Lekens centrala plats i utbildningen och dess betydelse för barns utveckling, lärande och välbefinnande framhävs tydligare i den reviderade Läroplan för förskolan Lpfö18 jämfört med tidigare Lpfö98 (2016). Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att undersöka pedagogers relation med barn i lek samt vilka strategier de huvudsakligen använder då barn tillfälligt eller varaktigt behöver stöd i lek.Som underlag för vår analys av empirin har vi använt oss av ett relationellt perspektiv som utgår från att människan existerar och blir till i relation till omvärlden. Enligt ett relationellt perspektiv är det i relationen med omgivningen svaren finns på de problem som uppstår och inte i det enskilda barnet. Metoden vi använde för undersökningen var kvalitativa intervjuer med förskollärare samt observationer i barngrupp på två olika förskolor.Resultatet visar att pedagoger till största del använder sig av ett övervakande förhållningssätt under barns lek vilket i sin tur leder till att de inte skapar ömsesidiga relationer med barn i lek. Detta speglar även de strategier som resultatet visar att pedagoger använder då barn behöver stöd i lek. Strategier som var vanligast förekommande var att uppmana barnen att prata med varandra, avleda det barn som upplevs störa leken genom att erbjuda andra alternativ samt att pedagogen agerar ”hjälpjag” åt barn som behöver stöd.

Att undervisa om kontroversiella ämnen i skolan är enligt framstående forskare i fältetgynnsamt för att skapa demokratiska medborgare. Det är dessutom förenligt medskolans övergripande uppdrag varpå historieämnet inte är ett undantag vilket anges i degällande styrdokumenten. Samtidigt råder det en brist på kunskap om hur svenskahistorielärare ser på relationen mellan kontroversiella ämnen i historieämnet ochuppdraget att fostra demokratiska medborgare. Denna studies syfte är att undersöka hurhistorielärare från två sydsvenska kommuner hanterar och ser på denna relation. Dennakvalitativa studie har inhämtat material genom semistrukturerade intervjuer med fyraverksamma historielärare. Lärarnas förhållningssätt analyserades utefter fyra strategierutvecklade av Robert Stradling. Analysen av lärarnas syn på historieämnet gjordesgenom Kvande och Naastads elva element i historieämnet som bidrar tilldemokratiupplärning. Det resulterade i insikten att respondentgruppen hållerkontroversiella ämnens roll i historieundervisning som essentiell för historieämnet ochen tillförsikt om kontroversiella ämnens användbarhet som redskap för att främja dendemokratiska fostran. Studien ger förslag på vidare forskning som kan bidra med merfördjupad kunskap om vilka ämnen som upplevs kontroversiella beroende på plats samten djupare analys av huruvida olika historiekulturer i ett klassrum bidrar till möjlighetereller hinder för en den demokratiska fostran.

Det finns stor kunskap om varför ungdomar ej fullföljer gymnasiet, trots detta avslutar tre av tio ungdomar gymnasiet utan en examen. En stor del av de som kategoriseras arbetslösa är individer utan komplett gymnasieexamen. Enligt de undersökningar som lyfts i detta examensarbete är utbildning den säkraste vägen till etablering på arbetsmarknaden men vi ser ett behov av att hitta andra strategier för lågutbildade att nå önskade yrkeskategorier. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka strategier och upplevda möjligheter hos personer utan slutbetyg från gymnasiet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som anser sig vara etablerade på arbetsmarknaden i en variation av yrkeskategorier.Resultatet har analyserats utifrån teorierna Careership, Planned happenstance och Tovatts tolkning av socialt kapital. Resultatet visar på hur informanterna anser sig haft tur men även att deras höga arbetsmoral och hårda arbete resulterat i etablering på arbetsmarknaden. I analysen av resultatet kan en förstå hur informanterna använt en stor del av de egenskaper som Planned happenstance belyser som fördelaktiga för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Det går även att utläsa hur både sociala och kulturella faktorer tillsammans med de personliga valen utgör individens karriärval. För de framgångar informanterna mött kan en se hur ett socialt kapital möjliggjort både arbetstillfällen och kunskap att etablera sig på arbetsmarknaden.

Skolfrånvaro är ett problem som kan leda till utanförskap i samhället. Detta är något Skolinspektionen slagit fast i en rapport som visar på en ökad frånvaro i svensk skola. Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier några lärare på låg- och mellanstadiet kan ha i svenskundervisningen för att främja elevers närvaro. För att undersöka detta har enkät, fokusgrupp, kvalitativa intervjuer och observationer använts. Skolfrånvaro är ett komplext problem som inte har en given förklaring, det finns en mängd olika faktorer som påverkar elevers närvaro. I den här studien har fokus varit på undervisningen i svenska. Slutsatsen är att det finns ett antal faktorer som påverkar närvaron som kan kopplas till undervisningen, framför allt att eleven känner meningsfullhet kring de uppgifter som görs, att man har goda relationer med både lärare och klasskamrater samt att man lyckas med de uppgifter man gör. Strategierna för att främja dessa är bland annat att skapa meningsfullhet genom att koppla innehållet i svenskundervisning till elevernas vardag och erfarenheter samt att försöka ha mottagare för de texter eleverna skriver. Relationer kan skapas och främjas genom samarbete i klassrumssituationer. Lärarna i den här studien strävar efter att ge eleverna möjligheter att lyckas med sina uppgifter genom en god förberedelsefas, stöttning och modellering.

Fritidshemmets huvudsakliga uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och utveckla en social kompetens. Alla elever ska ha samma förutsättningar så att en inkluderande verksamhet möjliggörs (Skolverket, 2014). Syftet med min studie är att undersöka hur fritidspedagoger didaktiskt arbetar, för att skapa en inkluderande verksamhet för elever med ADHD, samt belysa framgångsrika strategier för att detta ska kunna ske. Studien vilar på ett lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att den har fokus på elevens sociala omgivning och hur en inkluderande lärmiljö skapas ur en pedagogs synvinkel (Säljö, 2000). En elev som har ADHD har ofta svårigheter med det sociala samspelet och det är viktigt att lärmiljön anpassas för alla elever så att en utveckling kan ske tillsammans med andra i en inkluderande lärmiljö (Claesson, 2007). Metodvalet i studien baseras på kvalitativa intervjuer med tre fritidspedagoger från två olika kommuner. I studien framhåller fritidspedagoger att inkludering innebär att vara med på samma villkor som andra elever, delaktighet i gruppen och anpassningar så att det fungerar för en elev med ADHD. Det handlar om att fritidspedagogerna skapar förutsättningar i verksamheten så att alla elever kan vara delaktiga och inkluderande. Ett individanpassat tankesätt är något som fritidspedagogerna lyfter fram, det handlar om att se den enskilda individen och hens behov. Det som passar en elev fungerar inte för ett annat. Andra framgångsfaktorer som fritidspedagogerna sett är att bemöta dessa elever lågaffektivt. Det innebär i praktiken att inte låta de egna känslorna hos pedagogen gå ut över situationen, utan om en elev till exempel är i affekt gäller det att inta en lugn och sansad position. Framgångsfaktor som framgår i denna studie är arbetet med gruppdynamiken. En viktig skyddsfaktor, för att minimera ett utanförskap är att fritidspedagogerna medvetet arbetar med det sociala samspelet, trygghet och relationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet ser på sitt arbete med konflikthantering mellan fritidspedagoger och elever. Vi vill även undersöka fritidspedagogers synsätt på olika strategier de säger sig använda vid en konflikt med en elev och hur de ser på relationsskapande i förhållande till konflikter. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod när vi har genomför tre parintervjuer med sex fritidspedagoger på två olika skolor i södra Skåne. Det empiriska materialet har sedan bearbetats med hjälp av tematisk analys och teoretiska begrepp som till exempel samverkansstrategier, konstruktiva konflikter och interpersonella konflikter för att kartlägga olika teman som ger en överblick och struktur av resultatet. Resultatet visar att pedagogernas strategier för konflikthantering kan delas upp i tre kategorier. Den första och största kategorin där pedagogerna lägger mycket arbete är strategier för att förebygga konflikter. I denna kategorin är relationsskapandet mellan pedagogerna och eleverna centralt men även bra relationer till elevens föräldrar prioriteras. Pedagogerna anser att relationen till eleverna är viktig om de skulle komma i konflikt. Den andra kategorin berör strategier som används i affekt. Pedagogerna är eniga om att lågaffektivt bemötande är den strategi som är mest effektiv och att låta eleven lugna ner sig först. Den tredje och sista kategorin handlar om strategier pedagogerna använder efter en konflikt uppstått. Pedagogerna berättar att det är viktigt att ta eleven åt sidan och föra ett lugnt samtal om vad som skapade konflikten och reda ut eventuella missuppfattningar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning som gynnar läsförståelsen för samtliga elever i en klass. Vi ville undersöka om högläsningen, som ofta sker i helklass och är en gemensam aktivitet, kunde anpassas till den enskilde individen. Om det gick, vilka metoder använde lärarna sig av då? Vår studie har genomförts med åtta kvalitativa intervjuer med åtta olika lärare med hjälp av vår förarbetade intervjuguide (se bilaga 1) på två olika skolor. Vi valde att genomföra intervjuerna på en etnisk homogen skola samt en mångkulturell heterogen skola för att få ett så brett underlag som möjligt. Vårt resultat visar att samtliga lärare arbetar med någon typ av individanpassning i samband med högläsning. Genom olika stöd som exempelvis val av bok, bildstöd, appar eller val av sittplats, men framförallt genom samtal individanpassas och differentieras undervisningen. Samtalet pågår både före, under men framförallt efter högläsningen. Genom att relatera till elevernas individuella intressen och erfarenheter fångar lärarna elevernas uppmärksamhet och läslust. På så sätt hjälps eleverna med att ta sig an och förstå den lästa texten. Resultatet visar att samtliga lärare arbetar utifrån valda strategier i samband med högläsningen för att stärka elevernas läsförståelse. Strategierna som användes utgick från studiehandledningen En läsande klass som grundar sig i Reciprocal Teaching (RT) och Questioning the Author (Qta) metoderna. Detta är strategier som utarbetats av forskare för att lättare förstå det lästa. Slutligen visar vårt resultat att lärarna ser på högläsningen som en sociokulturell aktivitet där eleverna får möjlighet att dela upplevelser genom den lästa texten. Genom att läsupplevelsen delas och bearbetas tillsammans i en social kontext, ger det en förståelse till eleverna på ett betydelsefullt sätt.

Sjöberg Malin (2019). Inkluderande undervisning i matematik – En intervjustudie med matematiklärare. Speciallärarprogrammet inriktning matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Examensarbetet behandlar studie- och yrkesvägledares hantering av makt och maktpositioner i vägledningssamtal ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Arbetets syfte är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring och hanterar makt i det praktiska yrkesutövandet. De frågeställningar jag använt mig av är följande: Vilka maktutjämnande strategier använder sig vägledare av i samtalet? När använder studie- och yrkesvägledare maktutjämnande strategier? Hur använder sig vägledarna av maktutjämnande strategier i samtalet?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av ett diskursanalytiskt angreppssätt och en kvalitativ metod med stöd i intervjuer samt observationer med fem studie- och yrkesvägledare verksamma inom vuxenutbildning. De teoretiska och metodologiska begrepp jag använder mig inom diskursanalysen är makt, subjekts-positioner, diskursiv kamp, modalitet samt utestängning. I studien framkommer att de flesta studie- och yrkesvägledare är medvetna om den maktposition och den asymmetri som existerar i samtalssituationen, men att sätten att förhålla sig till makten varierar. Majoriteten av vägledarna använder sig, medvetet eller omedvetet, av maktutjämnande strategier. Utformningen och användandet av dessa strategier formar ett antal diskurser som talar om kunskapsmakt, underlättandets problematik, normativ svenskhet och svenskspråkighet samt konflikt mellan individ och institution. En annan diskurs som tydligt framträder är talet om och praktiserandet av stöd och hjälp. De strategier som framträder tillämpas i de flesta samtal och då vägledaren känner en osäkerhet inför klientens språk- och kunskapsnivå. Studie- och yrkesvägledarna har få medvetna strategier i informations- och kunskapsförmedling i relation till sin maktposition. Hanteringen av maktasymmetrierna i samtalen är komplexa praktiker som kräver reflektion, professionalism och flexibilitet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av vetenskapliga källor besvara våra frågeställningar: Vilka utmaningar har läraren i sin religionskunskapsundervisning med hänvisning till elevernas religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Hur inkluderas eleverna i religionskunskapsundervisningen utifrån deras religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Vi vill med denna kunskapsöversikt nå ut till lärarstudenter samt verksamma lärare som möts av utmaningar inom religionskunskapsundervisningen. Kunskapsöversikten kommer även med hjälp av det vetenskapliga stödet presentera olika strategier, dessa strategier kan användas för att lösa utmaningar som kan uppstå inom religionskunskapsundervisningen.Källorna som används har vi funnit i olika databaser. Rekommendation för sökprocessen samt granskning har kommit ifrån Malmö Universitets bibliotek. Kunskapsöversiktens resultat tyder på att det finns en rad olika utmaningar inom religionskunskapsundervisningen som både lärare och elev upplever. Utifrån vårt resultat klargörs en röd tråd där läraren agerar icke- konfessionellt inom religionskunskapsundervisningen. Detta lyfter forskningen fram. Slutsatsen av vår kunskapsöversikt är att det finns utmaningar som lärare upplever inom religionskunskapsundervisningen, dock finns det olika beprövade strategier som forskarna lyfter fram för att motverka eller revidera utmaningarna. Kunskapsöversikten behandlar även hur en lärare behöver agera för att öka inkluderingen i klassrummet. Det nämns även att elever ska ha samma förutsättningar i den svenska läroplanen.