Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar och genomför det pedagogiska arbetet för att främja barnens flerspråkiga kompetenser i förskolan. Studien undersöker även utmaningar som förskollärarna möter i det pedagogiska arbetet samt samverkan mellan förkollärare, vårdnadshavare och flerspråkiga barn. Metoden som studien bygger på är kvalitativ ansats. Det innebär att sju förskollärare med erfarenhet inom mångkullturella förskolor har deltagit i studien genom semistrukturerade och personliga intervjuer. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av det sociokullturella perspektivet och tidigare forskning. I resultatet framkommer det att stimulans på barnets förstaspråk anses vara grunden för barnens flerspråkutveckling samt att pedagogernas medvetenhet och förhållningssätt främjar flerspråkigheten. Resultatet synliggjorde även de olika strategier som förskollärarna använder sig av i sitt arbete för att främja barnens flerspråkiga kompetenser. Strategierna som framkom som mest relevanta för samtliga förskollärarna är TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), bildstöd och appen Poyglutt.

Denna studie ämnar undersöka adoptivföräldrars upplevelse av rasism som deras barn kan tänkas möta eller komma att möta i framtiden. Barn socialiseras främst av sina föräldrar, och något som utomeuropeiskt adopterade barn kan behöva lära sig är strategier för att förstå och hantera rasism. En del adoptivföräldrar kanske inte mött rasism på ett så personligt plan som de riskerar att göra när de har adopterat. Därför syftar studien till att undersöka föräldrarnas inställning, känslor och tankar kring frågor relaterade till rasism. Med hjälp av tidigare forskning kring rasism klargörs hur rasmedvetenhet kan ge motivation till adoptivföräldrar att syssla med rasrelaterad och kulturell socialisering. Stödjande faktorer för dessa processer är rasmedvetenhet och tillit till den egna förmågan till rasmässig socialisering. Teorier om hur man uppfattar omvärlden utifrån ens egen erfarenhet samt en teori om adoptivföräldrars annorlundaskap presenteras. Då det finns en brist i forskning kring dessa frågor utifrån föräldrars perspektiv, utförs intervjuer med fem adoptivföräldrar vars barn är födda utanför Europa. Intervjuerna syftar till att förstå föräldrarnas livsvärld, alltså deras utsiktspunkter i dessa frågor, enligt den fenomenologiska kunskapstraditionen. Studiens resultat analyseras med en metod inspirerad av Interpretative Phenomenological Analysis, och relateras till tidigare forskning samt relevanta teorier. De viktigaste resultaten som studien indikerat är att de flesta föräldrarna inte har upplevt att barnen utsatts för rasism eller särbehandling. Informanterna lägger stor vikt vid intentionen hos de som sagt eller gjort något förolämpande. De flesta lägger även stort fokus på att ge barnet en bra självkänsla och en värdegrund där allas lika värde står i centrum. Detta som en grund för motståndskraft mot potentiella rasistiska påhopp. Det finns ytterligare en strategi representerad där mer fokus läggs på barnets specifika utmaning som kommer med att vara adopterad och icke-vit i Sverige. Att fokusera på dessa utmaningar kan antas leda till mer specifika strategier för hantering och förståelse av rasism.

Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap om hur några förskollärare beskriver att de hanterar konflikter som sker mellan barnen. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är: Hur beskriver förskollärare att de arbetar med att förebygga konflikter mellan barnen? Hur beskriver förskollärare att de arbetar med konflikthantering när konflikten väl är ett faktum? Hur beskriver förskollärare att de arbetar med återkommande konflikter mellan barnen? För att uppnå vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där sex förskollärare beskriver sitt arbete och sin syn på konflikter mellan barnen. I vår studie används Säljös (2014; 2020) tolkning av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med olika metoder och strategier gällande konflikter oc hkonflikthantering, där det framhålls att konflikter inte enbart behöver vara något negativt. Förskollärarna låter barnens känslor vara i fokus och de påpekar vikten av att barnet i en konfliktsituation ska förstå att det andra barnets känslor är viktiga, något som är bättre än att säga ett “mekaniskt” förlåt.

Denna kunskapsöversikt har haft som syfte att utifrån befintlig forskning redogöra för olika strategier och verktyg som lärare använder sig av för att bidra till flerspråkiga eleverskunskapsutveckling inom matematik. Att kommunicera matematik är både brett och komplext men framför allt centralt i matematikundervisningen. Lärarprofessionen kräver att lärare har den kompetens som krävs och resurser för att kunna planera, genomföra och utvärdera sin undervisningför en språkutvecklande matematikundervisning. Trots detta har brister i undervisningen identifierats som inte erbjuder det stöd som flerspråkiga elever behöver för att behärska det matematiska språket som omfattas såväl av det vardagliga språket och skolspråket vilket har konstaterats av flera forskare (Reierstam, 2020; Truxaw, 2020; Roberts, 2021; Mongillo m. fl.,2019; Meaney m.fl, 2013; Maluleke, 2019; Chikodzi & Kaino, 2021). Metoden för denna kunskapsöversikt har varit en systematisk informationssökning på databaserna ERIC, ERC, Libsearch och Swepub med kombinationer av olika sökord. Den slutgiltiga sökningen grundades från databaserna ERIC och Libsearch. Sammantaget har 12 artiklar från ERIC valts ut varav 2 av dessa är sekundärsökningar från Libsearch. Vid inkluderings- och exkluderingsprocessen kan relevant forskning ha exkluderats av flera skäl, därmed uppmanas läsaren att kritiskt granska resultatet. Sammanfattningsvis redogörs det för olika strategier och verktyg som främjar flerspråkiga elevers delaktighet i matematikundervisningen. Strategierna som redogörs är bland andra hur lärare kan främja inkludering i klassrumssamtal och begreppsinlärning. Det betonas även hur elevernas olika kulturer och språk ska inkluderas i matematikundervisningen. De verktyg som har presenterats är bland andra kodväxling samt olika verktyg som innefattar multimodalitet. Strategierna och verktygen syftar till att öka intresset, deltagandet, motivationen och en kunskapsutveckling i matematik hos flerspråkiga, dock har ett behov av kompetensutveckling och resurser för att kunna genomföra och utvärdera användningen av dessa i undervisningen identifierats.

Användningen av sociala medier är idag större än någonsin, det har blivit en del av mångas vardag och det har även blivit ett alltmer omtalat område hos många företag. Trots detta finns den ingen exakt policy om hur sociala medier ska användas för företag, men det finns en hel del strategier om hur man kan använda sig utav sociala medier för att nå bäst resultat. Studien syftar till att undersöka hur mindre företag arbetar med sociala medier, detta med hjälp av en fallstudie på företaget Cirkus. För att undersöka detta har en kvalitativ intervju genomförts, korta intervjuer med konsumenter i Cirkus butiker, en annons undersökning samt egna iakttagelser för att kunnat sammanställa hur Cirkus arbetar med sociala medier. Studie har kommit fram till att Cirkus har ett väl fungerade arbetssätt gällande deras sociala medier, dock finns det en del brister. Det har uppmärksammats att det inte finns några strategier eller riktlinjer om hur användningen bör gå till. Därför finns det möjlighet till förbättringar kring hur det borde använda sig av sociala medier. / The use of social media today is greater than ever, it has become part of many everyday lives and has become an increasingly common area of many companies. It is believed that there is on precise policy on how to use social media for businesses, but there are a lot of strategies on how to make use of social media for the best results. The aim is to see what the effects are of small businesses to make use of social media, this with the help of a case study on the company Cirkus. To investigate this, a qualitative interview conducted short interviews with consumers in Cirkus shops, an ad examination as well as their own observations to have been able to compile the Circus works with social media. The study has reached the conclusion that Cirkus has a well-worked approach regarding their social media, however there are some flaws. It has been noted that they are no policies or guidelines on how to use should go to. Therefore, there is room for improvement on how it ought to make use of social media.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med andraspråkselever när det kommer till problemlösning inom matematiken samt vilka pedagogiska strategier lärarna använder för att överkomma eventuella svårigheter. Det genomfördes sex intervjuer från två olika kommuner inom Sverige. Resultatet indikerar att de flesta informanter upplever det matematiska språket som den största svårigheten för andraspråkselever inom området. De pedagogiska strategier som informanterna använder sig av är EPA-modellen, Talk Moves och de fem undervisningspraktikerna av Smith och Stein. Informanterna använder sig också av laborativt material, då de anser att det gynnar elevernas utveckling inom problemlösning. Slutsatsen av studien visar på att majoriteten av våra informanter konstaterar att andraspråkselever har det svårare att lösa problemuppgifter på grund av brist inom det svenska språket. Det framkommer även att språket har en avgörande roll för att eleverna ska klara av problemlösningsuppgifter.

Forskning visar att det är viktigt att elever erbjuds olika huvudräkningsstrategier för subtraktion i matematikundervisningen. Eftersom läroboken till stor del styr matematikundervisningen är det angeläget att undersöka vilka subtraktionsstrategier som presenteras i läroböckerna. Syftet med analysen är att undersöka vilka subtraktionsstrategier som presenteras i läromedel för årskurs 1–3. Metoden är en innehållsanalys av tre läromedel för årskurs 1–3: Favorit matematik, Mattekojan och Rik matematik. Metoden är deduktiv och analysen kretsar kring fem olika subtraktionsstrategier. Resultatet visar att samtliga fem strategier förekommer i alla tre läromedel men i varierande omfattning. Tre av strategierna förekommer mer frekvent i samtliga läromedel. Dessa är ta bort, jämföra och omvandla subtraktion till addition. Strategin ta bort förekommer löpande i årskurs 1–3 i Favorit matematik samt i Mattekojan. I Rik matematik förekommer strategin enbart i årskurs 1. Vi har också sett stora variationer i hur synliga de olika strategierna är i läromedlen, huruvida man benämner strategierna och gör eleverna medvetna om vilka olika strategier som används. I Rik matematik och Mattekojan är strategierna tydligt uttalade i både lärarhandledning och lärobok, med egna begrepp för dessa strategier. I Favorit matematik benämns inte strategierna med samma tydlighet och vi kan enbart hitta ett exempel på när läromedlet benämner en strategi med egna ord.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar kring den process som utgör deras deltagande i barnens fria lek. Frågorna som ställts är vilka strategier förskollärare anser vara gynnsamma kontra inte gynnsamma när de ska träda in i barnens fria lek. Tidigare forskning visar att förskollärare antar olika roller som kan beskrivas som observatör,scenförvaltare, medspelare, lekledare, dirigent, omdirigerare och oengagerad. Begreppen i den tidigare forskningen verkar som analysverktyg i studien. Metoden som användes var intervjuer med åtta förskollärare, samt tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna tillämpar strategier som hänfaller till lekrollerna observatör och medspelare, observatör och erbjuder stöttning samt observatör och scenförvaltare. De strategier förskollärarna inte tillämpar när de ska ge sig in i barnens lek hänfaller till rollerna dirigent och omdirigerare.

No description available.

Bakgrund: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska är centralt för god omvårdnad. Det är när kommunikationen fungerar bra som en terapeutisk relation mellan båda uppstår. För mekaniskt ventilerade patienter innebär att kommunikation med tal är helt eller delvis nedsatt. Sjuksköterskan behöver därför använda strategier och hjälpmedel för att kommunicera med sin patient.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors strategier vid kommunikationen med mekaniskt ventilerade patienter. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Artiklar söktes från CINAHL och PubMed och granskades utifrån Braun & Clarkes tematiska analysmetod. Resultatet: Teman som framkom var att använda materiella hjälpmedel, att använda icke-materiella hjälpmedel och att skapa en god förutsättning. Det viktigaste fyndet var att sjuksköterskan behövde skapa en god förutsättning, både genom sin egen inställning men också i sin relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskor använde olika strategier, både materiella och icke-materiella. På grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning föredrogs enkla materiella hjälpmedel eller kroppsspråk. Oavsett val av strategi var en god förutsättning ett faktum detta genom att lära känna sin patient, ha gott om tid och vara trygg i sin arbetsroll.