Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar av arbetet med barns konflikter. Konflikter mellan barnen är en del av deras vardag men att de behöver hanteras på ett konstruktivt sätt. Enligt Hakvoort (2020) har barns konflikter ökat i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ ansats, vilket innebar ett metodval där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med förskollärare. För att analysera det empiriska materialet användes Cohens konfliktpyramid som teoretisk grund. Resultatet visar att förskollärarens roll är att stötta barnen och ge dem olika verktyg för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Vidare visa resultatet att konflikten mellan barnen uppstår när det finns utmaningar med kommunikationen. Ytterligare ett resultat är att förskollärare använder sig av olika strategier i förebyggande syfte, såsom att arbeta med värdegrund samt att med olika aktiviteter främja barnens samarbete.

Den här studien undersökte undervisningsstrategier som kunde sammanlänka musikämnets teoretiska och praktiska delar i gymnasieskolans kompositionsundervisning. Som bakgrund till arbetet låg gymnasiekursen arrangering och komposition vars läroplan till stor del fokuserar på musikens teoretiska aspekter. Därigenom bortprioriteras ofta praktiska moment såsom kreativitet och fantasi till förmån för musikteoretiskt kunnande. Genom att sammanlänka de praktiska och teoretiska aspekterna av ämnet avsåg studien att bidra till effektivare undervisningsmetoder för musikskapande. För att undersöka detta användes en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Studiens fynd visade att det fanns stora möjligheter med mer praktiskt orienterade undervisningsmetoder. Bland annat visade de att sådana metoder kan vara lustfyllda, engagerande och befriande för eleverna, samt särskilt gynna elever med mindre teoretiska förkunskaper. Studien visade också på behov av framtida forskning gällande praktiskt orienterade undervisningsstrategier i musikteori och metoder för att bedöma kreativitet.

Syftet i den här studien är att undersöka vilka strategier förskollärarna och arbetslaget använder för att främja de ”tysta barnens” språkutveckling. Denna kvalitativa studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer där informanterna var förskollärare. I studien deltog åtta förskollärare ifrån sex olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet i studien visar vikten av att bygga trygga relationer för att främja de ”tysta barnens” språkutveckling samt att pedagogen är medveten om sin pedagogiska roll, där hen är lyhörd och är uppmärksam, vilket är av stor vikt.Studiens slutsats visar att förskollärares kommunikation för de ”tysta barnens” intressen blir en ingång till att bygga relationer och därmed stödja barnens språkutveckling.

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos patienter inom den prehospitala vården och en vanlig orsak till att människor ringer 112. Inom ambulanssjukvården är det sjuksköterskorna som bedömer och behandlar patientens smärta, utifrån den information som inhämtas på plats. Smärtskattningen behöver ofta utföras snabbt, vilket medför att det sällan finns tid för någon djupare smärtanalys och i flertalet fall anser sig patienterna inte bli tillräckligt smärtbehandlade innan de når sjukhuset.  Motiv: Studier visar att patienterna ofta inte blir tillräckligt smärtlindrade inom ambulanssjukvården.  Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och strategier för patienters smärtlindring inom den prehospitala vården och därmed försöka förklara orsaken till att patienterna inte blir tillräckligt smärtlindrande. Metod: Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor på två olika ambulansstationer i mellersta och norra Sverige, där deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tio intervjuer genomfördes under hösten 2023. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier med titlarna "Sjuksköterskans smärtbedömningar påverkas av olika faktorer i den prehospitala vårdsituationen", "Att frångå behandlingsriktlinjerna", "Ett personcentrerat omhändertagande bidrar till en effektiv hantering av smärtan" och "Brist på kunskap är ett hinder för effektiv smärtbehandling prehospitalt". Var och en av de olika kategorierna beskrev ambulanssjuksköterskornas tankar, svårigheter och strategier kring bedömning och behandling av smärta prehospitalt. Konklusion: Ambulanssjuksköterskor beskriver varierande orsaker till inadekvat smärtbedömning och -behandling men också strategier för att optimera hanteringen av smärta hos patienter inom den prehospitala vården. Ökad kunskap om smärta och smärtbehandling hos ambulanssjuksköterskorna samt ett mer personcentrerat arbetssätt skulle kunna bidra till bättre hantering av smärta samt en säkrare vård.

Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga, sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar som undersöker de strategier som den geografiska forskningsarenan engelskspråkiga länder använder för att stötta elever med matematiksvårigheter. De vetenskapliga artiklar som vi valt att kartlägga och analysera är publicerade i USA mellan åren 2010 och 2022 med inriktning årskurs 1 till 6. Vårt urval ledde till 11 vetenskapliga artiklar som behandlar de problemområde vi valt att analysera. Syftet med samtliga artiklar var att undersöka strategier som kan vara användbara för att utveckla matematiska färdigheter hos elever med matematiksvårigheter. Resultatet visade att det kartlagda materialet undersöker visuella, strategiska eller kognitiva instruktionsstrategier med positiv utveckling hos merparten av deltagarna i studien. Resultatet visade också på att USA framför allt använder interventioner vid forskningsundersökningar, en metod som inte existerar här i Sverige. Denna kunskapsöversikt har genererat en ökad förståelse för olika strategier som används på andra arenor än i Sverige för att stötta elever med matematiksvårigheter.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker kvinnors känslor och upplevelser av att hantera kunder inom en mansdominerad bransch som IT- och teknikservicebranschen. Syftet med denna studie är att förstå hur kvinnliga arbetstagare erfar kundinteraktioner i arbetet inom en mansdominerad bransch med fokus på emotionellt arbete. Teorier från Goffman (1995) och Hochschild (2012) samt tidigare forskning belyser utmaningar och strategier som kvinnor står inför i att arbeta i en mansdominerad bransch som IT- och teknikbranschen. Utifrån studiens syfte har tidigare forskning och teori sammanställts i syfte att skapa förståelse för de utmaningar och känslor som kvinnorna står inför i arbetet i en mansdominerad bransch. I samband med detta undersöks även kvinnors känslostrategier för att hantera kunder i en mansdominerad bransch. Resultatet visar att kvinnor upplever fördomar från kunder vilket påverkar deras dagliga arbete och genererar känslor som ångest, sorg och frustration. Känslorna är starkt sammanlänkade med rådande mansdominerade normer inom branschen som härstammar från samhället. Kvinnorna uppvisar en medvetenhet om dessa normer som de ifrågasätter, vilket resulterar i olika emotionella och praktiska strategier som kan ses som ett motstånd till den rådande mansdominansen. Avslutningsvis skildras vikten av att förstå de utmaningar kvinnorna möter i IT- och teknik servicebranschen för att få legitimitet som kvinnlig tekniker och hur de kan komma att påverka samhällets utveckling inom IT- och teknik.

Konflikter på arbetsplatsen är en utmaning som påverkar hela organisationen. Det påverkar inte bara arbetsplatsens mellanmänskliga dynamik, utan även organisationens effektivitet och produktivitet. Tidigare forskning poängterar att konflikter kan leda till högre personalomsättning och få negativa ekonomiska konsekvenser, vilket understryker behovet att arbeta med konflikter. Studien avser att fördjupa kunskapen om konflikter på arbetsplatser. Syftet med den här studien är att undersöka personaladministrationens arbetssätt för att hantera samt förebygga konflikter på arbetsplatsen. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från sju olika organisationer. Empirin har analyserats genom en tematisk analys, med utgångspunkt i Lipskys och Avgars strategiska teori för konflikthantering och alternativ tvistlösning, samt Ellströms begrepp reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande. Resultaten från studien visar att samtal och kommunikation i olika former är centralt vid hantering och förebyggande av konflikter. Personaladministratörerna underströk även att organisatoriska undersökningsverktyg används för både hantering och förebyggande av konflikter. I relation till undersökningar poängteras även vikten av en tät frekvens på undersökningarna för att dess syfte ska uppnås. Vid hantering av uppkomna konflikter framkom också att det fanns en gemensam lösning på eskalerade konflikter, nämligen omplacering. Det visade sig även att de undersökta organisationerna inte hade några uttalade strategier för förebyggande av konflikter, trots att verktygen de använder fyller en förebyggande funktion. Slutligen lyfter studien fram utmaningar som personaladministratörer står inför och betonar vikten av frekventa undersökningar och samtal. Studien visar att strategier för att hantera och förebygga konflikter är avgörande för att minska personalomsättningen och behålla en god arbetsmiljö, men det har även visat sig att strategier inte är en självklarhet i organisationer.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur studenter med diagnosen dyslexi i högre utbildning upplever och erfara de stödinsatser som finns tillgängliga på universitetet för att främja studenternas studier, i relation till sina egna pedagogiska strategier. En kvalitativ metod har använts till denna undersökning i form av åtta semistrukturerade intervjuer med studenter som är dyslektiker och som studerar i högre utbildning. Den sociokulturella teorin har använts som teoretiskt ramverk för att analysera och transkribera intervjuerna. Resultatet visade att studenterna hade varierande erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning i relation till de stödinsatser som universitetet erbjuds, men det var upp till varje kursansvarig att tillgodose vilka stödinsatser som den ville erbjuda. Det framgick även i resultatet att dyslektikerna hade utvecklat egna strategier för att klara av sina studier till följd av bristande hjälp från föreläsarna. Slutligen visade studien att studenterna hade skilda erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning. En del påpekade att de inte fick tillräckligt med stöd och hjälp från universitetet för att klara av sina studier, medan somliga var nöjda med de stödinsatser som universitetet erbjöds. De var eniga om att de hade utvecklat egna pedagogiska strategier till flöjd av diagnosen dyslexi.

Syftet med vår studie var att studera vilka svårigheter som lärare i årskurs 1–3 upplever att de har när de undervisar i problemlösning, detta för att kunna bidra med kunskap kring lärarens arbete i problemlösning. Studien omfattar svårigheter som lärarna upplever och vilka strategier/verktyg som de tillämpar för att överkomma eventuella svårigheter. Resultatet visade på två svårigheter som informanterna upplever, språket och olika nivåer. Informanterna använder sig av olika strategier/verktyg i sin undervisning, som exempelvis Talk Moves, EPA- modellen och Smith & Stein’s fem undervisningspraktiker. Även förberedelser och planering samt konkret material är olika strategier/verktyg som används av informanterna. Slutsatsen visar på vikten av språkets betydelse i matematikundervisningen och att språket som redskap bör utvecklas för att elever ska utvecklas i problemlösning.

Syftet för studien är att utforska och analysera vilka metoder pedagoger använder för att främja barns språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar förskolor i områden med högt socioekonomiskt index för att främja barns språkutveckling i svenska så att de inte hamnar efter vid skolstart? Har personalen den kompetens som behövs för att främja barns språkutveckling? Studien kommer att utgå från en kvalitativ ansats i form av strukturerade intervjuer. Vår empiri har transkriberats och sammanfattats utifrån våra frågeställningar. Vi kommer att utgå från den sociokulturella teorin när vi analyserar vår insamlade data eftersom språk är en central del i barns utveckling och teorin fäster sitt avseende vid det språkliga lärandet då den grundar sig i att barnets kommunikation är väsentligt för dess utveckling och lärande. Resultaten som har redogjorts är att pedagogerna var överensstämmande om att språkets utveckling ligger till grund för all undervisning och att de behöver arbeta kontinuerligt med att stimulera barnens språk i områden med högt socioekonomiskt index. Språkfrämjande metoder och material som pedagogerna använder samt pedagogernas reflektion av bristen på material och resurser för att utöka professionen klargörs. Slutsatser som vi dragit är bland annat att den tidigare forskningen som belyser att högläsning inte förekommer som en strukturerad aktivitet stämmer inte överens med vårt resultat av studien. En annan slutsats som vi kom fram till är att pedagogerna efterfrågar mer möjligheter, gärna tillsammans med andra förskolor, för att få utveckla sina metoder i arbetet med att främja barns språkutveckling.