Alla barn i förskolan har rätt till utveckling och lärande oavsett sina språkliga kompetenser eller brister. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolemiljön kan påverka barns språkutveckling och hur förskollärarna förhåller sig till bemötandet av flerspråkiga barn i verksamheten. Studiens baserades på kvalitativa analyser av data från två undersökningsmetoder: intervjustudien och observationsstudien. Intervjustudien syftade till att analysera förskollärarnas förhållningsätt och hur de uppfattar arbetet att stödja barns språkutveckling, vilka strategier de använder samt hur de skapar kommunikation för att stödja och involvera barns språkliga kompetens. Observationsstudien analyserade de dialogerna och kommunikationerna mellan barnen och pedagoger som framträder i pedagogiska verksamheter och hur strategierna som nämnts i intervjustudien används i pedagogernas dagliga praktiskt arbete med barnen i förskolan.  Studien utgår ifrån forskningsfrågorna: På vilka olika sätt kan pedagoger använda miljön som redskap för att utveckla barns språk samt pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkiga barn och vilka utmaningar kan uppstå i arbetet kring flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och allt material analyseras utifrån den sociokulturella teorin med fokus på scaffolding, mediering och translanguaging-begreppet. Intervjustudien gav svar på hur förskollärarna uppfattar miljöns betydelse för barns språkutveckling, hur förskollärarna kan strukturera miljön för att underlätta för flerspråkiga barn samt vilka utmaningar de stöter på i arbetet med flerspråkiga barn. Observationsstudien svarade på miljöns betydelse där aktiviteterna äger rum och hur förskollärare använder miljön som verktyg för att utveckla flerspråkiga barns språk samt utmaningar i detta.   Studien lyfter upp att miljön är betydelsefullt för barnens språkutveckling, där förskollärare använder miljön som verktyg och initierar samtalen hos barnen och stöttar barnen att utveckla deras språk. Resultatet visar att förskollärare använder verktyg som bilder, TAKK, böcker, material och artefakter i miljön för att föra in begrepp och ord på olika språk i dialog med barnen. De använder också olika strategier såsom att sätta ord på saker och ting med svenska eller modersmål för att ge barnen en förståelse och tydlighet för material och miljön, och på så sätt öka barnens ordförråd i både svenska och modersmål.

Syftet med studien är att undersöka förskolepedagogers uppfattning om användningen av tillrättavisning av barn i förskolan. Studien undersöker även de strategier förskolepedagoger upplever sig ha för att bemöta barn som ignorerar tllrättavisningar. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats. Hur uppfattar förskolepedagoger att tillrättavisningar används i förskolans verksamhet? Vilka strategier upplever sig förskolepedagoger ha för att bemöta barn som ignorerar tillrättavisningar? Den metod som används för att svara på syfte och frågeställningar är ett enkätformulär som skickats till pedagoger inom en sydskånsk storstad. Materialet från enkäten analyseras utifrån Foucaults maktperspektiv och centrala begrepp för att påvisa ett resultat. Resultatet presenteras utifrån fyra olika teman. Dessa är säkerhet, dialog och förståelse, makt och ordning samt tålamod och upprepning. Studiens resultat visar att tillrättavisningar uppfattas användas i förskolan med olika avsikter, i olika former och i olika situationer. De situationer där tillrättavisning huvudsakligen används i är när barn är våldsamma, uttrycker sig elakt, bryter förskolans regler, har ett felaktigt beteende eller är högljudda och stör ordningen. Resultatet visar även att det finns ett antal varianter av tillrättavisningar som pedagoger anser är kränkande behandling av barn samt att ett stort antal av pedagogerna har upplevt tillfällen när tillrättavisningar riskerat att resultera i kränkande behandling av barn. Studien visar att pedagoger upplever sig använda tålamod, upprepning och dialog som strategier när barn ignorerar tillrättavisningar i förskolan. Det finns även de pedagoger som anser att en strategi för att bemöta barn som ignorerar tillrättavisningar är att ignorera barnet tillbaka. De slutsatser som dragits är att pedagoger och dess förhållningssätt styrs av normer som är etablerade utifrån vad ett rätt och fel beteende är. Dessa normer finns i förskolans struktur och efterlevs genom ordningen som upprätthålls utifrån pedagogers handlande. Avvikelser från ett normalt beteende blir därmed tillrättavisat på olika vis.

Nej

Idag ställer både skolan och samhället höga krav på elevers och medborgares muntliga förmåga. Dessa krav kan bli en utmaning för lärare till talängsliga mellanstadieelever då det saknas allmänna strategier och riktlinjer att ta del av. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka vilka strategier som grundskollärare inom svenskämnet använder för att stödja talängsliga elever i årskurs 4–6, samt hur grundskollärare arbetar med formativ bedömning i detta sammanhang. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor användes ett kvalitativt angreppssätt, där sju svensklärare inom grundskolan deltog genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och diskuteras sedan med utgångspunkt i tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkter som studien tar avstamp i, vilka är det sociokulturella perspektivet och formativ bedömning. Resultatet visar att lärarna använder flertalet överensstämmande strategier, såsom att möta elevens behov genom en individanpassad undervisning, utforma ett tryggt klassrumsklimat, avleda uppmärksamheten från eleven samt ge positiv återkoppling som stärker elevens självförtroende. Studiens slutsats är att samtliga strategier behöver vara flexibla och anpassade till varje enskild elev och situation. Det finns med andra ord inte en lösning som lämpar sig till alla. Därför behöver lärare ha en god förståelse för talängsliga elevers behov. Ytterligare forskning behövs inom ämnet då tidigare forskning främst fokuserat på äldre elever med talängslan, vilket gör att det i dagsläget kan finnas kunskapsluckor när det kommer till stödjande strategier för de yngre åldrarna.

Då svensk damfotboll skiljer sig åt i ekonomi och supportrar från herrfotbollen finnsskillnader mellan intressenter för dam- och herrallsvenskan. En avsaknad av forskning omskillnader mellan serierna motiverade en undersökning av detta. Studien syftade till attundersöka vilka intressenter som fanns, hur viktiga de var och hur de påverkade klubbarna.Genom fyra intervjuer med respondenter från fem lag och ett teoretiskt ramverk om strategieroch målsättningar, intressenter inom europeisk fotboll och intressentteorin analyseradesfrågeställningen. Slutsatsen var att det finns många olika intressenter och deras roll förklubben varierar mellan lag i dam- och herrserierna och för lag inom samma serie. Supportrarhar dock en avgörande roll när de finns i mängd och med stark anknytning till klubben. Dåskapas mer resurser inom föreningen vilket möjliggör en mer genomarbetadeföreningsfilosofi för arbete med strategier och målsättningar. Det gäller både för dam- ochherrlaget inom föreningen. Därför kan damlag dra nytta av herrarnas resurser om mycketsupportrar finns för herrlaget.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om vilka läsförståelsestrategier som lärare i ämnet svenska kan använda för att främja läsförståelsen hos elever i grundskolan, årskurs F-6. Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsestrategier i relation tillfrämjandet av läsförståelsen i ämnet svenska? ● Hur framställs läsförståelsestrategier i forskningen? En noggrann urvalsprocess har underlättat vårt arbete för sökningen av artiklar. Arbetsprocessen för denna kunskapsöversikt har inspirerats av Eriksson- Barajas,Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess som sker i sex steg. Artiklarna studerades ur fyra hänseenden och frågeställningar från tidigare forskning, teorier/metoder samt perspektiv, viktiga slutsatser/resultat och kunskapsluckor. Artiklarna har sammanställts i en matris som har hjälpt oss i arbetet med analysering utifrån frågeställningarna. Vi har under analysarbetet sammanställt artiklarna under tre underrubriker som gör det tydligare att urskilja artiklarnas strategier; läraregenskaper, undervisningshjälpmedel, undervisningsstrategier. Resultaten från studierna av denna kunskapsöversikt pekar på att interventioner i huvudsak har en positiv inverkan på elevers läsförståelse. De studier som avhandlat läraregenskaper, undervisningshjälpmedel och undervisningsstrategier visar på att interventioner behöver sättas in inom flera områden för att få en heltäckande strategi. Lärarens närvaro i läsundervisningen har stor betydelse för utvecklingen av elevers läsförståelse. Lärarkvalitéer spelar i huvudsak stor roll men behöver inte ha en inverkan på läsförståelsen, det mest framstående är rätt strategi för rätt elevgrupp. Samtliga studier pekar på att mer forskning krävs inom lässtrategier för läsförståelse för att skapa en sammanhängande bild som går att applicera i skolan. Studierna har riktats mot vissa populationer för att kunna studera läsförståelse i en mer heterogen miljö, dessa behöver kompletteras med studier som stödjer vanlig klassrumsundervisning.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens fokus ligger på förskollärares syn på sin egen kompetens i arbetet med barns flerspråkighet och förskollärares strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Samtliga förskollärare i studien är verksamma i mångkulturella förskolor och har bidragit med kunskaper och erfarenheter kring detta ämnesområdet. Studiens resultat har analyserat utifrån det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp, vilka är scaffolding och artefakter.  Resultatet visar bland annat att förskollärarna ser sina språkkunskaper i engelska som en möjlighet att kommunicera med de engelsktalande barnen. Strategierna som visas i resultatet är till exempel, att samverka med vårdnadshavare, involvera barns modersmål i den pedagogiska miljön och nyttja pedagogers flerspråkighet som resurs. Slutsatsen av studien pekar på att det finns både utmaningar men också möjligheter i förskollärarnas arbete med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn.

Studiens utgångspunkt börjar i bakgrunden som presenterar fenomenet kris och dess innebörd, myndighetskommunikation, kriskommunikation och förtroendekriser. Studiens material består av tre uttalanden från Försvarsmaktens regementschef Ola Bavér och arméchef Karl Engelbrektson. Därefter grundas studiens syfte på den forskningslucka som återfinns om Försvarsmaktens kriskommunikation och strategier då fenomenet är ett outforskat område. För att kunna analysera myndighetens kriskommunikation behövs en förståelse för diverse strategier. Därför utgår studien från teorierna Image Repair Theory där tillämpade strategier analyseras och om eventuella skillnader inom materialen återfinns. Vidare tillämpas teorin Excellence Theory för att undersöka vilka kommunikationstyper myndighetens kriskommunikation består av och om den tillämpade kommunikationstypen speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Metodologiskt utgår studien från den kvalitativa textanalysen för att dela in texten i mindre delar, detta för att därefter strukturera upp innehållet genom kodning och kategorisering. Dessa kodningar och kategoriseringar ligger sedan till grund för studiens analys av kriskommunikationens strategier.   Slutsatsen som vi kommit fram till är att strategier som minska händelsen, tillrättaläggande och förnekelse har tillämpats i Försvarsmaktens kriskommunikation. Vidare menar vi att deras kriskommunikation ger ett sken av strävan efter en tvåvägskommunikation men i själva verket är den i enlighet med en envägskommunikation. Dessutom resulterade studiens analys och diskussion i att myndighetens kriskommunikation inte speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Genom att vi genomför denna studie kommer vi bringa klarhet och bidra med kunskap i hur Försvarsmaktens företrädare hanterar en kris, som påverkar samhällets förtroende för myndigheten, genom kommunikation. / The study begins with the background of the research area which presents the phenomenon of crisis and its meaning, authority communication, crisis communication and crises of confidence. The study´s material consists of three statements from the Swedish Armed Forces' regimental Commander Ola Bavér and army Commander Karl Engelbrektson. The purpose of the study is then based on the research gap that can be found on the Armed Forces' crisis communication and strategies, as the phenomenon is an unexplored area. In order to be able to analyze the authority´s crisis communication, an understanding of various strategies is necessary. Therefore, the study is based on the theories Image Repair Theory where applied strategies are analyzed and if any differences within the materials are found. Furthermore, the Excellence Theory is applied to investigate which types of communication the authority´s crisis communication consists of and whether the applied type of communication reflects their values and demands for openness. Methodologically, the study is based on qualitative text analysis to divide the text into smaller parts, in order to then structure the content through coding and categorization. These codings and categorizations then form the basis of the study´s analysis of crisis communication strategies.  The conclusion we have reached is that strategies such as reducing the incident, correction and denial have been applied in the Armed Forces' crisis communication. Furthermore, we suggest that their crisis communication gives the appearance of striving for a two-way communication, but in fact it is in accordance with a one-way communication. In addition, the study´s analysis and discussion resulted in the authority´s crisis communication not reflecting their values and demands for openness.                 By carrying out this study, we will bring clarity to and contribute knowledge about how representatives of the Armed Forces' handle a crisis, which affects society´s trust in the authority, through communication.

Bildämnet och problematiken ADHD En studie om didaktiska strategier i bildämnet i relation till gymnasieelever med problematiken ADHD The art subject and the diagnosis ADHD A study about didactic strategies in the art subject with reference to high school students with the diagnosis ADHD  Författare: Marlene Berglund - Nilsson Antal sidor: 28 sidor Studiens syfte är att undersöka bildlärares uppfattningar om didaktiska strategier i sin undervisning, som främjar lärandet hos gymnasieelever med problematiken ADHD. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv eftersom studiens syfte är att förstå, tolka och skapa ett meningsinnehåll. Studiens frågeställningar besvarades med en kvalitativ analys, i form av semi-strukturerade intervjuer med en bildlärare och en fotolärare. Bearbetningen av data utfördes med hjälp av en tematisk analys, kategorierna av teman analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna för studien, och i relation till tidigare forskning och tydliggörande pedagogik. Resultatet vad det gäller att skapa goda undervisningssituationer genom kommunikation och interaktion med eleverna, har tolkats utifrån ett relationellt perspektiv. När det gäller didaktiska strategier och anpassningar i undervisningen som utgår från elevernas behov och förutsättningar, ses resultatet i ljuset av det punktuella perspektivet. Begreppet tydliggörande pedagogik används för att beskriva ett förtydligande av instruktioner och visuella stöd i undervisningen. Det finns en komplexitet när det gäller behovet av anpassningar i relation till elever med problematiken ADHD, vilket gör att behovet kan variera, och ibland finns det inget behov av det. Resultatet visade att didaktiska strategier som exempelvis tydliggörande pedagogik och goda relationer mellan läraren och eleverna, främjar lärandet för gymnasieelever med problematiken ADHD, och att det även påverkar graden av problematiken ADHD.  Nyckelord: Didaktiska strategier, bildundervisning, gymnasieelever, ADHD

No description available.