Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uttrycker kunskaper och strategier kring barns konflikthantering i leksituationer. Vilket grundar sig i vårt problemområde som handlar om att lärande går före omsorg och att förskollärare behöver didaktiska ämnesinriktade kunskaper för att kunna skapa lärandesituationer för barnen under konfliktsituationer. Studien gjordes genom en kvalitativ enkät där fyra rektorer i mellersta Sverige blev tillfrågade att be sina förskollärare delta i undersökningen. Elva förskollärare valde att delta i studien och därmed fick vi in tillräckligt med data för att kunna analysera svaren. Resultatet analyserades utifrån ett didaktiskt perspektiv för att få syn på förskollärares kunskaper och strategier vid barns konflikthantering i leksituationer. Resultatet visar på att förskollärare har strategier kring barns konflikthantering i leksituationer vilket flera av förskollärarna anser sig ha erhållit från yrkeserfarenhet. Strategier som varit återkommande bland förskollärarna är att barnen själva behöver ges möjlighet till att lösa konflikterna själva, klarar inte barnen av det själva finns förskollärarna där som ett stöd för att tillsammans finna lösningar på konflikten mellan barnen. I diskussionen drar vi en slutsats att förskollärarna har kunskaper kring hantering av barns konflikter  och att de ser varje konflikt som ett lärandetillfälle. / <p>2020-06-08</p>

Denna kvalitativa studie berör ett specialpedagogiskt område som handlar om möten och bemötanden utifrån förskollärares och specialpedagogers perspektiv. Undersökningsmetoden bestod av så kallad self report då ett fysiskt möte inte var möjligt på grund av Covid-19. I studien framkom det att förskollärarna eftersökte mer kunskaper och stöd inom det specialpedagogiska området för att alla barn ska ges rätt förutsättningar i förskoleundervisningen. Kunskaper inom lärande miljöer och tillgängliga miljöer var något som efterfrågades av förskollärarna. Specialpedagogerna i studien upplevde detsamma och berättade hur de ofta gav handledning kring olika strategier i möten med barn. Specialpedagogerna belyste även riskerna kring affektsituationer där stigmatisering blir en konsekvens när man inte utgår från bland annat det relationella perspektivet. Studien har tydliggjort delar av specialpedagogers yrkesroll likaså att utbildningen har betydelse för det pedagogiska och specialpedagogiska arbetet då utbildningen bidrar till mer kunskap hos de som är yrkesverksamma jämfört med de som saknar utbildning och är yrkesverksamma.

Syftet med studien var att synliggöra vilka strategier förskollärare beskriver att de använder i det dagliga arbetet med barn som har ett utagerande beteende och hur deras behov möts. Syftet har vidare varit att ta reda på hur dessa barns självkänsla och självbild stärks för att ett välbefinnande ska främjas. Denna kvalitativa studie har tagit stöd i det relationella perspektivet och det salutogena perspektivet där kvalitativa intervjuer använts för insamlande av information. Fem förskollärare från fem olika förskolor har ingått i studien varav alla besuttit erfarenhet om barn med ett utagerande beteende. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av en rad olika strategier i arbetet. Vidare visar resultatet att det är ovanligt att kommunikation med barnen sker både gällande val av strategi samt om deras mående och trivsel på förskolan. Genomgående i utsagorna är att förskollärarna ser förhållningssättet som det viktigaste varpå det framgår som väsentligt att reflektera och ha en medvetenhet om hur ens förhållningssätt påverkar barnsyn. Detta utgör i sin tur en väsentlig roll för vilket bemötande barnen får och hur deras behov möts samt hur de tänker om och ser på sig själv.

Denna uppsats undersöker hur relationen mellan Malmö stads regelverk ochtemporära aktörer ser ut samt vilket påverkningsutrymme temporära aktörer iMalmö har. Den redogör dels för strategier som finns att tillhandahålla en stad närdet kommer till att förhålla sig till temporära aktörer. Dels för de taktiker som finnsför aktörer att använda sig av för att kunna vara aktiva i den offentliga miljön.Studien redogör även i vilken grad och på vilka sätt som aktörer kan påverkaregelverket.Vår studie omfattas av en dokumentanalys över de dokument som utgör detregelverk som reglerar temporära aktörers möjlighet att agera i staden. Utöverdokumentanalysen har vi även genomfört fyra kvalitativa intervjuer som gett eninblick i hur regelverket tillämpas i verkligheten samt beskriver situationen för detemporära aktörerna.Studien visar på att relationen mellan Malmö stad och temporära aktörer skiljer sigmellan olika aktörer. Större och organiserade aktörer kan driva frågor kring derasintressen och villkor och i förlängningen påverka regelverket och underlätta derastillgång till staden. Således får mindre aktörer svårare att verka i Malmös offentligamiljö. Malmö stad välkomnar alla aktörer men regelverkets utformning förtemporära aktörer hindrar många av de mindre aktörerna att vara aktiva i staden.Detta eftersom de saknar resurserna som krävs för att kunna påverka och förändraregelverket efter deras villkor. / This paper examines the relationship between the City of Malmö's regulations andtemporary actors and which influence space temporary actors in Malmö have. Itdescribes a selection of strategies that exist for a city to use when it comes to dealingwith temporary actors. Also a selection of tactics that exist for temporary actors touse to be able to be active in the public environment. The study also describes towhat extent and in what ways actors can influence the regulations.Our study is covered by a document analysis of the documents that constitute theregulatory framework that regulates the possibility for temporary actors to act inthe city. In addition to the document analysis, we have conducted four qualitativeinterviews that provided an insight into how the regulations are applied and describethe situation for the temporary actors.The study concludes that the relationship between the City of Malmö and temporaryactors differs between different actors. Larger and organized actors can pursuequestions about their interests and conditions and ultimately affect the regulationsand facilitate their access to the city. Thus, smaller actors find it more difficult tooperate in Malmö's public environment. The City of Malmö welcomes all actors,but the regulatory framework for temporary actors prevents many of the smalleractors from being active in the city. This is because they lack the resources requiredto be able to influence and change the regulations according to their conditions.

Syftet är med den här uppsatsen är att undersöka vilka strategier som förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygghet i en pressad verksamhet. I dagens samhälle står förskolan inför många utmaningar såsom brist på utbildad personal, lokaler som inte är anpassade till verksamhetens behov och en begränsad ekonomi. Samtidigt som förskollärare upplever att deras uppdrag blir allt större upplever de också att barngruppernas storlek ökar. Många förskollärare menar att detta påverkar deras arbete i verksamheten. Därför undersökte uppsatsen vilka strategier förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygga relationer till barn och barnen emellan, samt hur förskollärare organiserar verksamheten för att skapa en social trygghet. För att undersöka detta har en digital enkät skickats ut och fyra intervjuer genomförts. I resultatet framkom det att de vanligaste strategierna var att dela upp barngruppen i mindre grupper, att inkludera barnen i arbetet med trygghet och att skapa tydliga rutiner för barnen i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka lärare och nyanlända elevers upplevelser av olika strategier för att möta språkliga utmaningar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Studien har genomförts med intervjuer med tre idrott och hälsa-lärare samt enkäter som nyanlända elever har besvarat. Resultatet visade att det finns språkliga barriärer i ämnet och att vid intervjuerna berättade lärarna att de tillämpade olika tillvägagångssätt för att möta dessa. Lärarna upplever att strategierna de använder sig av fungerar olika bra vid olika moment. Främst stöttar kroppsspråk, bilder och filmer vid praktiska moment, men inte i lika stor utsträckning vid teoretiska moment. Resultatet visade att lärarna upplevde att språket används främst som ett tolkningsverktyg för eleverna sinsemellan, men kunde även vara användbart vid information och teoretiska uppgifter. Avslutningsvis visade studien att flera av lärarna anser att språkbarriärer påverkar elevernas möjlighet att uppnå högre betyg.

Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och svårigheter som geografilärare upplever, när de undervisar nyanlända elever samt belysa de potentiella konsekvenserna av detta. Dessutom syftar studien att vissa lärarnas språkutvecklande undervisningens roll på att nyanlända uppnå målen. Våra frågeställningar var vilka utmaningar och svårigheter upplever geografilärare när de undervisar nyanlända elever? vilka är konsekvenserna för geografiundervisning i en klass med nyanlända elever? och hur kan språkutvecklande undervisning ur lärarens erfarenheter hjälpa nyanlända elever att nå målen i ämnet geografi?.  I bakgrunden beskrivs de viktiga aspekterna av geografiundervisningen samt kursplansförändringar för att belysa förändringarna i geografiämnet och läroplanens innehåll som kräver en hög språknivå av eleverna idag. Vi förklarar några begrepp som används i vår studie som nyanlända elever, kartläggning, förberedelseklass. Vi förankrar vår studie i Deweys teori om “Learning by doing” och elevernas tidigare erfarenheter. Sociokulturell teori av Lev Vygotskij genom begrepp stöttning, mediering, ZPD och social interaktion utöver det didaktiska perspektivet genom geografiska modeller och didaktiska frågor har varit vägledande också. Vi samlade in studieinformation genom kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med sex SO- lärare. Resultatet visar att lärarna följer olika strategier för att utforma undervisningen, så att den passar de nyanlända eleverna. Men det finns fortfarande svårigheter och utmaningar som  ibland hindrar deras arbete och får dem att ändra sin planering och undervisning. Detta visar att akut behov av att öka medvetenheten hos dessa lärare och ytterligare kunskap om hur man  handskas med nyanlända elever.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande. Metoden som används i denna kunskapsöversikt är systematisk litteratursökning. Resultatet fann mängder av faktorer och metoder som påverkar elevers motivation. I resultatet framkommer det att läraren är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation. Viktiga faktorer för elevers motivation som tas upp i resultatet är bland annat relationer, lärmiljöer, klimat, progression, lektionsinnehåll, återkoppling, lärarens egen motivation och engagemang. I diskussionen presenteras elevers åsikter om vad som påverkar deras motivation till lärande i idrott och hälsa. Här analyseras faktorer såsom meningsfullhet, varierad planering som är inflytande av elever, god relation till läraren, positiv och rolig lärmiljö. I diskussion framförs även metoder som läraren kan använda sig av för att påverka elevers motivation positivt i idrottsundervisningen. Dessa metoder inkluderar bland annat genomtänkt planering, positiv och rolig lärmiljö, god kommunikation, tydlig och konkret återkoppling.

Sedan 2021 kan Arbetsförmedlingen anvisa arbetssökande till tjänsten Kundval Rusta Och Matcha (KROM). KROM syftar till att rusta eller matcha de arbetssökande till arbete eller studier och utförs av underleverantörer. Hos dessa leverantörer arbetar handledare med de arbetssökande, men samtidigt för leverantören och under avtalet från Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöks spänningsfältet mellan dessa olika aktörers intressen med hjälp av intressentmodellen och KASAM. Syftet är att få en förståelse för vilka effekter på handledarskapet som uppstår till följd av hur KROM är organiserat. Frågeställningarna är:  1. Hur tar sig olika aktörers intressen uttryck i arbetet som handledare inom KROM?  2. Vilka uppfattningar och strategier utvecklar handledare för att hantera olika aktörers intressen?  Detta undersöks genom sju semistrukturerade intervjuer med handledare inom KROM. Resultatet är att tre intressenter med sina huvudintressen påverkar handledarna: Arbetsförmedlingen med huvudintresset att avtalet efterföljs, leverantören med huvudintresset att generera resultat och deltagaren med huvudintresset att få ta del av en tjänst som är anpassad efter individens förutsättningar och behov. Trots att handledarna genomgående visar en stor förståelse för sin yrkesroll och förutsättningarna för sitt arbete, uppstår det krockar mellan de olika intressena och handledarens arbetssituation. För att kunna bemöta och hantera dessa krockar utvecklar handledarna följande strategier: Acceptans för avtalskrav, Ifrågasättande av avtalskrav, Planering/prioritering, Relationer, Bortse från eller ta bort krav, Självbild, Kompromiss/kompensation och Planering/prioritering.  Nyckelord: KROM, handledare, KASAM, intressentmodell, strategier