Det är en naturlig och aktuell del i lärarens yrke idag att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Svenska UNESCO-rådet (2006) och Skolverket (2022) betonar betydelsen av att läraren anpassar undervisningen. Vi har identifierat att det är brist på forskning om huruvida läraren ska anpassa undervisningen för att inte exkludera elever i klassrummet samt att den anpassade undervisningen tillför okunskap och utmaningar i lärarrollen. Därför är det angeläget att undersöka anpassningsstrategier i relation till språkutveckling och inkludering i undervisningen. Studien syftar till att undersöka verksamma lärares beskrivningar av anpassningsstrategier som kan identifieras i tidigare forskning såsom: 1. Varierad undervisning 2. Kompensatoriska hjälpmedel 3. Uppmuntran och individuella inslag 4. Anpassat läromedel. Vi har även i fokus att undersöka huruvida anpassningsstrategierna kan kopplas till språkutveckling och inkludering i undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska material består av intervjuer med fyra grundskolelärare som arbetar mellan förskoleklass och upp till åk 2. Studiens resultat visar på att de fyra strategierna används av samtliga lärare och förefaller bidra till inkludering och språkutveckling i klassrummet, enligt lärares beskrivningar i vår studie. En varierad undervisning används av samtliga lärare i studien genom att eleverna får arbeta enskilt, parvis eller gruppvis. Den andra strategin som berör kompensatoriska hjälpmedel används av samtliga lärare på flera sätt, exempelvis använder en lärare inläsningstjänster. Den tredje strategin som handlar om uppmuntran och individuella inslag i undervisningen, används av samtliga lärare. Den sista strategin för anpassad undervisning är anpassat läromedel, som används av alla lärare i studien genom anpassat läromedel eller uppgifter. Studien visar även genom det empiriska materialet en koppling som anpassningsstrategierna har till inkludering och språkutvecklingen.

Denna studie beskriver hur undervisning om programmering bedrivs i grundskolan från både ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur programmeringsverktyg introduceras i undervisningen samt vilka möjligheter och hinder som finns vid undervisning om programmering enligt forskning. Syftet basvaras genom frågorna: ”hur gör lärare för att introducera och arbeta med programmeringsverktyg i undervisningen?” och ”vilka möjligheter och hinder finns det med att undervisa om programmering i skolan?”. För att besvara dessa frågor har material samlats in genom sökningar i ERIC, SwePub och Scopus. Detta resulterade i tolv vetenskapliga artiklar med i huvudsak nationell forskning, men med internationella inslag. Artiklarna har analyserats med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att bedöma relevans utifrån studiens syfte. Resultatet visade på att undervisningen i programmering skiljer sig mellan lärare. Valet av programmeringsverktyg är något som läraren själv tar beslut om. Vilket verktyg som används och hur det kan användas beskrivs dock vara en osäkerhet bland lärarna. Resultatet beskriver faktorer som påverkar programmering i undervisningen. Hinder och möjligheter beskrivs utifrån både elev- och lärarperspektiv.

Syftet med denna studie är att diskutera förskollärares syn på och erfarenheter av arbetet med barn som agerar utmanade i den planerade undervisningen. I läroplan för förskolan (Lpfö 2018) anges förskollärarens ansvar för undervisning som syftar till utveckling och lärande hos barnen. Alla som arbetar inom förskolan är viktiga förebilder och pedagogers förhållningsätt och engagemang är avgörande för en god utbildning. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med sex förskollärare där materialet analyserats utifrån teorier om barnsyn och pedagogiska atmosfärer. Resultatet visar att förskollärare beskriver ett utmanande beteende på olika sätt där både utåtagerande beteenden och tysta barn synliggörs. Vidare förklarar förskollärarna att olika faktorer och omgivningens krav kan bidra till utmanande beteenden. Resultatet visar även att förskollärarna använder sig av olika strategier i mötet med barn som agerar utmanande och där de försöker hitta individuella lösningar för varje barn.

Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera de utmaningar socialtjänsten står inför när det gäller arbetet med våldsutsatta barn och genom att kartlägga utmaningarna, även belysa de strategier som socialtjänsten använder sig av i arbetet. Vidare var syftet med uppsatsen att skapa en förståelse för socialtjänstens arbetsmetoder och tillvägagångssätt, där förebyggande aspekter inkluderades. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och kvalitativ. I studien har det genomförts sex semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med våldsutsatta barn. Studiens resultat har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att socialtjänstens arbete med våldsutsatta barn är komplext där professionella ställs inför många överväganden och beslut. Trots lagar och riktlinjer måste socialtjänsten göra en individuell bedömning utifrån varje barn och deras behov eftersom alla barn är olika. Vidare understryker studiens resultat vikten av tålamod från yrkesverksamma där barnet ges den nödvändiga tid den behöver för att förtroende och en god relation ska kunna skapas. Det är viktigt att de våldsutsatta barnen upptäcks i tid för att socialtjänsten och andra professionella inom socialt arbete ska kunna agera i tid.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas uppfattningar om: a) de strategier och verktyg som deltagarna i ett tolvstegsprogram använder sig av och b) tolvstegsprogrammets effekter relaterat till målsättningen att deltagarna i behandlings-formen bibehåller ett nyktert och drogfritt liv. Den metodologiska utgångspunkten som användes i studien var fenomenologi med kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018 och Johansson, 2012). Vi höll intervjuer med sju olika informanter. Informanterna beskrev olika strategier och verktyg som deltagarna använder sig av under tolvstegsprogrammet samt vilka effekter dessa strategier och verktyg ger. De beskrev även vilka olika svårigheter som deltagarna stöter på under tolvstegs-programmet samt vilka framgångar som tolvstegsprogrammet ger. Informanterna beskrev att de använder sig av gruppsessioner, uppgifter samt undervisning som en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet. De beskrev även att tolvstegsprogrammet ger goda effekter som till exempel att deltagarna lär sig att bryta dåliga mönster och etablera en sundare livsstil. Det framkom att det religiösa i programmet är en svårighet som många deltagare upplever samt att en framgång som medföljer för de som arbetar i stegen är gemenskap och delaktighet, både i samhället och i gruppen. Vid analysen har vi använt oss av Jarvis (2010) teori om det livslånga lärandet, där faktorer som människan som social varelse, hur människors lärande sker via imitation samt omgivningens betydelse för människans utveckling har varit centrala i analysen. Studiens slutsats var att de socialpedagogiska begreppen gemenskap, delaktighet och meningsfullhet är viktiga komponenter både för att strategierna och verktygen ska ha önskad effekt och för att bibehålla och fortsätta arbeta på sin nykterhet och den förändring man gjort under tolvstegsprogrammet (Berglund och Cederlund, 2017). Det framkom även att det socialpedagogiska arbetssättets hörnstenar relation, struktur och förändring är av avgörande betydelse för tolvstegsprogrammets resultat av behandlingen (Storö, 2013).

Syftet med denna studie var att utforska språkliga strategier som används av lågstadielärare iproblemlösning i flerspråkiga klassrum. Studien genomfördes genom semistruktureradeintervjuer och strukturerade klassrumsobservationer med lågstadielärare i årskurserna F-3.Resultaten visade att språkliga strategier som kodväxling, dramatisering, digitala matematiskaspel och bildstöd användes av de deltagande lärare för att stödja matematikundervisningen iproblemlösning. Dessutom anpassade lärarna användningen av dessa strategier efterflerspråkiga elevers behov. Helklassdiskussioner och EPA-modellen användes för att aktivtintegrera eleverna i klassdiskussioner och skapa en miljö där eleverna lär av varandra genomatt diskutera idéer och tankar.De didaktiska slutsatserna från arbetet betonar vikten av att lärare använder varierade språkligastrategier för att möta behoven hos flerspråkiga elever, inklusive användning av både formelltoch informellt språk samt bildstöd. Kollaborativa strategier som grupparbete och parövningarär också viktiga för att främja samarbete och förståelse. Slutligen är lärarens roll som vägledareavgörande, där tillgänglighet och ställande av öppna frågor bidrar till en stödjande ochinkluderande lärmiljö.

I uppsatsen undersöks sex lärares strategier och metoder för att främja läsinlärning och motivation bland elever i grundskolan. Studien belyser betydelsen av en inkluderande undervisningsmiljö, effektiva läsinlärningsmetoder och lärarnas roll i att identifiera och hantera lässvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare anpassar sin undervisning för att stödja elever med olika behov i läsinlärningen. En kvalitativ metod har använts, i form av intervjuer och observationer av fem grundskollärare och en speciallärare, där datainsamlingen baseras på lärarnas reflektioner och erfarenheter. Datan har analyserats med en tematisk analys för att identifiera centrala teman och mönster i lärarnas undervisningsstrategier. Resultaten visar att lärarna tillämpar en bredd av metoder där högläsning och lekfulla läsaktiviteter framhävs som centrala för en engagerande läsmiljö. Vidare understryker studien vikten av tidig identifiering och individanpassad undervisning för elever med lässvårigheter.

Studiens syfte är att ta reda på förskollärares strategier samt möjligheter respektive utmaningar de stöter på i arbetet för att motverka stereotypa könsnormer i barngruppen. I vår kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas perspektiv på deras arbete med genusfrågor. Studien har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv med dess tillhörande centrala begrepp. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig av olika strategier i deras arbete för att motverka stereotypa könsnormer i barngruppen. Strategierna som framkom var vikten av medvetenhet, neutralisera avdramatisera samt vikten av att agera som förebild. Resultatet visade även på deras möjligheter respektive utmaningar i arbetet med detta. Möjligheterna som presenterades var att kunna ge barnen värderingar som står för allas lika värde samt att kunna skapa en trygg tillvaro där barn inte begränsas på grund av sitt kön. Utmaningarna var enligt förskollärarna vårdnadshavare, hemmet och traditionella värderingar från kollegor.

Det brottsförebyggande arbetet har stött på utmaningar och haft en låg status inom Polismyndigheten. År 2022 påbörjade Polismyndigheten implementeringen av deras nya brottsförebyggande strategi (PM 2022:12). Syftet med den nya strategin är att tydliggöra målen och säkerhetsställa att arbetet bedrivs effektivt. Den här studiens syfte är att undersöka implementeringen av Polismyndighetens brottsförebyggande strategi hos områdespoliser och att öka kunskap och urskilja faktorer som har betydelse för implementeringen. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer som sedan har analyserats i form av en tematisk analys. Studien tar avstamp i Lipskys (1980) teori om street-level bureaucracy och Lundqvist (1992) implementeringsteori. Resultatet tyder på att det finns en stor variation i hur områdespoliser tillämpar och förstår strategierna. Den brottsförebyggande strategin genomsyrar inte hela Polismyndigheten och flera av de problem som historiskt har identifierats kvarstår i Polismyndigheten. Det finns en stor motivation och ett engagemang hos områdespoliser men trots det har inte strategin fått fullt genomslag. Resultatet visar att det beror på faktorer som motivation, kompetens, resurser, prioriteringar, yrkeskultur samt ledarskap.

Detta examensarbete behandlar problematiken av vägledning där nyanlända kräver mer tid och fler insatser för att individer ska kunna utveckla kunskaper om ett nytt utbildningssystem och arbetsliv. Syftet med undersökningen är att utforska och förstå de strategier och insatser som används för att underlätta integrationen av nyanlända. Undersökningen syftar även på hur studie-och yrkesvägledare arbetar med de olika strategierna och insatser för att stödja nyanlända i deras integrationsprocess. Undersökningen riktar fokus mot både studie- och yrkesvägledare och nyanlända. Frågeställningarna i undersökningen är därför:  Vilka strategier och insatser tillämpar studie- och yrkesvägledare i sin interaktion med nyanlända under vägledning för att främja deras integration? På vilket sätt upplever de nyanlända de strategier och insatser som studie- och yrkesvägledare använder under vägledningen? Analysen utgår från olika teorier, bland annat Careership, Systems Theory Framework, Career Management Skills, Social Cognitive Career Theory där begreppen handlingshorisont, brytpunkt, habitus, fält och socialt kapital lyfts fram. Utifrån åtta semistrukturerade intervjuer med fyra studie- och yrkesvägledare och fyra nyanlända visar resultatet att strategier och insatser med koppling till vägledning, förkunskaper, validering, stereotypiska val, nätverk samt språk har visat sig vara centrala för att nyanlända enklare ska integreras.