The aim of this paper is to analyze how sex effects young girls sense of identity as well as to see which norms there is about sex in relation to girls, which power it has over how they are able to act and still be accepted by their peers and the society. The material that was used consisted of four books that are marketed as ”for young adults” and in which sex was a major component of the stories. The method that was used for studying the books was a qualitative text analysis and the theoretic framework consisted of queer theory, with a main focus on the unstability of gender/sex and sexuality, performativity, the heterosexual matrix and heteronormativity. The analysis showed that all books compared the girls to traditional norms about how girls are ”supposed” to act. All while they contradict themselves by showing sides of female sexuality which go against the former understanding of girls and girls sexuality. The female sexuality plays a big part in how girls are understood, how their identity is created. At the same time as sex allows them to create their identity it also creates them and controls them. Beacuse as soon as they don’t conform to the norms they are understood as ”odd” and ”wrong”.

The aim of this study is to investigate stereotypical gender roles in ten fiction-related chapter books for children and young adults from a gender perspective. The selection of fictions has been made randomly from the decades of the 1940s, 1970s, 1990s and 2010s, of which nine books are from the three later decades, three from each decade, and one from the 1940s. The book from the 1940s, Fem söker en skatt, has together with research on gender and stereotypical gender roles in children's and youth literature, worked as a guideline on stereotypical gender roles. The study shows that characters following the stereotypical gender roles are getting fewer and fewer over the years, and that it is of the utmost importance to discuss gender equality from an early age. Here, teachers have an important role to strengthen children and young adult's awareness and acceptance for all human being's own worth. / Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka stereotypa könsroller i tio skönlitterära kapitelböcker för barn och unga. Urvalet av skönlitteratur har gjorts slumpmässigt utifrån årtiondena 1940-, 1970-, 1990- samt 2010-talet varav tre böcker är från vardera av de tre senare årtiondena, och en från 1940-talet. Boken från 1940-talet, Fem söker en skatt, har tillsammans med forskning kring genus och stereotypa könsroller i barn- och ungdomslitteratur fungerat som en ledstjärna kring stereotypa könsroller. Studien visar på att karaktärer som följer stereotypa könsroller blir färre och färre med åren, samt att det är av högsta vikt att diskutera jämställdhet mellan könen redan från tidig ålder. Här har lärarna en viktig roll för att stärka barn och ungas medvetenhet och acceptans för alla människors egenvärde.

Mänskliga handlingar förstör dagligen planeten vi bor på, men trots att vi numera är medvetna om problematiken görs det ändå inte tillräckligt för att förändra detta beteende. Undervisningen i den svenska skolan syftar bland annat till att främja elevernas respekt för miljön och visa dem ett hållbart levnadssätt. Syftet med denna uppsats är att utvärdera potentialen hos ett arbetssätt som kombinerar svenskämnets läsning av skönlitteratur med miljöfrågor. Med hjälp av begreppen ekocentrism och antropocentrism gör vi en ekokritisk läsning av Michelle Pavers Vargbröder. Utdrag ur boken används också som grund för att diskutera hållbar utveckling med en klass elever i årskurs 6, för att se vilka värderingar som framträder. Resultatet visar att det finns stor potential att öka elevers ekolitteracitet med hjälp av gruppdiskussioner och ekokritiska resonemang utifrån en skönlitterär bok, men att arbetssättet kräver mycket tid och vidare forskning. Eleverna visar ett stort intresse för läsningen och för frågorna, och även om deras konkreta kunskaper brister en del, visar de att de tycker att det är viktigt att människan tar hand om vår planet.

Det här är en kombinationsstudie som innefattar intervjuer med sex lärare och en enkät med femtiofyra elever. I studien tar vi reda på varför lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning, hur de undervisar om skönlitteratur, vad de väljer ut för skönlitterära texter och hur de främjar läslusten hos eleverna. Vidare tar vi upp hur eleverna upplever undervisningen om skönlitteratur och vad de motiveras av till läsning. Ett flertal områden som undersöks med koppling till skönlitteratur är läsande förebilder, vikten av bokvalet, motivation till läsning och arbetet för att främja elevernas läslust. Resultaten visar att lärare använder sig mer eller mindre av skönlitteratur i undervisningen och arbetar i olika utsträckningar, medvetet eller omedvetet, som läsande förebilder. I studien framgår att bokval och motivation går hand i hand, då eleverna i stor utsträckning motiveras av en bra bok i både den enskilda läsningen samt högläsningen. Lärare bör därav välja skönlitteratur med omsorg med utgångspunkt i både syfte och elevgrupp. För lärare är bibliotekarier en viktig tillgång i arbetet med skönlitteratur, vilka också kan väga upp för lärarnas bristande kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra hur vänskapsmotivet framträder och används för att gestalta karaktärerna i ungdomsromanerna "Vi ska ju bara cykla förbi" av Ellen Strömberg, "Det är någonting som drar i mig" av Elin Persson och "En helt vanlig supernova" av Katja Timgren. Studien syftar också till att undersöka och jämföra hur vänskapsrelationerna i verken utvecklas under berättelsernas gång. Metoden är komparativ och studien använder narratologiska begrepp som analysverktyg. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan romanerna. De beskriver alla vänskapsrelation mellan huvudkaraktären och en central bikaraktär där skillnaderna mellan karaktärerna är viktiga i karaktäriseringen. De framträdande vänskapsrelationerna utvecklas på olika sätt genom konflikter och genom att vänskap övergår till kärlek. Vänskapens förhållande till kärlek är viktigt i två av romanerna och karaktärerna utvecklas genom sina relationer.

I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen skedde i fyra steg: gruppanalys, jämförande analys, analys utifrån informanternas upplevda och faktiska norm samt slutligen en analys av den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till Kadefors texter generellt sett är negativa såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Exempelvis ses detta i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2001; 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen har utformats i tre huvudsakliga steg: enskild gruppanalys, jämförande analys, samt analys kring normer där informanternas upplevda och faktiska norm först diskuteras och därefter den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till språket i Kadefors texter generellt sett är negativa, såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Detta märks exempelvis i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. Tre slutsatser kan dras av undersökningen. För det första att informanterna har en relativt god uppfattning om sitt eget språk, dvs. deras upplevda norm motsvarar i hög grad deras faktiska norm utifrån empirin. För det andra att det fiktiva ungdomsspråket i Kadefors två texter enligt analysen bedöms vara inaktuellt och stereotypt samt sakna verklighetsförankring i dagsaktuellt ungdomsspråk, troligen även då boken publicerades. För det tredje bedöms det som sannolikt, trots att undersökningens generaliserbarhet är låg, att det finns osynliga normer som styr författares språkval i ungdomslitteraturens dialoger och att repliker och dialoger därför har en relativt hög grad av skriftspråklighet. Textutdragen ur Sandor slash Ida är exempel på det.

Mens, denna otroligt naturliga kroppsfunktion, omges fortfarande av både tabu, skam och kunskapsluckor. Trots att vi kommit lång väg i att prata mer öppet om mens finns det en tystnadsnorm som bidrar till att många unga känner sig helt oförberedda vid första mensen. Problemet sitter bl.a. i invanda normer och otillräcklig kunskap för att förebygga ännu en generations menstabu. I hopp om förändring möter därför mitt examensarbete de globala målen 3 (god hälsa och välbefinnande), 4 (god utbildning) och 5 (jämställdhet) med en berättande och informativ bilderbok som handlar om mens i vardagen. I mitt examensarbete skapade jag bilderboken “Billie Upptäcker Mens” som på ett barnsligt, busigt och ärligt sätt ska normalisera och avdramatisera att prata öppet om mens från tidig ålder. Oavsett vem du är och vilka du har omkring dig. Boken kan vara ett hjälpmedel likaväl som en fnissig historia för att bidra till en uppväxt utan mensskam.

Denna studie behandlar attityder till språkstilarna multietniskt ungdomsspråk och standardsvenska i skönlitteratur utifrån ett andraspråksperspektiv och ett elevperspektiv. Skönlitteratur har en betydande roll för språkutvecklingen, men samtidigt minskar läslusten hos ungdomar allt mer. Urvalet av skönlitterära texter är därför av stor vikt för att både utmana och intressera eleverna, men även för identitetsskapandet. Samtidigt finns det risker för lärare att tillhandahålla material som bidrar till stigmatisering eller som grundas på fördomar. Studien genomförs med hjälp av en enkätundersökning där endast andraspråkselever som läser svenska som andraspråk i gymnasieskolan kan delta i. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tillämpar multietniskt ungdomsspråk i sin vardag, men endast en tiondel föredrar att läsa multietniskt ungdomsspråk i skönlitteratur. Standardsvenskan anses som ett mer formellt, naturligt och moget språk, vilket respondenterna menar är mer lämpligt i skönlitteratur. Vidare diskuteras korrelationen mellan attityd och språkdomän.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.