Denna kvalitativa studie ämnar undersöka och belysa vilka metoder, strategier ochtillvägagångssätt ett antal independentartister, specifikt svenska rockband, använder sigav för att sprida sin musik, skaffa sig lyssnare och skapa intresse för sitt respektive band.Begreppet independentartist syftar i denna uppsats till artister eller musiker som skriver,producerar, distribuerar och marknadsför sina egna alster oberoende av majorbolag.Tidigare forskning tar avstamp i skivbolagens tidigare monopol inom musikproduktionoch distribution och dels hur streamingtjänsternas lansering på marknaden, i synnerhetSpotify, till synes ändrat spelreglerna inom musikbranschen, åtminstone vid en förstaanblick. Med dessa nya förutsättningar som utgångspunkt och med moderna verktyg somsociala medier i form av exempelvis Facebook och Instagram och dess stora potentialsom promotionverktyg, kretsar studien kring vilka möjligheter det finns förindependentartisten att ta sig fram i den moderna musikbranschen, hur man kan göra sighörd och skaffa lyssnare till sin musik. Det visar sig dock att i musikbranschen iallmänhet, och inom rockmusiken som genre i synnerhet, att gamla hierarkier ochtillvägagångssätt inom branschen fortfarande gäller. Fenomen som gatekeepers, behovetför artister och band att ha rätt kontakter och samarbeta med rätt aktörer ter sig fortfarandelika stort som innan streamingtjänsternas genombrott. Studiens metod utgår fråndjupintervjuer med två respondenter, oberoende av varandra men verkandes underungefär samma premisser och med liknande utgångspunkt. Intervjufrågor har formuleratsfokuserandes på undersökning av drivkrafter och målsättningar, promotionstrategier,användning av sociala medier och samarbeten med mellanhänder och andra utomståendeaktörer.

Denna undersöknings syfte var att problematisera och att föra fram kunskap om hursynskadade påverkas av digitaliseringen inom ljudteknikbranschen, samt att ta reda påom strategier är något man kan använda sig av för att klara av jobbet. Som metod för attfå fram information användes mestadels skriftliga intervjuer men även en muntlig.Frågor ställdes angående uppfattningen av hur det ser ut i branschen idag. Resultatetblev blandat men mestadels ändå att påverkan är negativ, då digitaliseringen begränsarsamt att det inte finns några direkta strategier att ta till i arbetet. Undersökningen bidrarmed kunskap om läget i branschen. Den bidrar även med att det kan vara bra attundersöka digitaliseringens påverkan för synskadade ytterligare, samt att det kan varabra att utveckla fler hjälpmedel för att synskadade ska kunna få liknande förutsättningarsom seende

Denna systematiska litteraturstudie syftar åt att undersöka och bidra till förslag på vilka strategier matematiklärare kan använda för att minska matematikångest bland sina elever. För att besvara studiens frågeställning har vetenskapliga artiklar sökts fram med hjälp av förutbestämda urvalskriterier samt databassökningar i databasen UniSearch. Det slutgiltiga urvalet av artiklar sammanfattades och analyserades sedan med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet resulterade i sju identifierade teman kopplade till vilka strategier en lärare kan använda för att motverka matematikångest bland sina elever. Dessa teman var: (1) Undervisningens kvalitet, (2) Lärarens roll, (3) Arbeta med matematik, (4) Uttrycka sina känslor i tal eller skrift, (5) Konstruktivistiskt förhållningssätt, (6) Kollaborativt lärande och (7) Stresshantering. Från resultatet kan slutsatserna dras att motverkandet av matematikångest kan implementeras och vara en del av undervisningen. Det är framför allt strategier som bidrar till ökade matematikkunskaper samt lärarens stöttande roll i förhållande till elevers negativa känslor till matematiken som minskar matematikångest bland elever. / This literature study aims to examine and contribute to suggestions on which strategies mathematics teachers can use to decrease the mathematic anxiety among their students. To examine and answer the aim of the study, predetermined selection criterias together with searches in the database UniSearch was used to select articles for the study. The selected articles were summarized and analysed through thematic content analysis. The results lead to seven identified themes connected to which strategies mathematics teachers can use to decrease the mathematic anxiety among their students. These themes were: (1) Quality of instruction, (2) The teacher’s role, (3) Working with mathematics, (4) Express feelings in speech or writing, (5) Constructivist style of teaching, (6) Collaborative learning and (7) Stress management. The conclusion that can be drawn from the results is that addressing mathematics anxiety can be implemented and be a part of the teaching. Strategies that decrease students’ mathematics anxiety primarily aim at increasing students’ knowledge in mathematics, or emphasising the teacher’s supportive role in relation to students’ negative attitudes towards mathematics.

Litteracitet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för den läs-, skriv- och räkneförmåga som krävs för att kunna navigera i dagens demokratiska samhälle. Elever behöver således utveckla olika litteracitetsstrategier för att kunna ta till sig väsentlig kunskap och detta är särskilt centralt inom SO-ämnena. Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga och analysera forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på grundskolans årskurs3-9. För att kunna uppnå syftet undersöks det via tre frågeställningar: Vad kännetecknar aktuell forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på åk 3-9? Hur framställs begreppet litteracitet med fokus på SO-ämnena i aktuell forskning? Vilka gynnsamma strategier för ämnesspecifik litteracitet i SO-ämnena kan identifieras i forskningen? Nio olika studier ligger till grund för denna kunskapsöversikt som valdes ut genom systematiskt arbete. Litteratursökningen utgick från specifika urvalskriterier och sökord medgrund i syfte och frågeställningar. Samtliga artiklar granskades och kodades systematiskt utifrån begreppen litteracitet och strategier. Majoriteten av studierna har kvantitativ ansats men några har även en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och en har kvalitativansats. Enligt resultatet av forskningen delas begreppet litteracitet upp i dels generell litteracitet, dels ämnesspecifik litteracitet men båda innehåller förmågor och strategier som är väsentliga att utveckla för att förvärva djupare kunskaper. Dessutom visar resultatet frånforskningen att explicit undervisning om litteracitetsstrategier i SO-ämnena är väsentligt för att kunna utveckla ämneskunskaper. Särskilt viktigt är det i mellanstadiet då texterna eleverna möter är allt mer komplexa och ämnesspecifika. Vår slutsats blir således att undervisning om ämnesspecifika litteracitetsstrategier blir centralt för lärare i synnerhet i SO-ämnena för att öka elevernas ämneskunskaper.

Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för forskning om hur andraspråkselevers lärande gynnas när lärare integrerar språkinlärningen med ämnesundervisningen i samhällskunskap. Frågeställningen som skall besvaras är “hur integrerar man språkinlärningen med ämnesinnehållet på ett effektivt sätt för andraspråkselever i ämnet samhällskunskap?”. Som metod använder vi oss av olika databaser för att hitta relevant forskning för att kunna besvara vår frågeställning. I resultatet Identifierades fyra teman som gynnar andraspråkselevers lärandet, vilka är: användningen av kontextrika sammanhang för andraspråkselever i samhällskunskap, språkligt stöd i samhällskunskap, modersmålet som stöd för ämnesundervisningen och en rik klassrumsinteraktion. Slutsatsen som dras av resultatet är att dessa teman vi identifierat har olika strategier som kommer fungera som stöd till läraren när de utformar undervisningen, läraren kommer dock ha ett ansvar att ta reda på vilka strategier som fungerar för vilka elever då andraspråkselever inte är en homogen grupp där alla tar till sig kunskap på samma sätt.

Sammanfattning/AbstractReuterskiöld, Christine (2013). ”Paddor i praktiken”, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad – från teori till praktik. (”Toads in practice” School development in digital tools/iPads – from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske, skolutveckling och förändringsarbete även används till att ”släcka bränder” när akuta problem uppstår?Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg?I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur iPad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som bl a finns i detta verktyg – fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att iPaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades.Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, 20140120) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp och anpassa verksamheten efter det. SPSM (20140120) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd.Syftet med studien är att undersöka, hur man på olika nivåer i en kommun i södra Sverige, har kunnat införa digitala lärverktyg, från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå, på en grundskola, vilken har valt iPads som digitalt lärverktyg. Vidare undersöks grundskolans möjligheter för tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd, ingår.Frågeställningar. Här nedan redovisas de problemformuleringar som min studie bygger på.1. Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor?3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?Teori. Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows (1908-1970) teori om människans behov och motivation.Metod. I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkät och i en kvalitetsredovisning vid namn Qualis, tolkas ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39).Resultat. Det beslut som politikerna i kommunen för studien har tagit kring utbyggnaden av digital kompetens och implementering av digitala lärverktyg, har påverkat alla människor i organisationen. Budgeteringen för detsamma är det första steget mot möjligheten till skolutvecklingen. Att ta vara på människor förmågor, talanger, engagemang och kreativitet har också betydelse. En lärplattform, Vklass, har implementerats, vilket är viktigt för kommunikationen mot vårdnadshavare, kollegor och elever ska fungera väl, säger tjänstemän. När det gäller internet har det inte fungerat fullt ut tidigare. Nu ska nätverken däremot vara utbyggda på skolorna, vilket ska hjälpa till för större tillgänglighet. Kunskap och förhållningssätt till It, blir en viktig undervisningsuppgift för skolan, för lärare, elever och vårdnadshavare. Det behövs undervisning kring etik- och källkritik med eleverna samt att ge information kring hur eleven ska hantera internet, som skapar säkerhet och trygghet i användningen av it. Vårdnadshavare är viktiga att få med i en så stor skolutvecklingssatsning där eleverna ska använda ett digitalt lärverktyg, i sitt dagliga lärande. Det är vårdnadshavare som möter eleven hemma, när läxor och uppgifter ska göras. Om en elev dessutom, är under 18 år, har föräldrarna ansvaret för eleven och kan här, ha åsikter kring användandet av It.Kommunikation är ett ord som har återkommit i studien. Det har förts öppna diskussioner kring skolutvecklingsprojektet i kommunen. Detta visar på att man vill ha med alla ”på tåget”. Kommunen har startat ett Skoldatatek i kommun som projekt. Flera intervjuade anser att det behövs i kommunen. Skoldatateket har bl a startat en föräldrarutbildning för de föräldrar som har elever i behov av särskilt stöd. Här får föräldrarna lära sig hur eleverna använder iPads i sitt lärande. Det kan göra att det blir lättare att följa sitt barn hemma vid läxläsning och arbete hemma. Ett ledarskap bör bevara och förnya de långsiktiga målen, under tiden skolutvecklingen pågår. Både tjänstemän i kommunen samt personal på grundskolan för studien försöker arbeta utifrån denna princip. Att utvärdera är viktigt. Rektor har klara uttalade åsikter kring pedagogisk organisation, inkludering, tillgänglighet och satsning på digitala lärverktyg. Engagemang hos rektorer och personer i ledarställning skapar också engagemang bland övriga medarbetare på skolan. Rosenqvist (2013) beskriver en idéskiss, för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i ”varierande grupper och gruppstorlekar”. Utifrån denna modell, finns många av de idéer, som rektorn har, kring sin organisation av det inre pedagogiska arbetet på grundskolan för studien. Denna och annat arbete på skolan, har resulterat i en certifiering av skolans kvalitet. Enligt Qualis kvalitetsutvärdering har pedagoger, föräldrar och elever förtroende för ledningen på skolan. Eftersom organisationen av det pedagogiska arbetet endast, varit igång under en termin, så går det inte att uttala sig om det färdiga resultatet ännu. Den nya organisationen för det pedagogiska arbetet på GS bidrar, anser jag, till elevers möjligheter till tillgänglighet, inkludering och delaktighet i det dagliga arbetet på skolan. iPaden har gjort eleverna mer inkluderade, genom att alla elever har tillgång till lärverktyget. Tillgänglighetsmodellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Alla intervjuade i studien, har fått se och fundera över modellen vid intervjutillfällena. De konstaterar att modellen måste ses, utifrån varje enskild elevs specifika behov. Mer kompetensutveckling behövs kring arbetet med iPads, i funktionen och kurser i konkret lärande med lärplattan. Det finns ett behov av en kunskap, kring hur man använder iPads och digitala lärverktyg på ett annat sätt – ”att tänka utanför boxen”. Att arbeta utifrån Ruben R. Puenteduras modell, SAMR-modellen (www.hippasus,com/rrpweblog) är ett sätt. Genom det, ska fler elever kunna utveckla sitt lärande och få större måluppfyllelse via iPads. Specialpedagogerna kommenterar att elever i behov av särskilt stöd, inte blir så synliga, i och med att alla elever, har tillgång till iPad med individuellt sammansatta appar för varje elev, utifrån deras individuella behov. Elever i behov av särskilt stöd, använder sina alternativa verktyg mer idag än tidigare när de hade datorer, säger en specialpedagog. Det är dock inte bara själva iPaden, som har betydelse för elevers tillgänglighet och inkludering av utbildning, på skolan. Pedagogik, vuxnas närvaro med olika kompetens, organisationen samt vikten av den fysiska och sociala miljön spelar också roll. Maslows behovspyramid (Bolman, Deal, 2012)1. Fysiologiska behov - behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande.2. Säkerhet - behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot3. Tillhörighet och kärlek - behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor.4. Uppskattning och självkänsla - behov av att känna sig uppskattad och värdefull5.Självförverkligande - behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potentialSteg 1 och 2 har högst prioritet i Maslows behovspyramid. De fem stegen i behovspyramiden spelar roll i hela organisationen. Varje individ påverkar utvecklingen eller ”icke-utvecklingen” i organisation. Sammanfattningsvis kan det konstateras att grundskolan för studien, gör ett gediget arbete, med elever som är i behov av särskilt stöd. För en elev i behov av särskilt stöd, tror jag att det måste kännas skönt att bli självständig, genom att ha alla sina alternativa verktyg i en enhet, som iPaden, men att de också finns andra verktyg att använda. Att dessutom ha iPaden både i skolan och hemma för läxläsning och dylikt, skapar en frihet för eleven. Skolan ska ju lära för livet och skapa möjligheter till ett självständigt liv, i framtiden. Nu återstår, att alla pedagoger får kunskap i hur man arbetar med de enskilda eleverna utifrån deras specifika behov för att verktygets kapacitet ska komma till användning fullt ut. Det är lätt att uttrycka, men det krävs mycket tid och kraft från hela organisationen från kommun till pedagog, för att det praktiskt ska infrias. Nu gäller det att finna hur och med vad man ska arbeta vidare med, för att de digitala lärverktygen ska komma eleven till godo fullt ut, för att en likvärdig, tillgänglig och inkluderad skola ska bli verklighet tillsammans med all den kunskap som människorna i kommunen och på grundskolan för studien har. Specialpedagogiska implikationer. Kommunen och grundskolan GS, strävar efter en inkluderande och tillgänglig skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla ska ha tillgång till iPad som ett lärverktyg. Det pedagogiska arbetet på GS organiseras, utifrån en inkluderande syn. För en del elever kan tillgången till en dator eller en Ipad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning, eller inte.

Jag har med denna uppsats berört några frågor och arbetssätt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen på en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer från en och samma skola, varav tre är pedagoger och en är kurator. Jag har försökt göra så likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsättningar. Jag har använt mig av litteratur inom ämnet för att kunna jämföra respondenternas svar med erkända forskares teorier. Vidare har jag också redogjort för vad olika lagar och styrdokument säger om mobbning. Dessa har jag också jämfört med mina respondenters svar. Med min undersökning kom jag bl.a. fram till att de intervjuade respondenterna har relativt likartade uppfattningar om ämnet, men också att en del skillnader finns att upptäcka. Det kan till viss del ha att göra med min bristande erfarenhet av intervjuteknik. Respondenterna var också väl insatta i vissa av de teorier som erkända forskare har kommit fram till, såsom hur personalen på skolan kan upptäcka, förebygga och bearbeta mobbning. Några exempel är samarbete mellan föräldrar och kollegor, fortbildning, samtalsmöte samt vikten av att besitta en bred kunskap om mobbningens områden.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevernas algebraiska svårigheter som de när de arbetar med algebraiska uttryck, samt att undersöka deras förståelse kring algebraiska bokstavssymboler. För att få svar på detta fick 105 gymnasieelever, som läser Matematik A eller Matematik 1c, göra ett skriftlig algebratest. Resultaten visar att eleverna har svårigheter och uppvisar olika förståelse för de algebraiska bokstavssymbolerna, såsom tolkning av bokstavssymboler i uttrycket och hantering av operationer för olika bokstäver som förekommer i ett uttryck. Detta kan exempelvis bero på om eleverna hanterar symbolerna som process eller som objekt. Slutsatsen är att lärarna måste visa skillnaderna bokstavssymbolerna i olika sammanhang såsom bokstavssymboler som okänd tal och som generellt tal för elever och tydliggöra betydelsen av bokstavsymbolerna som kommer i kontexten genom att peka på deras olika betydelser.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev– och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet. Underlaget redovisas med hjälp av citat från enkäterna i en empirinära tematisk analys. Undersökningens teoretiserande analys visar ett resultat där tid, krav och skolmiljö är situationer som upplevs stressande av elever i skolan. Elevernas generella tankar oavsett ålder beskriver känslan av stress som något negativt. Stressymtom som uppvisas är negativa känslor rent allmänt och i samband med tid samt känslor av psykosomatisk karaktär. Eleverna ger förslag på förändringar för att minska stress i skolan i form av åtgärder och strategier på individ– grupp– och organisationsnivå. Resultatet av vår undersökning om fenomenet stress i skolan uppvisar generellt stora likheter med tidigare forskning. Ett intressant resultat av undersökningen, är de skillnader vi ser mellan yngre och äldre elevers förslag gällande åtgärder och strategier, för att minska stress i skolan.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Undersökningen av rektorers förståelse och strategier utgick från tre olika aspekter; lärarkompetens, skolmiljö och samarbete med hemmet. Undersökningen genomfördes i en större stad i södra Sverige. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie med fem rektorer och tre pedagoger med olika yrkeskompetens. Svaren analyserades i olika steg. resultaten av undersökningen visade att rektorers egen grundutbildning bidrar till skillnad i förståelsen av läs- och skrivsvårigheter. I undersökningens resultat anas också att samverkan med specialpedagoger sker på olika sätt. Beroende på grundutbildning prioriterar rektorerna olika strategier för att öka barnens måluppfyllelse. Skolledare med lärarbakgrund anger i högre grad kompensatoriska hjälpmedel och olika didaktiska metoder. Skolledare med förskollärarbakgrund anger betydelsen av ett språkförebyggande arbete.