran och Ennis (1997) visar bland annat att lärarens personlighet är avgörande för maktförhållandet mellan lärare och elev. I deras studie är två maktstrategier funna; strategiskt tillbakadragande samt förhandlingar och utbytessystem, som det ges exempel på från den här observationsstudien under analysdelen. Slutsatsen visar på vikten av kommunikationen och att man bemöter barnen i deras lärande, vilket även Williams och Pramling-Samuelsson (2000) belyser, men i den här analysen vinklas detta även mot samspelsteorin. Barns lärande sker i sociala sammanhang och barn påverkas av de vuxnas attityder. Bemötandet är alltså avgörande för utvecklingen om barn kommer att skapa en positiv självbild och i detta är delaktighet, kommunikation och lärande mycket viktiga aspekter, vilket även går att avläsa i läroplanen (Skolverket, 2011). Flera studier med liknande eller andra teoretiska utgångspunkter visar att bland annat lektionerna är en lärandesituation där makt utövas med hjälp av ordning och regler, vilket även visade sig i denna studie där skilda forskningsaspekter, bland annat Foucaults maktteori, tolkas kring makt.

Denna kvalitativa studie syftar till att utforska gymnasieungdomars medvetenhet kring begreppet “digital källkritik" och vilka strategier de använder när de är källkritiska. Studien kommer också att undersöka vilken inre- och yttre motivation som finns hos gymnasieungdomarna när det gäller att vara källkritisk.  Studien baseras på en semistrukturerad intervjuguide som studiedesign och använder ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Sex Intervjuperson från tre olika kommuner i mellersta och södra Sverige deltog i studien. Teorierna som används för att tolka resultaten är källkritiska strategier och Uses &amp; Gratifications.      Resultaten av studien visar på en osäkerhet kring definitionen av begreppet “digital källkritik” bland intervjupersonerna. Däremot hade de koll på vilka strategier som är nödvändiga att besitta. Med det sagt så hade de fortfarande svårt att ge en tydlig definition av själva begreppet. I studiens resultat diskuteras också inre och yttre motivation till att utöva digital källkritik. Intervjupersonernas yttre motivation kom från skolan. Där det fanns ett krav att de skulle vara källkritiska och den inre motivationen handlar om att de själva inte ville sprida felaktig information i sina sociala kanaler.

Bakgrund: Hälsolitteracitet handlar om människors kunskap att förstå budskap om hälsa och omsätta informationen genom att leva hälsofrämjande. Låg hälsolitteracitet kan till exempel innebära otillräcklig förmåga att tolka och förstå hälsoinformation och därmed leda till ohälsa. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär en holistisk syn på patienten. Enligt Patientlagen är patientens delaktighet lagstadgad och leder till säker vård.Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans utmaningar och strategier för att främja personcentrerad vård hos patienter med låg hälsolitteracitet.Design: En allmän kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats.Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning genomfördes och artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två teman och nio subteman. Första temat var Utmaningar för att främja personcentrerad vård med subteman Brist på stödjande system och språkförbristningar, Låg utbildning eller otillräcklig kunskap, Tidsbrist/tidspress samt Kulturella skillnader. Andra temat var Strategier för att främja personcentrerad vård med subteman Personcentrerad kommunikation, Relation och förtroende samt Tolk och anhöriga som stöd.Slutsats: För att patienter med låg hälsolitteracitet ska kunna vara delaktiga i sin vårdprocess krävs att de får individanpassad information utifrån deras kunskapsnivå. För att detta ska var möjligt krävs att sjuksköterskan har kunskap om hälsolitteracitet och vilka strategier som kan användas vid olika utmaningar.

The environmental work in the Swedish transportation business was not very prioritized during the period up until 1990. If any environmental work occurred at all, it often entailed only necessary measures to meet the demands of environmental law. All this changed almost over night roundabout 1990. The environmental issue had become politically important during the 1980s and environmental demands concerning large industrial and combustion plants started to wear off on the transportation business. In addition to this, competition between road and railway transportation sharpened due to political decisions on railway investments. The management of the national Swedish railway company SJ realized that this was a golden opportunity to become offensive in marketing, and that environment could become a success factor for the railway. By establishing an environmental policy and an environmental program, SJ took an initiative that large competitors and business representatives quickly tried to respond to by making investments on their own and by starting debates. Hereby, a rather unique situation occurred in that the transportation companies were driven by customers and society to make environmental investments and also give the business an environmental profile. This situation was the starting point for my study, where the aim has been to study the driving forces and trategies behind the environmental investments made in the Swedish transportation business during the 1990s. I have examined this by interviewing key persons in five companies representing different means of transport, i.e. the railway company SJ, the road transportation company DHL (earlier ASG), the road transportation company Schenker (earlier BTL and even earlier Bilspedition), the air transportation company SAS and the sea transportation company Stena Line. Apart from this, I have also studied the investment process in the chosen companies, and if environmental investments are different from other investments. The method I have used in my study has been semi structured, qualitative interviews. A semi structured interview in this case means that I have used a certain amount of predefined questions. The responses from the interviewed person served as basis for follow up questions and new questions during the interview. A qualitative interview often consists of simple and straight questions being asked and complex and comprehensive answers being returned. The results from the interviews could be summarised as follows: All of the companies in my study claim that it was the pressure of external and internal interests that made the starting point for their environmental work – even if the start appeared on different occasions depending on each company’s situation respectively. Any particularly deep analyses of the economical effects of environmental investments were not made on a regular basis. It rather seemed as if investments and other environmental decisions were based on intuitive feelings. It is also obvious that the pressure from competitors was a strong reason for continuing most of the companies´ environmental work – irrespective of the fact that the company used their environmental investments to create an offensive environmental profile, or to avoid to be criticized for lack of environmental commitment. It is possible to draw a number of conclusions from this study, some of them are general to the group of studied companies, and others are more specific to some of the companies. The first, and perhaps most important, conclusion is that that the driving forces, for instance the pressure from owners, customers, competitors or society as such, were primary, and that the companies’ strategies was developed on this basis. One example is the Swedish railway company SJ, where the company management’s analysis showed both political pressure and obtainable market positions if the company developed and executed an offensive environmental strategy. The other companies in my study showed similar patterns even if their market positions of course varied. The second conclusion is that external profiling also leads to internal pressure within the company. This pressure may be consciously and directed by management via education, seminars etc, or occur on its own due to that the company’s environmental work leads to an interest and commitment amongst employees. The best examples of this are the companies SJ and ASG. A third conclusion is that in many cases, the environmental investments could be compared to a one way road. Some decisions are irrevocable, at least if the company wants to maintain its credibility within the environmental area. For instance, it is equally impossible in practise for SJ to back on the decision to buy environmentally labelled electricity, as for DHL and Schenker to return to diesel fuel with high level of sulphur. The last conclusion is that economical arguments for environmental investments offer a very strong explanation model to which investments were made and which were not. This conclusion seems to be generally valid even if differences in grade exist, depending on if the investments were made with the purpose to be offensive or defensive. No follow up analyses of the economic outcome of the investments have - with a few exceptions – however not been made. Environmental investments consist of physical and image enhancing (i.e. soft) investments. This study shows that physical environmental investments and image enhancing investments have been approached in the same way, but it is harder to quantify the image enhancing investments in economical terms. / Miljöarbetet i transportnäringen var inte särskilt påtagligt under perioden fram till 1990. I den mån det överhuvud taget ägde rum något sådant arbete handlade det oftast om åtgärder som var nödvändiga för att klara lagstiftningens krav. Detta ändrades nästan ”över en natt” runt 1990. Miljöfrågan hade blivit viktig rent politisk under 1980-talet och miljökrav som tidigare hade ställts gentemot stora industri- och förbränningsanläggningar hade börjat smitta av sig även på transportnäringen. Dessutom kom konkurrensen mellan landsvägstransporter och järnväg att skärpas genom politiska beslut om järnvägsinvesteringar. SJ:s ledning insåg att detta var ett gyllene tillfälle att gå på offensiven marknadsmässigt, samt att miljö var en framgångsfaktor för järnvägen. Genom antagandet av en miljöpolicy och ett miljöprogram tog man ett initiativ som stora konkurrenter och branschföreträdare som Bilspedition, Sjöfartsverket, Åkeriföreningen med flera snabbt försökte kontra, dels med egna investeringar, dels i debattform. Därmed hade den för Europa rätt unika situation uppstått att transportföretagen drevs av såväl kunder och samhälle som konkurrenter att investera i miljö och allt mer tydligt profilera verksamheten ur miljösynpunkt. Denna situation var utgångspunkten för min studie, där syftet har varit att klarlägga de drivkrafter och strategier som legat bakom de miljöinvesteringar som genomfördes i den svenska transportbranschen under 1990-talet. Jag har exemplifierat detta genom att intervjua nyckelpersoner i fem företag, representerande olika trafikslag, nämligen SJ, DHL (dåvarande ASG), Schenker (dåvarande Bilspedition respektive BTL), SAS och Stena Line. Utöver huvudsyftet har jag också undersökt hur investeringsprocessen ser ut i företagen, och om miljöinvesteringar skiljer sig från andra investeringar. Metoden som använts i studien har varit semistrukturerad, kvalitativ intervjumetodik. Semistrukturerad intervju innebar i detta fall att jag har använt ett antal frågor nedskrivna på papper som utgångspunkt. Respondentens svar utgjorde sedan underlag för uppkomsten av följdfrågor och nya frågor under intervjuns gång. Kvalitativ intervju utmärks ofta av att enkla raka frågor ställs och komplexa, innehållsrika svar kommer tillbaka. Resultatet av intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Samtliga studerade företag anger att det var intressenttrycket som var utgångspunkten för miljöarbetet – även om starten av det skedde vid olika tillfällen, beroende på respektive företags situation. Några ärskilt djupgående analyser av miljöinvesteringarnas företagsekonomiska effekter gjordes inte mer än undantagsvis, det förefaller snarare som man gick efter något slags intuitiv känsla av vad som var nödvändigt. Det är också uppenbart att konkurrenttrycket var en starkt bidragande orsak till det fortsatta miljöarbetet inom de flesta av företagen – oavsett om man använde miljöinvesteringarna för att skapa sig en offensiv miljöprofil, eller för att undvika alltför hård kritik för bristande miljöengagemang. Utifrån resultaten i denna studie kan man dra ett antal slutsatser, flera av dem generella för samtliga studerade företag, några andra mer specifika för vissa av dem. Först, och kanske viktigast, kan man konstatera att drivkrafterna, t.ex. trycket från ägare, kunder, konkurrenter eller samhället i övrigt, var de primära och strategin utformades utifrån detta. Exempel på detta är SJ, där företagsledningens analys visade att det fanns både ett politiskt tryck samt marknadsmässigt uppnåeliga positioner om man utvecklade och genomförde en offensiv miljöstrategi. De övriga intervjuade företagen uppvisade likartade mönster, även om positionerna på marknaden givetvis varierade. Den andra slutsatsen är att en extern profilering också leder till ett internt tryck inom företaget. Detta tryck kan vara medvetet, och dirigerat från företagsledningen via utbildning, seminarier etc eller uppstå av sig självt genom att miljöåtgärderna skapar ett intresse och engagemang hos företagets anställda. De bästa exemplen på detta är SJ och ASG. En tredje slutsats är att miljöinvesteringarna i många fall kan liknas vid en enkelriktad väg. En del beslut är oåterkalleliga, i alla fall om företaget ska bibehålla sin trovärdighet på miljöområdet. Det är t.ex. i praktiken omöjligt för SJ att backa från beslutet att köpa miljömärkt elkraft, liksom för DHL och Schenker att gå tillbaka till dieselbränsle med hög svavelhalt. Den sista slutsatsen är att de ekonomiska argumenten för miljöinvesteringar erbjuder en mycket stark förklaringsmodell till vilka investeringar som genomfördes respektive inte genomfördes. Denna slutsats förefaller vara generellt användbar, även om valörskillnader självklart finns, beroende på om investeringarna genomfördes i offensivt eller defensivt syfte i de olika företagen. Några efteranalyser av det ekonomiska utfallet har dock – med ytterst få undantag – inte gjorts. Miljöinvesteringar består av såväl fysiska som imagestärkande (i.e. mjuka) investeringar. I studien har det framkommit att fysiska miljöinvesteringar och imagestärkande miljöinvesteringar i stort sett hanterats likadant, dock är det svårare att kvantifiera de imagestärkande investeringarna rent ekonomiskt. / <p>Report code: Liu-Tek-Lic-2007: 49.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare beskriver nyanlända barns sociala integration i förskolan, med fokus på språkutvecklande strategier. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ ansats har två frågeställningar fokuserats: Hur förhåller sig förskollärarna till arbetet med flerspråkighet i relation till nyanlända barn? och Vilka strategier använder förskollärarna för att stödja flerspråkiga barns kunskapsutveckling? Resultatet visar vikten av att inkludera olika språk och kulturer i förskolan för att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla barn. Miljön ska uppmuntra till samtal och kommunikation på flera språk. Strategierna anpassas beroende på barnets språkliga nivå och behov. Resultatet visar utmaningar i arbetet med flerspråkighet, exempelvis språkbarriärer, kommunikationssvårigheter, missförstånd och anpassningar till förskolans rutiner och regler. Slutsatsen är att förskollärare behöver kunskaper och stöd i arbetet med flerspråkighet och kulturella skillnader, för att kunna bemöta familjerna på ett inkluderande och respektfullt vis.