Syftet med föreliggande undersökning är att synliggöra svensklärares förhållningssätt samt vilka strategier som de anser vara gynnsamma för flerspråkiga elevers språkutveckling i språkligt heterogena klassrum. Forskningsfrågorna är på vilka sätt lärare menar att de ger flerspråkiga elever rika möjligheter till god språkutveckling inom svenskämnet samt vilka förhållningssätt och strategier som de anser är gynnsamma för språkutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna är den närmaste utvecklingszonen, stöttning, Jim Cummins fyrfältsmodell för språkutveckling, multimodala aspekter av stöttning samt inkludering. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod för att fördjupa våra kunskaper inom ämnet. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, samt tre lärare som besvarade frågorna skriftligt. Resultatet visar att lärarna ser elevernas tidigare erfarenheter och intressen som ett stöd för att utveckla elevernas språkutveckling. Vidare visar resultatet på betydelsen av social och kognitiv inkludering och hur det på olika sätt gynnar elevernas gemenskap likväl som att elevens språk- och kunskapsutveckling gynnas av att vara inkluderad. Lärarna uttrycker också sin medvetenhet kring fördelarna med transspråkande strategier, men trots det använder flertalet av våra lärare inte denna strategi i undervisningen. Lärarna framhåller dessutom hur interaktion och samspel ger rika möjligheter till språkutveckling. Genom att läraren använder multimodala verktyg i det språkligt heterogena klassrummet görs undervisningen mer explicit och eleverna kan befästa sina kunskaper genom olika sinnesintryck. Slutsatserna i vår studie är att lärarna ger eleverna goda möjligheter till att samspela och interagera. Särskilt framgångsrika förhållningssätt och strategier i det språkutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum är kooperativa strukturer, multimodalitet och genrebaserad undervisning.

Syftet med studien är att tydliggöra om rörelsemönstret skiljer sig mellan barn som går på en traditionell förskola respektive på en förskola med uteprofil samt att kartlägga de pedagogiska strategierna på de båda förskolorna. Studien har en kvantitativ ansats där mätning av antal steg med stegräknare och strukturerade observationer är studiens mätinstrument. Pedagoger och fyra barn på respektive förskola observerades under en dag. I studiens resultat framkom att de åtta deltagarna tog mellan 2 245 och 14 437 steg per dag. Medelvärdet för deltagande barn var 7817 steg per dag. På den traditionella förskolan tog barnen i studien 3424 steg i genomsnitt och på förskolan med uteprofil   12 210 steg. Barnen på förskolan med uteprofil tog 356% fler steg än barnen på den traditionella förskolan. Under observationerna noterades att båda förskolorna använde sig av totalt nio olika pedagogiska strategier. På den traditionella förskolan användes de förstärkande och avvaktande strategierna mest frekvent medan förskolan med uteprofil använde den erinrande strategin mest. På båda förskolorna stimulerade pedagogerna även barnen till rörelse och lek genom att regissera, delta, observera och reflektera.

Mitt arbete kommer att innefatta språklärare i skolan, och tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som finns i Lgr11 (Skolverket, 2018). Denna studie syftar till att beskriva användningen av digitala verktyg i språkundervisningen i relation till skolans höja digitalisering och språkliga förmågor som inkluderar andraspråksinlärning. Jag har använt en enkät för att ta reda på hur digitala verktyg påverkar språkundervisningen och hur man kan förbättra och utveckla dem och utveckla elevers förmåga att använda digitala verktyg i sin utbildning. Detta arbete undersöker de digitala verktygens roll för att stödja lärare i undervisningen i skolan, och i vilken utsträckning tillgången till digitala verktyg kan ge lärarna värdefull information om elevernas användning av förståelsestrategier. Resultaten visar att vi kan implementera TPACK modellen i våra klassrum, men vi behöver förändra hur vi planerar våra dagliga lektioner och höja nivån på både elever och lärare som använder digitala verktyg för att bli mer effektiva i språkundervisningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och ställa samman vad tidigare forskning har visat angående olika bedömningsmetoders olika grader av validitet och reliabilitet. Detta för att bidra med en ökad kunskap för hur man kan använda de olika bedömningsmetoderna för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförmåga, och speciellt sin förmåga när det kommer till läsförståelse. Efter att ha gjort flera sökningar och genomläsning av allt material jag kunde hitta så presenteras i kunskapsöversikten 10 artiklar och studier. Detta materialet har gjort att jag har kunnat bedöma vilka metoder och verktyg som kan användas för att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt vid bedömningen av läsförståelse. En del av reliabiliteten är interbedömarreliabiliteten som är högst aktuellt i dagens skola då det föregår mycket sambedömning samt att det är viktigt att bedömare har en samsyn så att alla bedömning som genomförs blir rättvist utförd. Detta gör att läraren har en avgörande roll när hen utformar bedömningsverktygen. Relevansen av bedömningen av läsförståelse i svenskämnet är hög då det är här som läsförmågan ska utvecklas. Detta kan man tydligt se genom att läsförståelsen nämns inom fyra ämnen i läroplanen (LGR 11). Läsförståelsen nämns i ämnena modersmål, samiska, svenska samt svenska som andraspråk. Detta göra att en vi som svensklärare måste ta läsförståelsen på största allvar och göra vad vi kan för att bedömningen av den blir så reliabel och valid som möjligt för att eleverna ska utvecklas till sin fulla potential.

Elevmotivationen i dem teoretiska ämnena tenderar till att vara. Motivation är en viktig faktor för elevers lärande eftersom det driver till ett mänsklig agerande, produktivitet och värderande. Studiens syfte är därför att undersöka vad eleverna tycker om samhällskunskap samt vilka faktorer som driver till en ökad motivation hos dem. För att förklara hur man motiverar elever valdes dessa två teorier: Self determination theory och variationsteorin. Self determination theory förklarar olika typer av motivation och hur man framkallar den inre motivationen hos eleverna. Motivationsforskning har påvisat att en varierad undervisning är ett sätt för att motivera elever. Därmed valdes variationsteorin för att förklara den som en strategi för en ökad elevmotivation. Metod delen består av fokusgrupper där urvalet är fyra elever från årskurs 7 respektive årskurs 9. Fokusgrupper fungerar genom större diskussioner, vilket studien eftersträvade. Intervjudeltagarnas diskussion belyser tre viktiga faktorer för en ökad elevmotivation i samhällskunskap. Resultatet från studien blir därför; elever delaktighet i undervisning, en varierad undervisning och relationen mellan lärare och eleven.

Nyman, Emelie (2020). Relevansen av ett nationellt bedömningsstöd i matematikundervisningen – ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådandeuppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden,utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hanteraföljderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorersom anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagslägetråder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationeroch framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar dettaarbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma enframtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända användersig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus(1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala,kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att deunga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid iSverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring påarbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av enframtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studienframkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildning ochspråkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga attinvestera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheterökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.

Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsinhämtning i receptläsning i hem- och konsumentkunskap. Definitionen av matlagning är inte självklart och det saknas en konsekvent definition om vad det inkluderar. En enhetlig förståelse om att läsa och följa ett recept är svårt att föra ett resonemang om, då olika strategier används för att lyckas i arbetsprocessen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genom svaren från elevintervjuer har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av teoretiska perspektiv och då har vi använt oss av recept som artefakt, ramfaktorteori, teori och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik samt recpetlitteracitet. Det visade sig att eleverna hade bristande förmågor att använda sig av aritmetik och litteracitet praktiskt i undervisning och att olika strategier och vägledning behövs för att erövra svårigheterna. Det finns ett behov av vidare forskning hur receptläsningens kunskapsinhämtning kan utvecklas genom att utöka undervisningstiden, ämnesövergripande samarbete med matematik och svenska och digitalisering av receptet i undervisningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken på förskolan samt vilka strategier de använder sig av för att göra detta. Vi vill med denna studie synliggöra barns agerande i relation till varandra för att utmana pedagogernas förhållningssätt samt handlande i barns fria lek.Frågeställningarna som kommer att besvaras är: ●Hur kommer inkludering och exkludering till uttryck mellan barn i den fria leken? ●Vilka strategier använder barn för att inkludera och exkludera andra barn?●Vilka strategier använder barn för att bli inkluderade i en pågående lek?För att utföra studien valdes en kvalitativ metod för att kunna gå på djupet och få svar på ovan nämnda frågeställningar. Observationerna genomfördes under sex dagar på en förskola på en avdelning för barn i åldrarna fyra till fem år. Dessa observationer transkriberades samt kategoriserades för att sedan analyseras med hjälp av Corsaros olika teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att det förekommer inkludering och exkludering mellan barn i den fria leken. Barn värnar om att vara en del av en kamratkultur samt skydda denna kultur genom att inkludera eller exkludera kamraterna. I resultatet synliggörs det att barn använder sig av flera olika strategier för att bjuda in samt skydda sin pågående lek. Vid inkludering används övervägande verbala strategier men även icke-verbala strategier blir synliga. De verbala strategierna är även dominerande vid exkludering. Studiens resultat påvisar också att barn strävar efter att känna gemenskap och därmed använder sig av olika strategier för att få tillträde till en pågående lek. Barn använder sig ofta av flera strategier när den första inte leder till framgång. Resultatet visar att en och samma strategi kan generera i olika framgångar samt konsekvenser. Därmed blir strategierna situationsbundna beroende på dess kontext och vilka relationer leken består av.

Föreliggande studie har sin utgångspunkt i en redogörelse för anknytningens användning i den svenska läroplanens olika revideringar samt i att anknytning kan ses som en förutsättning för lärande. Syftet för studien är att undersöka vilken syn på, samt vilka strategier förskollärare använder i arbetet med anknytning i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är John Bowlbys teori om anknytning samt begreppen barns perspektiv och barnperspektiv. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare och i sorteringen av det empiriska materialet användes den fenomenografiska metodens grundtanke om variation för att urskilja olika variationer i svaren. Intervjuerna utgick ifrån åtta formulerade frågor, där det gavs utrymme för djupare reflektioner. Resultatet för undersökningen visade en syn på anknytning som trygghet, ett professionellt fenomen samt att där finns två faktorer som ställer krav på arbetet med anknytning. Vidare framkommer det att flera strategier används i arbetet med anknytning: olika variationer av lyhördhet, inskolningen, relationen till vårdnadshavare samt de professionskunskaper som förskollärarna besitter.