I denna uppsats undersöks de skevheter, diskrepanser och skillnader som kan uppstå vid en översättning . Källmaterialet som ligger till grund för uppsatsens översättning är en amerikansk ungdomsbok av Ned Vizzini, It’s Kind of a Funny Story (2006). Den teoretiska bakgrunden bygger på bland annat Tourys termer acceptability (acceptans) och adequacy (adekvans) och strategier från Vinay och Darbelnet används vid översättningsarbetet. / The present study examines the discrepancies and differences that occur when translating an American youth novel into Swedish. The novel in question is It’s Kind of a Funny Story (2006) by Ned Vizzini. The theories used for analysis are based on previous research from, among other, Toury and his terms acceptability and adequacy, and the strategies used during the translation were presented by Vinay and Darbelnet.

Introduction. This empirical study investigates the attitudes of Swedish public librarians who work in the children’s and/or young adult departments, towards children’s literary classics. This is achieved by examining work with the Classics shelf, a genre classification located in the children’s or young adult section. Method. The empirical material consists of transcripts from interviews with seven children’s and young adult public librarians in four Swedish municipalities, the Classics shelves and the libraries’ policy documents. Analysis. The Classics shelves’ genre definition, target group and location were investigated and compared to the libraries’ policy documents. Interview transcripts were examined in regard to the explicit contents of the participants’ statements and divided in themes by perceptions of value, function and use of the literature in a library context. Magnus Persson’s concept of myths describing naturalised perceptions of literature was used to interpret attitudes. A concluding analysis was conducted using the discourse theories of Michel Foucault, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Results. The analysis indicated both shared and conflicting attitudes to children’s and young adult literary classics, with perceptions predominantly taken for granted. Three coexisting discourses were identified: the Reading experience discourse, the Durability discourse and the Fresh discourse. These are mainly tied to different tasks and influenced by the librarians’ preconceived notions, workplace management and external influences such as media debates, with the user perspective as a prerequisite. Conclusion. The results show that the librarian accommodates contradictory and ambivalent views of children’s and young adult literary classics in the library. Literature is mediated indirectly and directly, and expresses the librarian’s personal experience rather than a professional identity. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The aim with this study is to analyse stereotypical behaviour and attributes of characters in three fictional books. A question following the analysis is how this fictional literature can be used in education to create understanding of gender, gender categorization and stereotypical features of boys and girls. The three books I have chosen to analyse are Rekryten written by Robert Muchamore, Habib – meningen med livet written by Douglas Foley and Bröder emellan written by Tomas Dömstedt. The three books will be analysed separately and is based on the method critic discourse analysis where focus will be mainly on the protagonists of the books. My analysis of the three books indicates that all of them include gender stereotypes and typical gender behaviour. Reading these books without the opportunity to reflect on and discuss these types of questions, could probably contribute to and maintain gender stereotypes, typical gender behaviour and attributes, masculinities and femininity. The protagonists that this analysis focuses on are however, compared to other characters and discourses in the books, able to prevent traditional gender patterns. To analyse characters in books gives us a picture of our society´s social system and how we can contribute to a positive change and necessary improvements through conversations and discussions about these discourses. / Syftet med mitt examensarbete är att analysera vilka stereotypa drag av beteenden och egenskaper hos karaktärer som kan urskiljas i tre skönlitterära verk. En följdfråga är sedan, utifrån litteraturanalysen, hur skönlitteraturen kan användas i undervisningen för att skapa förståelse för genus, könskategorisering och stereotypa drag hos flickor och pojkar. De tre böckerna, Rekryten av Robert Muchamore, Habib – meningen med livet av Douglas Foley samt Bröder emellan av Tomas Dömstedt kommer att analyseras separat och grundar sig i metoden kritisk diskursanalys där fokus främst kommer att ligga på protagonisterna i böckerna. Min analys av de tre böckerna tyder på att alla innehåller stereotypa drag, och som vid läsning enbart för nöjets skull, utan vidare reflektion, troligtvis kan bidra till att könsstereotypa beteenden, egenskaper, maskuliniteter och feminiteter upprätthålls. Protagonisterna visar dock varierande egenskaper och beteenden som motverkar traditionella könsmönster. Att analysera karaktärer i böckerna ger oss en bild av hur samhällets sociala system kan se ut, och hur vi kan bidra till en positiv förbättring om vi tar oss tid att samtala om och diskutera dessa diskurser.

Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i Rapt à Bamako, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga. / The study deals with the translation of the five first chapters of Rapt à Bamako, an authentic translation assignment which will be published by Bokförlaget Trasten during fall of 2010. Based on relevant theoretical considerations, the purpose and context of the source text, a survey of parallel texts and finally a style analysis, a translation strategy for the task was formulated. The contextual and lexical levels of the translation turned out to be the most problematic ones, but the solution to the problem could often be found in the translation strategy.

Syftet med undersökningen är att analysera Suzanne Collins roman Hungerspelen och finna uttryck som sedan kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Detta för att ta reda på vilken didaktisk potential som kan utvinnas ur romanen. Teorin bakom analysen är didaktisk potential i samsyn med Alkestrands (2016) definition av begreppet. Metoden som använts är hermeneutik samt tematisk analys. Resultatet visar att den dystopiska roman som studeras i undersökningen innehåller flera möjligheter att utifrån ett främmande perspektiv belysa vardagliga företeelser som eleverna kan känna igen från samhället i vår värld, det som Alkestrand kallar för främmandegöring och igenkänning. Romanen öppnar upp möjligheten för att öva den narrativa fantasin då det finns flera möjligheter att belysa etiska och moraliska frågor. Det litterära verket ger goda möjligheter till diskussioner om hur vårt samhälle ser ut kontra samhället i romanen, samt vilka problem och lösningar som går att identifiera.

Denna uppsats syftar till att undersöka de svenska förlagens syn på åldersöverskridande barn- och ungdomsböcker och i synnerhet crossover, samt att redogöra för hur begreppet crossover används bland förläggare, redaktörer, litterära chefer och andra branschpersoner. I syftet ingår vidare att spåra förändringar i utgivningen, samt att granska synen på böcker som riktar sig till både unga och vuxna utifrån att titta på hur de intervjuade resonerar kring målgrupper, kategorier, identifikation med karaktärer, böcker med dubbla tilltal och slutligen presentera en rad böcker som enligt de intervjuade kan anses vara crossover idag.  För att undersöka detta har jag utgått ifrån kvalitativa intervjuer med olika branschpersoner från svenska barn- och ungdomsbokförlag: bokförlaget Opal, Rabén & Sjögren, B. Wahlströms, Bonnier Carlsen, Vox by Opal, Gilla böcker, Lilla Piratförlaget, X Publishing och Mix förlag. Det litteratursociologiska perspektivet ligger till grund för att undersöka företeelsen crossover och jag har använt mig av följande begrepp; den litterära processen, litteratursamhället, värderingsdistansen, grupperspektiv, brett litteraturbegrepp och skapande förräderi. Studien kommer fram till att tanken om målgrupp är styrande hos de flesta förlagen i antagande av manus, att identifikation med karaktärer i samma åldrar som läsaren själv är grundläggande i det redaktionella arbetet, att gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur håller på att mjukas upp, att genren unga vuxna växer sig allt starkare på den svenska bokmarknaden, att de flesta branschpersoner är medvetna om företeelsen crossover men att det inte är ett bra försäljningsbegrepp, att det förekommit större satsningar på crossoverböcker i Sverige men som möt större motstånd av de klassifikations- och distributionssystem som råder idag, att crossover kan betraktas som genrelitteratur, samt att de flesta branschpersoner anser att det finns många crossoverböcker i Sverige fastän de kategoriseras under andra termer istället. Avslutningsvis är den svenska barn- och ungdomsbokmarkanden i ständig rörelse och förlagen är en naturlig del av den utvecklingen.

This study of Canadian adventure romance for adolescents seeks to demonstrate the cultural significance of the genre through close readings of James Houston's Frozen Fire and The White Archer, Monica Hughes's Hunter in the Dark and Ring-Rise, Ring-Set, as well as Markoosie's Harpoon of the Hunter. By means of a semiotic-structuralist approach I examine the texts as a signifying system conveying discourses that constitute a code of connection to the social context of contemporary young-adult readers.Structured on the formula: separation-initiation-return and informed by the symbolism of death-rebirth, the stories hold out the promise of a life-enhancing return. Roland Barthes's definition of myth as a mode of signification underpins my discussion of how the narrative conventions become vehicles of existential truths by replicating and intensifying adventurous experiences. With the quest for identity and the polarization between two worlds as structural determinants, the selected books juxtapose the values of Western civilization with those expressed through the Canadian North and its indigenous population. As a defining category of Canadian identity, the northern wilderness provides the space and the challenges for the protagonists' initiatory experiences. My application of the dichotomy self-other to the selected books provides a number of polarized positions such as civilization-wilderness, white-native, male-female, and conscious-unconscious, polarities through which the different discursive levels of the texts are generated. Arguably, the formulaic character of the journeys into the unknown allows the stories to signify on various levels, thus inviting both psychological and ideological readings of the texts.It is primarily through a recycling of narrative conventions that Houston and Hughes invest their work with significance. By focusing on the structural and thematic similarities of adventure romance, my examination attempts to elucidate the parallels to mythic adventure and archaic rites of initiation with the aim of validating the role of the genre as symbolic representations of the process of maturation and vicarious rites of passage. The conclusions I draw have a bearing on much of Houston's and Hughes's fiction, on the genre of romance as a whole, and to some extent on the adjacent genres of fantasy and science fiction. / <p>Behandlar James Houston, Monica Hughes och Markoosie.</p> / digitalisering@umu

Syftet med detta arbete har varit att undersöka tre av Sveriges största bokförlag och hur deras utgivning har sett ut när det kommer till mångfald av hudfärg, sexualitet och olika typer av sjukdomar inom ungdomslitteraturen. Till syftet fanns det två frågor som skulle besvaras: Hur har utgivningen av ungdomsböcker (12 år och uppåt) hos tre stora bokförlag sett ut under 2015 när det kommer till mångfald? Hur ser mångfalden ut hos huvudkaraktärerna ut i de utgivna böckerna? För att nå syftet med arbetet användes både kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket medförde att det blev två typer av undersöningar, dels en undersökning kring mångfalden hos huvudkaraktärerna, men även en statistisk undersökning där resultatet visade att mångfalden inte var så stor bland huvudkaraktärerna som man kanske skulle vilja att den var. Resultatet av undersökningen visar att det finns en bit kvar innan mångfald är något normalt, men det är en liten bit på väg. / The purpose of this paper has been to look at the publishing done at three of Swedens biggest publishing houses, and how this publishing has looked in terms of adversity, such as skin color, sexuality and different types of illnesses and disabilities in youth literature. There where two questions that needed to be answered and they where: How has the publishing of youth books (age 12 and up) been during 2015 with these three big publishing houses, when it comes to adversity? How has adversity been portrayed in the main characters of the published books? To reach the purpose of this paper it was important to use both qualitative and quantitative research, which lead to it being two different types of research, one which looked at the adversity with the main characters, and one which became a statistical one that showed the lack of adversity amongst the main characters. The results of the research showed that there is still quite a way to go before youth literature has the kind of adversity that todays society needs.

Denna magisteruppsats är baserad på översättningen av de två första kapitlen i ungdomsboken Goggle-Eyes (1989) av den brittiska författaren Anne Fine. Uppsatsen undersöker effekterna av en främmandegörande översättningsstrategi med utgångspunkt i Antoine Bermans negativa analysverktyg och med avseende på undvikandet av förlust av ikoniska och klangfulla ord och förlust av uttryck och idiom inklusive namn. Analysen visar att det i många fall är möjligt att bevara ikoniska och klangfulla ord vid översättningen, utan att effekten på måltexten blir främmandegörande, medan bevarandet av uttryck och namn i flera fall kräver förtydliganden för att måltexten ska bli begriplig för målgruppen. / The present study is based on the translation of the first two chapters of Goggle-Eyes, a novel for young teenagers by the british author Anne Fine. The study examines the effects of a foreignizing translation strategy based on Antoine Berman’s negative analytics, concerning avoidance of the loss of sonorous and iconic terms and expressions and idioms. The analysis suggests that in many cases it is possible to keep sonorous and iconic terms in translation without creating a foreignizing effect that could make reading difficult for young readers. However, the keeping of expressions and idioms in many cases calls for clarification in order to create a target text that is understandable for the target group.

The aim for this thesis was to investigate how the rape narratives, where men are raped by women, are portrayed in Swedish youth literature to be able to discover whether the discourse of rape has been subjected to change over time. This is done through a comparative analysis of the male victims, the female perpetrators and how power structures determine the credibility of the victims in Glappet (1998) by Christina Herrström and Sebbe sa nej (2019) by Niclas Christoffer. The investigation is done against the context that shows how female on male rape has been constructed and reproduced as unlikely, based in culturally established norms that depict men as sexually active and women as sexually passive. A model combining Judith Butler’s theory regarding how penetration secures the sexes, with Gayle Rubin’s theory on the sexual value system, is developed and used to detect how the unintelligible rape is made intelligible. In addition to this Sandra M. Gilbert and Susan Gubars’ angel/monster dichotomy is used to explain the construction of the female perpetrator. Through the analysis it becomes visible that the narratives are shaped in certain ways to make the unintelligible rape intelligible. The understanding of sexual perpetrators and victims is deeply connected to the cultural understandings regarding gender norms and sexuality. In many ways female on male rape is constructed as an exception in the novels, and explained in terms that fit within a heteronormative framework. Despite this, the comparison of the narratives shows that the concept of rape has broadened enough to include female on male rape as a type of sexual violence.