The aim of this study was to determine how the gender aspect is highlighted in the description of protagonists within twelwe young adult novels. The novels were the most read novels among teenagers in 2017, according to the statistics from two libraries in Sweden. By intensive reading of all the novels, we could conclude that the protagonists weren’t described with stereotypical characteristics for male and female, regardless of the biological sex. Furthermore, we could also conclude that the construction of gender could be problematised among the protagonists in these twelwe novels. / Undersökningens syfte är att utröna hur genus kommer till uttryck i beskrivningen av protagonister i tolv ungdomsromaner. Ungdomsromanerna är utvalda genom utlåningsstatistik över de mest utlånade år 2017 från folkbibliotek i två svenska städer. Genom närläsning av romanerna kunde vi konstatera att protagonisterna inte beskrevs med stereotypa egenskaper för män och kvinnor i litteraturen oavsett biologiskt kön. På detta sätt problematiseras genuskonstruktionen hos protagonisterna i utvalda ungdomsromaner.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/mänrepresenteras och framställs i barn- och ungdomslitteratur samt vilka skillnader som finnsmellan kvinnliga respektive manliga författare.Metoden har bestått av en kvantitativ frekvensanalys och en mer subjektiv kvalitativtolkning och bedömning av karaktärerna.Resultatet har visat att det främst förekommer pojkar/män i böckerna men attflickor/kvinnor talar mest. Samtidigt visar kvinnliga författare en tendens att beskrivakaraktärerna med de egenskaper som sägs stämma överens med deras kön medan manligaförfattare visar sig vara mer könsöverskridande i sina personbeskrivningar. Undersökningensresultat kan sägas bekräfta de tidigare teorier som finns om huruvida kvinnors och mäns språkskiljer sig åt.

No description available.

The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse how librarians approach selection and acquisition of children's and young adult literature written in languages other than Swedish. What aspects do they look at when making their selection and how do they decide that a book lives up to the library's standards if they cannot read the book themselves? In order to answer these research questions a series of telephone interviews were conducted with librarians working in different municipalities. The selection of municipalities to include in the study was based on official statistics depicting the amount of immigrants who moved to each municipality during 2015. The theory used in this study is based on Sanna Talja's study about different attitudes towards the library's collection. The attitudes are referred to as "General Education Repertoire", the "Alternative Repertoire" and the "Demand Repertoire". These attitudes were also used as a framework when analysing the information from my own interviews. The results show that all of the interviewed librarians are eager to fulfil their patron's demands while also staying true to their own ideas of what the library should provide in regards to content, diversity and quality.

Inledning Skolan idag ska ha ett medvetet genusperspektiv på undervisningen och ska ifrågasätta normer och föreställningar om kön (Skolverket 2018, ss. 2–3). Detta blir extra viktigt i högstadiet då det är i tonåren som barn börja gruppera sig och praxisgemenskaper växer fram. Paechter (2007, s. 112) menar att skolan är högst delaktig i eleverna identitetsskapande och därför bör motverka stereotyper baserade på kön. Bean och Harper (2007, s. 13) tar upp hur unga som avviker från normen ofta blir utsatta för mobbning och utfrysning. Genom att introducera eleverna för avvikande beteenden i skönlitteratur kan det bidra till att skapa en acceptans för det i verkligheten. Enligt skolverket (2018, s. 261) har dessutom skolan som uppdrag att arbeta med skönlitteratur ”som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor”. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv analysera vanligt förekommande skönlitteratur i svenskundervisningen i grundskolans senare år. Detta för att problematisera användandet av skönlitteratur utan att ha någon pedagogisk tanke bakom. Metod Den kvalitativa textanalysen används när olika texters innehåll, struktur eller mening ska analyseras. Denna studie har utgått från den andra och den tredje dimensionen som Widén (2015) tar upp. Dessutom har ytterligare en dimension tagits med: den problematiserande dimensionen som framträder när ett teoretiskt perspektiv läggs på analysen. För att underlätta analysarbetet formulerades frågor utifrån Hirdmans (1988) teori om genussystemet. Resultat I analysen framkom det att materialet i stor utsträckning förstärkte eller bevarade genusnormen. De kvinnliga karaktärerna framställdes antingen som ordentliga och duktiga eller som utmanade och slampiga, vilka är två olika stereotyper av kvinnor som ofta används i litteratur. Även de manliga karaktärerna kunde delas in i grupper. De framställdes antingen som känslokalla och våldsamma eller som modiga och omhändertagande. De manliga karaktärersgrupperna var emellertid mer komplexa än de kvinnliga och de kunde under berättelsens gång utveckla nya drag som inte hörde samman med de tidigare. Den gemensamma nämnaren är att de alla hyste någon form av ilska som tog sig i uttryck på olika sätt.

Denna kunskapsöversikt syftar till att belysa vilka positiva effekter som kan uppstå när en lärare använder sig av ungdomslitteratur i sin undervisning för högstadiet. För kunskapsöversikten utformade vi en frågeställning som består av två frågor: 1. Vilken positiv påverkan har ungdomslitteratur på elever som läsare? 2. Hur kan en lärare använda sig av ungdomslitteratur för att få eleverna mer engagerade i skollivet och värdegrundsarbetet? För att få svar på dessa frågor har vi granskat och valt ut tio vetenskapliga källor som vi har lagt som grunden för vårt arbete. Källorna har granskats efter urvalskriterier såsom relevans för högstadiet och målgruppen och vetenskaplig styrka. I resultatet presenteras dessa källor. Vi har delat in dem i tre grupper beroende på vilken fördel källan syftar på. Vidare granskar vi resultatet till förhållande till vår frågeställning och slutligen diskuterar vi resultatet och drar slutsatser. Kunskapsöversikten kommer fram i sitt resultat att läsning av ungdomslitteratur hjälper eleverna att utveckla sociala förmågor som konsekvenstänkande, att kunna tänka ur olika perspektiv och ökad empati. Dessutom visar resultatet att många av ungdomsböcker behandlar ämnen och teman som ger en lärare många ingångar och möjligheter för att arbeta med värdegrunden i svenska skolor. Forskningen presenterade olika stoff och uppgifter som en lärare kan använda sig av i sin undervisning i arbetet med ungdomslitteratur.

En stark samtida trend inom den svenska barn- och ungdomslitteraturen är dystopier, skildringar av dysfunktionella samhällen. Ungdomsdystopierna skildrar protagonister som tvingas förhålla sig till sönderslagna samhällen, samtidigt som de brottas med vuxenblivande och vänskapsrelationer. Inom genren förekommer skildringar av globala naturkatastrofer, världskrig, meteoritnedslag, miljöförstöring och pandemiska sjukdomar. Flera av de dystopiska ungdomsromanerna har en framträdande miljötematik.    I uppsatsen behandlas fyra ungdomsdystopier av olika karaktär utgivna under 2010-talet. Verken som undersöks är: De Hemlösas stad (2011) av Annika Luther; Feberkvartetten: En sekund i taget (2013), Spring så fort du kan (2014), Som om jag vore fantastisk (2015) och Om du såg mig nu (2017) av Sofia Nordin; Ättlingarna: Hotet (2018), Kampen (2018) och Flykten (2020) av Mats Söderlund samt Slutet (2019) av Mats Strandberg. Syftet med uppsatsen är att diskutera ungdomsdystopins samhällskritiska funktion. I analysen av ungdomsdystopierna används ett ekokritiskt perspektiv.   Miljötematiken har en central funktion i flera av skildringarna och en kritik mot mänsklig inverkan på planeten går att urskilja. I ungdomsdystopierna förekommer många olika mellanmänskliga relationer på individ- och gruppnivå. Relationer existerar även mellan människor, medier och den omgivande miljön. Katastrofen påverkar och omförhandlar dessa relationer och samspelet mellan det mänskliga och det icke-mänskliga. En viktig poäng i uppsatsen är att de ekodystopiska ungdomsromanerna väcker framtidshopp genom att visa på möjligheter att agera och göra skillnad samt att de öppnar upp för fler perspektiv än det mänskliga.

Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i ungdomsböckerna Jag, En (David Levithan 2013) och Gilla ”Hata horan!” (Johanna Nilsson 2012). Problemformuleringen och dess relevans har en stark koppling till skolans värdegrund, således undersöker jag även hur dessa texter skulle kunna ligga till grund för ett värdegrundsarbete utifrån just genus och sexualitet. I min uppsats utgår jag från nyss nämnda begrepp som sociala, och kulturella, konstruktioner. För att synliggöra genus använder jag mig utav Maria Nikolajevas motsatsschema över vad som anses vara stereotypt manligt och kvinnligt och jag antar även ett queerteoretiskt förhållningssätt där jag tittar på hur genus och sexualitet skapas i förhållande till heteronormen. I båda böcker finns könsstereotypa karaktärer och man kan se kopplingar mellan genus och makt i båda böcker, dock främst i Gilla ”Hata horan!”. Jag, En erbjuder, trots vissa normativa karaktärer och strukturer, många identifikationspositioner för läsaren och frångår till stor del heteronormen. Båda böcker har didaktisk potential när det kommer till att koppla läsningen till skolans värdegrund rörande genus, sexualitet och könsroller, dock med olika ingångar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur hästintresset och relationen till hästar har utvecklats genom ungdomslitteraturen under 1900-talet och därmed dess koppling till utvecklingen av hästintresset i samhället. För att uppnå detta syfte har sex böcker från 1900-talet av olika svenska författare som kan klassas som hästungdomsböcker lästs och analyserats. De sex böckerna visar på kärleksfulla relationer mellan huvudpersonen och deras hästar, där relationen spelar en stor roll för karaktärernas identitet. Hästarnas betydelse ökar även i omfattning genom böckerna, från att ha en begränsad roll till att bli den mest framträdande delen av böckerna. En tydlig skiftning kan ses vid 1970-talet, då hästarna både tar mer plats i samhället och därmed också i böckerna. Det finns även en tydlig påverkan av författarnas kunskaper och hur korrekta böckerna är. Desto senare in på 1900-talet vi kommer, desto mer kunniga är författarna. Slutsatsen är att författarna har fått större tillgång till hästkunskaper och därmed kan förmedla detta på ett mer korrekt sätt genom sina böcker.

Syftet med denna uppsats är att belysa folkbibliotekens arbete med crossoverlitteratur samt vilka möjligheter begreppet och fenomonet ger biblioteken, främst när det kommer till marknadsföring. De tre forskninsfrågorna rörde definition av crossoverlitteratur, placering och marknadsföring av crossoverlitteratur samt presentation av crossoverlitteratur i bibliotekskatalogen. De besvaras genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med bibliotekarier på sex olika bibliotek samt genom en granskning av några crossovertitlar i bibliotekens kataloger. Slutsatser som drogs var att det är ett svårdefinierat begrepp och att litteraturen fortfarande värderas olika beroende vilken den tilltänkta åldersgruppen är. Det är fortfarande en tydlig indelning mellan ungdom och vuxen på de flesta bibliotek när det gäller placering och marknadsföring, men bibliotekarierna skulle vilja att gränsen blev mindre tydlig.