Based on a Ph.D. thesis-Uppsala universitet, 2006. / Includes bibliographical references and index.

Bidrag på tysk og engelsk.

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2006.

Syftet med arbetet var att utröna värdegrundsdiskurser i fantasylitteraturerna Korpringarna, Engelsforstrilogin och Krönikor från Röda klostret. Genom att granska de valda romanernas didaktiska potential ämnade studien även att styrka användningen av fantasylitteratur i undervisning på gymnasiet. De teorier som valdes för arbetet är intersektionalitet och didaktisk potential. Didaktisk potential och närläsning valdes som metoder för textanalys för att dels utröna romanernas explicita och implicita ideologier, dels för att kunna analysera materialet utan att behöva ta hänsyn till texternas yttre faktorer. Resultatet visade att de tre främst förekommande värdegrundsdiskurserna i det analyserade materialet är demokrati, allas människors lika värde och mänskliga rättigheter. Utifrån romanernas explicita och implicita ideologier analyserades även böckernas didaktiska potential. Studien visade att fantasy som litteraturdidaktiskt material har stor potential och lämpar sig väl som utgångspunkt för värdegrundsarbete i gymnasieskolan

I denna studie undersöks kvinnliga fantasyhjältar i tre populära böcker: Röd drottning, De utvalda:tankeläsaren och Glastronen. Fantasyhjältinnorna studeras för att ta reda på hur de framställs i den studerade litteraturen ur ett genusperspektiv. Resultatet i studien diskuteras sedan med hjälp av tidigare forskning och litteraturdidaktiska perspektiv för att undersöka om den studerade litteraturen och dess fantasyhjältinnor kan användas i svenskundervisningen och för att bidra till skolans värdegrundsarbete inom genus och jämställdhet. Metoden som används i studien är närläsning, och resultatet analyseras med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Resultatet visar att fantasyhjältinnorna i den studerade litteraturen framställs som stereotypt kvinnliga, men ibland också som normbrytande. Diskussionen av resultatet visar också att det finns en potential i den studerade litteraturen som gör att den skulle lämpa sig i svenskundervisningen på gymnasiet, både i egenskap av fantasylitteratur och genom framställningen av fantasyhjältinnorna.

Syftet med min uppsats har varit att synliggöra den rådande barnsynen i Peter Pohls debutroman Janne, min vän från 1985. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i Allison James och Alan Prouts teori om barndomen som social konstruktion har jag undersökt hur konstruktionen av barn och barndom ser ut i romanen. Barnsynen har studerats dels genom verkets gestaltning av barnet men även genom skildrande av barnets relation till vuxna så väl som till vuxenvärlden. Jag kommer i min undersökning fram till att Pohl främst utmanar äldre så väl som nyare barnsyn. Diskurser som det onda barnet, det oskuldsfulla barnet och det kompetenta barnet blir synliga och även många gånger kritiseras i romanen men framför allt kritiseras den vuxna världen och det ojämna maktförhållandet mellan barn och vuxna. I skildrandet av relationen däremellan ställer sig Pohl i sitt skrivande på barnets sida och ger en röst åt dem som tystas av de vuxna. Barnlitteratur, likt Janne, min vän, som utmanar samhällets rådande barnsyn gör det möjligt att dekonstruera så väl som omkonstruera samhällets diskurser om barn och barndom.

This essay treats the subject of homosexuality in Young Adult literature, this is done by a comparative book-study from the British author Aidan Chambers book Dance on my grave (1982) and the Swedish author Anna Ahlunds book Du, bara (2016). Both books have a homosexual protagonist as their main character. Through these writers, this essay provides an insight of how the view of homosexuality is in young adult’s literature and the importance of the anti-oppressive pedagogy use in education for upper secondary school. These two books have been assayed on an anti-oppressive perspective based on homosexuality. The heteronormativity that are found around us are presented differently in the books. In Ahlund's book, the heteronormativity is created as non-existent in an alternate world, while in Chambers's book it shines through in different meetings with society and the prevailing norms. The different ways of dealing with homosexuality in relation to the outside world's norms also become interesting from a historical perspective where the acceptance and rights of gay men differ greatly. This is evidenced by the choice of words as well as the way in which homosexuality is presented. One conclusion of the essay is that conscious anti-oppressive pedagogy is important in teaching to promote equal treatment work where students are accepted for their independence from sexual orientation. By consciously using books, book reviews and work from books that raise the issue of the world’s norm critical views of homosexuals in the education. By doing so we’re able to raise the awareness of the anti-oppressive view of homosexuals and thus affecting the norm to something more positive in school and hopefully in the young adult’s everyday life after school. / Uppsatsen behandlar ämnet homosexualitet i ungdomslitteraturen genom en komparativ litteraturstudie som gjorts på böckerna Du, bara av svenska författaren Anna Ahlund och Dansa på min grav av brittiska Aidan Chambers. Båda böckerna behandlar protagonister som är homosexuella och uppsatsen syftar till att visa hur homosexualiteten framställs ur ett normkritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är också att lyfta vikten av ett normkritiskt perspektiv i undervisningen ur ett didaktiskt perspektiv främst på gymnasienivå. Dessa två böcker har granskats utifrån ett normkritiskt perspektiv med utgångspunkt från homosexualiteten. Heteronormen som finns runt omkring oss presenteras i böckerna olika. I Ahlunds bok är heteronormen skapad som icke-existerande i en alternativ värld medan den i Chambers bok lyser igenom vid olika möten med samhället och de rådande normerna. Böckernas olika sätt att bemöta homosexualiteten i relation till omvärldens normer blir även intressant ur ett historiskt perspektiv där acceptansen och rättigheterna för homosexuella skiljer sig mycket. Detta syns såväl genom ordval som sättet homosexualiteten presenteras. En slutsats av uppsatsen är att ett medvetet normkritiskt perspektiv är viktigt i undervisningen för att främja likabehandlingsarbete där elever blir accepterade för den de är oberoende av sexuell läggning. Genom att medvetet använda böcker som lyfter normkritiska aspekter kan man genom boksamtal och arbete med böcker och texter arbeta normkritiskt och på så sätt påverka de rådande normerna till något mer positivt i skolan och förhoppningsvis även i det livslånga lärandet och livet.

Syftet med den här uppsatsen är att studera brott och straff i Martin Widmarks och Helena Willis’ barndeckarserie om LasseMajas detektivbyrå för att undersöka vilka normer gällande kriminalitet och vilka didaktiska samt moraliska värderingar som verken kan sägas förmedla. För att tydliggöra seriens relation dels till deckargenren överlag, dels till den verklighet i vilken böckerna skrivs och läses görs jämförelser också med kriminaliteten i deckare för vuxna och med verklig brottsstatistik.

Föreliggande uppsats undersöker hur brevromanen The Perks of Being a Wallflower (1999) av Stephen Chbosky transformeras och blir film. Vidare studeras brevromansgenren och berättartekniken i de två medierna och detta görs genom ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet för min undersökning är att genomföra en komparativ studie mellan roman och film. I undersökningen analyseras exempel ur romanen och filmen som har ett samband till uppsatsens inriktningar; brevromansgenren och berättartekniken. Undersökningen visar att romanen The Perks of Being a Wallflower är lik dagboksromanen i dess uppyggnad och att romanen innehåller typiska ungdomslitterära motiv. Vidare visar berättartekniken att de mest nyttjade medlen är jagberättandet och tillbakablickar i romanen såväl som i filmen. En annan berättarteknik som används är narrativ repetition som förekommer i olika former både i romanen och filmen. Karaktärerna i The Perks of Being a Wallflower följer de normer och konventioner som skapar respektive kön, förutom huvudkaraktären Charlie som är könsöverskridande. Avslutningsvis visar undersökningen att huvudkaraktären Charlie gestaltas subjektivt då det är Charlie som även är berättarjaget och han kan inte se sig själv från ett utomstående perspektiv.