I denna kvalitativa studie utforskades gymnasielevers uppfattningar och erfarenheter gällande deras digitala verktygsanvändning både inom skolmiljön och vardagslivet. Studiens syfte var att utforska gymnasielevers användning av digitala verktyg och hur digital kompetens utvecklas bland elever. Frågeställningarna inkorporerade hur elevernas bruk av digitala verktyg, vilka möjligheter och utmaningar som eleverna upplever med digitaliseringen samt vilka aspekter av digital kompetens som eleverna ansåg vara nödvändiga att utveckla i en digitaliserad tid. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv elever från fyra olika gymnasieskolor. Analysen av intervjuerna påvisade en bred variation av erfarenheter. Många elever upplevde digitala verktyg som stödjande i sitt lärande medan andra upplevde distraktionsaspekter och stor informationsmängd som nackdelar. Resultatet belyser vikten av att integrera digital kompetens i undervisning på ett sätt som inkorporerar tekniska aspekter samt kritiskt tänkande. Likaså gällde lärares centrala roll i att navigera samt utforma effektiva pedagogiska strategier. Studien bidrar med insikter gällandes hur pedagogiska strategier kan tänkas utformas för att förlängningen stärka och stödja elevers utveckling av deras digitala kompetens samt användningen av digitala verktyg. Detta för att kunna hantera de utmaningar som digitaliseringen för med sig inom både skola och vardagsliv.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka möjligheter och svårigheter det finns för lärare med inkludering av elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa. Även vilka strategier lärarna använder sig av för att göra en inkludering möjlig. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade med tre kvinnliga och tre manliga idrottslärare från högstadieskolor. Den har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visar på att lärarna är positiva till inkludering av funktionsnedsatta elever i undervisningen och det finns många möjligheter där eleverna får en chans att se att alla är olika och att lära sig en acceptans mot varandra. Klassen som helhet vinner mycket på när en inkludering sker genom att det kan bli ett mer tillåtande klassklimat.Lärarna poängterar att en strategi som är viktig är att genomföra en dialog med eleven och övriga personer som finns runt eleven för att det ska bli en så bra inkludering som möjligt och att de ska bli en del av klassen efter sina förutsättningar.

Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om förskollärares uppfattningar om barns delaktighet under högläsning i det egna arbetet. Denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer som metod. Studien analyseras med utgångspunkt i fenomenologi. Det fenomenologiska perspektivet har bidragit till att få en djupare förståelse av förskollärares uppfattningar gällande barns delaktighet under högläsning. Resultatet visar att deltagande förskollärare upplever att olika medvetna strategier som de använder när de läser kan främja barnens delaktighet och förståelse för bokens innehåll. Slutsatsen visar att essensen av förskollärares upplevelser av fenomenet barns delaktighet under högläsning är förskollärares medvetenhet. Det essentiella av förskollärares uppfattningar av barns delaktighet under högläsning är att ha ett medvetet syfte med högläsning och medvetna strategier, som tillsammans blir gemensamma nämnare för högläsning där upplevelser delas med andra.

Denna litteraturstudie ämnar att undersöka vilka strategier matematiklärare kan använda för att underlätta vid matematikundervisningen för elever med dyskalkyli. För att besvara studiens frågeställning har vetenskapliga artiklar valts ut med hjälp av förutbestämda urvalskriterier i databaserna ERIC och Unisearch. De valda artiklarna sammanfattades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i identifiering av 5 teman kopplade till vilka strategier matematiklärare kan använda för att stödja elever med dyskalkyli imatematikundervisningen. De identifierade temana är följande: (1) Andra notationer, (2) Bekanta kontexter, (3) Direkt återkoppling, (4) God inlärningsmiljö och (5) Individanpassning. Utifrån resultatet dras slutsatser om att det finns flera strategier som lärare kan implementera i sin undervisning, där individanpassning visar sig vara den mest effektiva. Forskningen visar att strategierna är enkla att genomföra och kräver minimalt med material, vilket gör dem genomförbara i den svenska skolan. Samtidigt framhålls det att individanpassning och en kombination av strategier krävs för att möta varje elevs unika behov. / This literature review aims to examine the strategies mathematics teachers can employ to facilitate mathematics instruction for students with dyscalculia. To address the research question, scientific articles were selected based on predetermined criteria in the databases ERIC and Unisearch. The selected articles were summarized and analyzed using thematic content analysis. The analysis resulted in the identification of 5 themes associated with the strategies mathematics teachers can use to support students with dyscalculia. The identified themes are as follows: (1) Alternative notations, (2) Familiar contexts, (3) Immediate feedback, (4) Optimal learning environment, and (5) Individualization. Based on the findings, conclusions are drawn that there are several strategies teachers can implement in their instruction, with individualization being the most effective. Research shows that the strategies are easy to implement and require minimal materials, making them feasible in Swedish schools. However, it is also emphasized that individualized instruction and a combination of strategies are necessary to meet each student's unique needs.

Denna studie undersöker hur spelifiering kan integreras i teknikundervisningen för att öka elevers motivation och förståelse för ämnet i ett allt mer digitaliserat samhälle. Syftet är att undersöka högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av spelifiering i teknikundervisningen, med fokus på hur det påverkat deras förståelse och motivation. Studien använder kvalitativa intervjuer med åtta gymnasieelever som tidigare har upplevt spelifiering i teknikundervisningen. Intervjuerna analyserades med tematisk analys för att identifiera mönster och teman i elevernas upplevelser. Resultaten visade att sju av åtta elever kände att spelifiering hade en positiv inverkan på både teoretisk och praktisk förståelse av teknikämnet. Eleverna rapporterade ökad motivation och engagemang genom spelifierade aktiviteter, även om vissa uttryckte oro över ett mer ytligt lärande. Slutsatserna av studien blev att spelifiering kan erbjuda en möjlighet att förbättra teknikundervisningen genom att göra den mer interaktiv och engagerande. För att ge de bästa möjligheterna bör spelifiering balanseras med traditionella undervisningsmetoder och ha tydliga pedagogiska mål. Vidare forskning bör fokusera på långsiktiga effekter av spelifiering i utbildning och hur olika spelmekanismer kan optimeras för att stödja djupare lärande och engagemang.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera forskningen kring strategier och metoder för att undervisa begåvade elever inom matematik. Genom att sammanställa befintlig forskning är målet att utforska de effektiva strategierna och metoderna för att möta behoven hos särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyseras. Studien identifierar tre huvudteman: pedagogiska strategier, differentierad undervisning samt specifika program och metoder inklusive berikningsprogram, acceleration och komprimering. Resultaten visar att en kombination av dessa strategier är avgörande för att möta begåvade elevers behov. Dessutom framhävs vikten av läroplanutveckling och fortbildning för lärare för att effektivt implementera dessa metoder. Studien betonar också betydelsen av samverkan mellan lärare, skolledare och skolans organisatoriska nivå för att skapa en inkluderande och utmanande lärmiljö. Bidraget från sammanställningen kan ge indikationer om hur undervisningen kan organiseras för att optimera lärandet och skapa en mer stimulerande lärmiljö. / The purpose of this thesis is to investigate and analyze research on strategies and methods for teaching gifted students in mathematics. By compiling existing research, the aim is to explore effective strategies and methods to address the needs of gifted students in mathematics education. The methodology employed is a systematic literature review, analyzing eight scientific articles. The study identifies three main themes: pedagogical strategies, differentiated instruction, and specific programs and methods, including enrichment programs, acceleration, and compression. The results indicate that a combination of these strategies is essential to meet the needs of gifted students. Additionally, the importance of curriculum development and professional development for teachers is highlighted to effectively implement these methods. The study also emphasizes the significance of collaboration between teachers, school leaders, and the organizational level of schools to create an inclusive and challenging learning environment. The findings from this review can provide insights into how teaching can be organized to optimize learning and create a more stimulating educational environment.

Bakgrund: Att bli akut sjuk och stå inför behovet av en akut operation kan vara en omskakande upplevelse för patienten som kan innebära känslor av oro och ångest. Med ett personcentrerat förhållningssätt finns goda möjligheter för anestesisjuksköterskan att tillgodose patientens behov av trygghet. För att kunna tillgodose patientens rättigheter och behov av trygghet behövs forskning som belyser anestesisjuksköterskans strategier för att tillgodose detta genom att minska den oro och ångest som patienten kan uppleva inför en akut operation.Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors strategier för att skapa perioperativ trygghet för patienter vid akut operation.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Sex anestesisjuksköterskor intervjuades. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Strategierna som anestesisjuksköterskorna tillämpar för att skapa perioperativ trygghet kan kategoriseras i tre huvudkategorier: ”Personcentrerade strategier”, ”strategier utifrån erfarenhet och kompetens” och ”strategier för att öka patientens delaktighet”. Anestesisjuksköterskorna beskrev att vårdrelationen är en förutsättning för att skapa trygghet. Vårdrelationen gjorde det möjligt att anpassa de strategier som kunde användas för att skapa trygghet. Kategorin strategier utifrån erfarenhet och kompetens beskriver hur anestesisjuksköterskan använder sig själv som redskap för att skapa trygghet genom sitt bemötande. I kategorin strategier för att öka patientens delaktighet beskrivs hur individanpassad samt löpande information kan skapa trygghet och göra patienten delaktig.Slutsats: Anestesisjuksköterskan kan med stöd av personcentrerade strategier såsom skapandet av en vårdrelation samt att individanpassa delar i den perioperativa vården skapa trygghet för patienten. Vidare har anestesisjuksköterskan olika strategier som kan tillämpas för att skapa trygghet för patienten. Till exempel att använda sig själv som redskap samt göra patienten delaktig. Studien bidrar också till att beskriva vad personcentrerad vård kan innebära inom den perioperativa verksamheten.

Norra Sverige står inför en spännande tid, där stora satsningar just nu sker genom hållbarainvesteringar i industrier. ”Den gröna omställningen” kallas denna tid som kommer förändranäringslivet i de nordligaste delarna av landet på många sätt. Möjlighet att få jobb inom dettakommer att öka alltmer och behovet av kompetens är redan nu mycket stort. Personer med rättkompetens behöver rekryteras, utvecklas och behållas, vilket har visat sig vara en utmaningsom kräver strategier. Detta arbete syftar till att skapa en förståelse förkompetensförsörjningsstrategier vilka företag kan använda vid hållbara industrisatsningar ochhur dessa kan användas i samband med den gröna omställningen. Därmed besvaradesforskningsfrågan Vilka kompetensförsörjningsstrategier kan användas av företag i norraSverige för att rekrytera, utveckla och behålla kompetens i och med den gröna omställningenoch hur kan dessa användas av företagsledare för att säkerställa kompetensbehovet. Understudien genomfördes en kvalitativ och elva intervjuer har genomförts med ledare från femindustriföretag i norra Sverige. Intervjuerna har analyserats genom en deduktiv tematisk analyssom utgår från den teoretiska referensramen. Resultatet har huvudsakligen visat att de strategiersom företag i den gröna omställningen använder för att rekrytera kompetens, är EmployerBranding och samverkan mellan skola och näringsliv. Resultatet indikerade att strategier somanvänds för att utveckla kompetens är, kompetensutveckling. Slutligen indikerade resultatet attde strategier som används för att behålla kompetens inom företaget är kompetensutvecklingoch Employer Branding. Därefter framställdes det i resultatet hur dessa strategier används,vilket företagen både liknade och skiljde sig från varandra på olika sätt. Vissa använder sinastrategier på ett långsiktigt sätt, och andra mer kortsiktigt. Resultatet indikerade även attföretagen verkställa kompetensförsörjningsstrategierna genom att använda KnowledgeManagement såsom identifiering av kunskap, spridning av kunskap samt användning avkunskap. Något annat viktigt som resultatet också indikerade, var att konkurrens och samarbetemellan företagen är en viktig balans, eftersom att ta av varandra inte kommer att lösakompetensförsörjningens utmaningar, utan att i stället tillsammans bidra till att ny kompetensföds och blir tillgänglig för marknaden som behöver den.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin roll i den fria leken för att stödja barns utveckling och lärande. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie. Studien har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och centrala begreppen inom teorin. I resultatet framkom det att förskollärare anser att det är viktigt att främja barns fria lek för att det ska gynna barns utveckling och lärande. Förskollärarna lyfter fram att de intar olika förhållningssätt och använder olika strategier i barns fri lek. Dock finns det utmaningar i att förhålla sig till barns fria lek enligt förskollärarna. Studiens slutsats är att det krävs aktiva och närvarande förskollärare för att kunna stötta barnen i deras fria lek.

The 2008 financial crisis created new conditions for the listed Swedish property companies and the choice of operational and financial strategy became increasingly important. The purpose of this paper is to identify the listed property companies and their strategies for the period 2002 ‐2011, in order to examine whether these has changed in any direction and if they  were  more  or  less  profitable.  To  accomplish  this,  data  was  collected  from  the companies' annual reports and statistical institutes. This was followed up with interviews with  company  representatives  and  experts  to  further  broadened  the  analytical  basis. Collected data helped to identify each companies strategies year by year. The  analysis  revealed  some  trends  among  companies  regarding  their  operational  and financial strategy. By looking at the Operating strategies we have found that the companies have become more specialized towards either a particular property type or to a geographical region. The companies have also increased their focus on cash flow and reduced their focus on transactions. Financially, the companies have reduced their risks by seeking a more long term capital structure. Alternative sources of funding such as bonds have also become more common among the companies. With  the  exception  of  the  specialization  strategy, the  most  obvious  change in  strategy occurred in connection with the financial crisis of 2008. It was also found that the companies that were most transaction ‐intensive also have been most volatile in a profit perspective. / Finanskrisen 2008 skapade nya förutsättningar för de noterade svenska fastighetsbolagen och valet av operativ och finansiell strategi blev allt mer viktig. Syftet  med  denna  uppsats  är  att  kartlägga  de  noterade  Fastighetsbolagen  och  deras strategier under perioden 2002 ‐2011, för att sedan undersöka huruvida dessa förändrats i någon riktning och om  de varit mer eller mindre gynnsamma. För att genomföra detta samlades data in från bolagens årsredovisningar och statistiska institut. Detta följdes upp med    intervjuer    där    bolagsrepresentanter    och    sakkunniga    ytterligare    breddade analysunderlaget. Insamlad data bidrog till att fastställa de enskilda bolagens strategier år för år. Analysen visade vissa trender bland bolagen gällande deras operativa och finansiella strategi. Operativt har bolagen blivit mer specialiserade mot antingen en viss fastighets typ eller mot en geografisk region. Bolagen har också ökat fokus på kassaflöden/förvaltning och minskat fokus  på  transaktioner.  Finansiellt  har  bolagen  minskat  riskerna genom  att  sträva  efter längre   kapital ‐   och   räntebindning.   Man   har   också   i   större   grad   sökt   alternativa finansieringskällor såsom obligationer. Med undantag för specialiseringsstrategin har de tydligaste förändringarna i strategin skett i samband med finanskrisen 2008. Det visade sig också att de bolag som varit mest transaktionsintensiva också har varit mest volatila i ett resultatperspektiv.