SammanfattningTonning, Pernilla (2017). Flickor med adhd i gymnasiet – Röster om skolvardag, stöd och motivation Girls With adhd in Upper Secondary School – Voices on Everyday School Life, Interventions and Motivation. Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragDen här undersökningen vill ge röst åt några flickor med adhd för att genom deras erfarenheter förbättra kunskapen om denna elevgrupp och därmed också deras skolmässiga förutsättningar.SyfteSyftet med denna studie är att utifrån nedanstående specifika frågeställningar undersöka vilka upplevelser några flickor med adhd har av sin skolgång. Detta för att öka förståelsen för deras skolvardag och bättre kunna möta deras behov. För pedagogperspektiv intervjuas även lärare.FrågeställningarHur upplever dessa flickor sin skolvardag? Vad pekar de på i skolarbetet som fungerar respektive inte fungerar, stöttar respektive hindrar? Hur ser de på motivation och vad främjar respektive hämmar motivationen? Vad är lärarnas erfarenheter av att undervisa flickor med adhd?TeoriStudien utgår från en hermeneutisk, socialkonstruktionistiskt ansats samt diskursbegreppet.MetodDen halvstrukturerade livsvärldsintervjun, vars syfte är att kartlägga hur människor upplever olika fenomen i sin livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2009) har använts för att samla empirin. Både enskilda och gruppintervjuer genomfördes, transkriberades, genomlästes för att hitta teman, analyserades och tolkades.ResultatNär intervjuerna analyserats framstod fyra temaområden som särskilt framträdande i det flickorna lyfte fram som viktigt i skolsituationen: Relationer och bemötande, Förståelse och stöd, Strategier och anpassningar samt Motivation, intresse och vilja. Goda relationer, främst med läraren men också med klassen, vänner, anhöriga eller andra viktiga personer, liksom dessa människors förhållningssätt och bemötande är faktorer som enligt flickorna starkt bidrar till en positiv upplevelse av skolan. Med en god vilja och en positiv inställning kommer man långt.Att omgivningen, och då speciellt lärarna, har förståelse för de begränsningar och konsekvenser en adhd-diagnos kan föra med sig i skolsituationen anges också som en framgångsfaktor eftersom läraren då har lättare att stötta eleven och sätta sig in i hennes situation. Flickorna beskriver initierat vilka strategier de tycker fungerar och vilka anpassningar de behöver. Bland sådant som fungerar nämner de skickliga lärare, välplanerad och varierad undervisning, strukturerade och tydliga uppgifter och att ha inflytande över den egna studiesituationen. Samtliga uppger också sin medicinering som en starkt bidragande orsak till att skolan fungerar.När det gäller motivation gör flickorna kopplingar både till intresse och vilja. Om inte den inre motivationen infinner sig – något som enligt Modesto-Lowe et al. (2013) är en av svårigheterna för personer med adhd – pekar de på faktorer i omgivningen, som varierad lärmiljö, lärarens sätt samt rätt stöd, som kan hjälpa igång den. Lärarna ger uttryck för att vilja se individen och inte diagnosen när det gäller att bygga relationer och genomföra undervisning för flickor med adhd. De vill anpassa för och möta elevens behov samtidigt som de också vill stötta till en allt större personlig utveckling och ansvarstagande. Lärarna är medvetna om vilka konsekvenser adhd kan få i skolsituationen och förhåller sig aktivt till detta vid planering och under lektioner. De nämner flera strategier och anpassningar som de upplever fungerar i arbetet med dessa elever men ger också uttryck för frustration över att tid och resurser inte alltid tillåter att de tillämpas fullt ut. De känner att de lämnas ensamma i arbetet och efterlyser mer samarbete och samverkan kring denna elevgrupp.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen kan verka för att skapa forum för samarbete, erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling kring frågor som gäller adhd för att stärka pedagogerna i deras yrkesroll och öka samarbetet och utbytet dem emellan. Denna kan också introducera vetenskapligt underbyggda undervisningsmetoder som både stöttar elevens behov av struktur och tydlighet och lärarens behov verktyg att använda sig av i undervisningen av flickor med adhd. SlutsatsFlickorna visar stor medvetenhet om sina behov och är fullt kapabla att kommunicera dem till den omgivning som är beredd att lyssna. Genom att bygga relationer och ta tillvara på denna kunskap kan skolan ge dessa flickor de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolarbetet.Nyckelord: Anpassningar, flickor med adhd, motivation, strategier, skolframgång.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig från processen av att komma in på arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gällande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien är att ta del av enskilda funktionshindrades berättelse för att få en så mångfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att få just deras uppfattning av att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera på de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter. Därför har vi valt att använda oss av kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Sju kvalitativa intervjuer har utförts. Som teoretisk grund av Goffmans teori om Stigma och Antonovskys KASAM-teori använts. Stigma handlar om att vara avvikande gentemot omgivningen och KASAM handlar om att uppnå en känsla av sammanhang genom hanterbarhet, begriplighet och mening. Resultatet visar att frågan om en strategi för att etablera sig på arbetsmarknaden kopplas till förmågan att ta egna initiativ. I undersökningen framkommer också att en etablering på arbetsmarknaden innebär att det som är avvikande hos en funktionshindrad synliggörs och stigma (avvikande) ökar. Detta kan vara en del av förklaringen till bristen på eget initiativ hos vissa personer. Att få ett arbete innebär, förutom synliggörande av avvikelse, även en ökad känsla av sammanhang. Bemötande som ökar eller minskar individens upplevelse av att vara avvikande samt händelser som påverkar individens känsla av sammanhang ger positiva respektive negativa erfarenheter. Vägledarens och konsulentens roll är viktig framförallt för de personer som inte upplever att de har förmågan att ta egna initiativ, men är även efterfrågad som experthjälp av andra personer i undersökningen.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet. Jag har också arbetat med frågeställningen utifrån två intervjuer, det viktiga har då varit att skapa en förståelse för strategierna och förutsättningarna i empirin. Metodologiskt har uppsatsen utgått från en kvalitativ ansats, närmare bestämt ett hermeneutiskt perspektiv. Det innebär i stora drag att uppsatsen relaterar delar och helhet för att nå förståelse. När det gäller metod har jag använt mig av två stycken djupintervjuer, dessa har sedan transkriberats och tolkats i enlighet med hermeneutiken. Intervjuerna skapar en bild där strategier och förutsättningar vävs samman, det vill säga ett gemeinschaft val/det naturliga valet görs i en gemeinschaft miljö och på liknade sätt görs gesellschaft valen. Intervjuerna skapar också en bild av svårigheten att hålla isär gemeinschaft och gesellschaft inom ramen för hemarbetet, men intervjuerna ger också en bild som visar på möjligheterna att kombinera gemeinschaft och gesellschaft. / The purpose of this essay/composition is to create a greater sociological understanding of the choice. I will use the dichtomy Gemeinschaft and Gellschaft in order to create such an understanding. The theoretical part tries to answer how the strategies and conditions of the choice can be seen in a more metaphorical view. While the qualitative part focuses on how the strategies and conditions of the choice are made within a career framework. The result shows the difficulty of keeping gemeinschaft and gesellchaft apart, but it also gives a picture of the possibility of how the indvidual could combine gemeinschaft and gesellschaft.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev –och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD. Vi har tagit del av tidigare forskning kring begreppen DAMP/ADHD samt kring hur man kan arbeta pedagogiskt med detta. Resultaten vi fick genom våra intervjuer var att eleven upplever ostrukturerade miljöer och situationer som jobbiga. Han tycker om när läraren strukturerar upp dagen för honom så att han får en överblick över det som ska hända. Pedagogerna framhåller också vikten av rutiner och strukturer. Det är viktigt att anpassa undervisningen efter barnet och att man skapar en trygghet för eleven.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel. Vår undersökning visar att 6 av våra elever saknar den grundläggande taluppfattningen och huvudräkningsförmågan som krävs för att effektivt lösa våra uppgifter.

Sammanfattning:Vårt syfte med studien har varit att ta reda på om pedagogerna vi intervjuat anser att miljöer och relationer kan påverka utagerande barns beteende eller om de tror att det kan ha andra orsaker. Vi valde att studera detta ur ett relationellt perspektiv då vi i likhet med Niss et.al (2007) anser att lärande och agerande sker i relation till andra. Vidare ville vi försöka ta reda på om pedagogerna ansåg att det fanns några speciella strategier att använda sig av i arbetet med utagerande barn. Vi valde semistrukturerade intervjuer, för att få mer uttömmande och personliga svar. Pedagogerna vi intervjuade hade alla anknytning till förskolan och totalt intervjuades 9 olika pedagoger med olika bakgrund och utbildning. De var verksamma på fem olika förskolor i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet av vår studie visar att de allra flesta av informanterna menar att ett utagerande barn är ett barn som avviker från det man kallar normalt genom att det oftast utmärker sig på ett provokativt och ibland hotfullt sätt, antingen verbalt eller fysiskt. Vidare menade de flesta att man inte kan utgå från någon generell strategi, utan att strategierna måste anpassas efter varje barn, då alla barn är olika. Dock menade våra informanter att fasta ramar och gränser att förhålla sig till är extra viktigt för barn med utagerande beteende. Närvarande pedagoger som kan leda och stödja barnet i dess sociala utveckling är också vikigt. Alla som verkar runt barnet måste dra åt samma håll för att underlätta barnets vistelse i förskolan. Dessutom är det viktigt att tänka på att personkemin spelar stor roll och att allt inte fungerar med alla, varken pedagoger eller barn. Miljön påverkar genom barngruppens sammansättning och dynamik, och oftast är mindre grupper att föredra.

Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur de nyanlända eleverna hanterar övergången när det gäller studier och arbete från hur det var i hemlandet till hur det är i Sverige. Målet med studien är att beskriva och analysera vad som påverkat nyanlända elever på språkintroduktion när det gäller nuvarande och framtida syn på arbete och studier. Hur har deras handlingshorisont förändrats av migrationsprocessen? Vad anser eleverna viktigt i övergången till den svenska arbetsmarknaden och hur ska de ta sig dit?För att ta reda på detta intervjuade vi sex elever på språkintroduktionsprogrammet som var mellan 18 till 19 år. Analysen baserades på Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält , kapital och strategier. Vidare användes även Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes begrepp handlingshorisont från Careership för att analysera elevernas syn på framtiden.Resultatet visade att elevernas handlingshorisont har påverkats av migrationsprocessen på olika sätt. Eleverna anser att utbildning är det viktigaste kapitalet för att hantera övergången till den svenska arbetsmarknaden. Vidare menar eleverna att svenska språket är centralt för att lyckas genomföra utbildningen samt etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Under vägen till ett arbete använder eleverna olika strategier i form av cv, sociala kontakter, utbildning, språket och det egna ansvaret och sin egen vilja att lyckas.

Forskning tyder på ett ökat alkoholintag hos ungdomar. Det är inte frågan om utan när tonåringar börjar intressera sig för alkohol. Tillgängligheten till alkohol ökar hela tiden. Många tonåringar vet hur de snabbt, billigt och lätt ska få tag i alkoholen som aldrig tycks sina. Frågan är hur föräldrar ska förhålla sig till detta. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka dessa strategier är samt hur föräldrar använder sig av dem. Det visar sig att föräldrar faktiskt har en mängd strategier trots att de själv inte anser sig ha det. Föräldrarna lyfte fram viktiga strategier som att vara öppen i förhållandet till alkohol, tillit, markera gränsen mellan barn och vuxen och känna förtroende för varandra. Föräldrar är mer oroliga för narkotika än för alkohol, trots att alkoholen är mer tillgänglig. Dessutom är tonåringar oftast berusade när de testar narkotika de första gångerna. Strategier behövs för att bemöta och hantera tonåringars nyfikenhet på alkohol och andra droger. / Parenthood, Teenagers and Alcohol. Parental strategies to deal with their teenagers´exposure to alcohol.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet kommunicerar med flerspråkiga vårdnadshavare. Fokuset log på att undersöka vilka strategier pedagogerna har tillgång till i informella respektive formella möten med flerspråkiga vårdnadshavare. Samt hur pedagogerna inkluderar flerspråkiga vårdnadshavare i deras verksamhet. Studien genomfördes av åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i mångkulturella förskolor.  Ett interkulturellt perspektiv är den teoretiska utgångpunkten som vi utgick ifrån för att analysera vår empiri. Kommunikation, inkludering och interkulturell kommunikation är de centrala begreppen som berört syftet med vår studie.  Det framkomna resultatet av empirin har jämförts med både svensk och internationell forskning.  Resultatet av studien pekar på att pedagogerna anser att det inte finns någon skillnad i hur kommunikationen ser ut gentemot vårdnadshavarna i deras verksamhet. Däremot visade resultatet att det kan uppstå hinder och missförstånd i kommunikationen med flerspråkiga vårdnadshavare eftersom pedagogerna och de flerspråkiga vårdnadshavarna har olika kulturella bakgrunder. Därav hänvisade pedagogerna till att de har olika strategier som de tar hänsyn till, om det skulle uppstå missförstånd under kommunikationens gång.  Studien är yrkesrelevant eftersom Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle som präglas av människor med olika etniska bakgrunder. Förskolan är en av många plaster där både pedagoger och vårdnadshavare möter det mångkulturella samhället.

Bakgrund: Individer med schizofreni upplever oftast begränsningar i vardagliga aktiviteter.Symtom som oftast förekommer är positiva och negativa symtom samt en bristandesjukdomsinsikt. Positiva symtom är till exempel vanföreställningar, hörselhallucinationer, ochtankestörningar medan negativa symtom innebär en reducering av energi, initiativ, känsloroch tal. Kunskapsluckan är att det saknas en sammanställning av evidens avarbetsterapeutiska interventioner för individer med schizofreni.Syfte: Beskriva olika typer av arbetsterapeutiska interventioner riktade till individer medschizofreni samt redogöra för deras effekter på kognition, ADL och social förmåga.Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats användes där resultatet av tio kvantitativastudier analyserades. Vid sökningen av artiklarna användes databaserna Cinahl With full textoch MEDLINE (EBSCO).Resultat: För att främja aktivitetsutförandet implementerades strategier eller aktiviteter somintervention. Utifrån interventionerna blev det en positiv effekt på både kognition, ADL ochsocial förmåga.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att individer med schizofreni kan stödjas i vardagenmed hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. Den kan också bidra till ökad kunskap hosarbetsterapeuter och vårdpersonal inom vården.