This essay has been conducted in order to increase a greater understanding and knowledge of young adults that interact and hang out on YouTube through the community Booktube. Booktube is a community where a broad mix of people talks about and share their greatest interests; books and reading. The study of this essay was conducted using semi-structured interviews with seven informants via Skype. The interview data was collected to answer questions about why these young adults activate themselves on Booktube, and also to understand how the Booktube community contributes to young adults identity development, both self-identity and social identity. Former studies and theories discussed in this essay to analyze and discuss the informants’ interview replies include: theories of identity development, social identity theory (SIT), social media and reading as an act contributing to a person’s identity development.

Uppsatsens utgångspunkt och syfte är att undersöka hur yrkesutbildning inom särskild utbildning för vuxna kan påverka elevers syn på sig själva. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med öppna frågor och urvalet bestod av deltagare i ett samarbetsprojekt mellan arbetsförmedling och särskild utbildning för vuxna i den aktuella kommunen. Resultatet visade på tre övergripande kategorier där elever uppger utbildningen har haft påverkan på deras syn på sig själva: erfarenheter för livet, självbild och självförtroende. Det framkommer att det är av stor vikt vilket innehåll utbildningen har, hur lärande på skola och arbetsplats möjliggörs och hur en plats i en social gemenskap, i skolan och på arbetsplatsen, spelar roll för hur studiens informanter ser på sina förmågor och sitt eget värde. Vidare framkommer att lärsituationer och lärmaterial styr vilket lärande som möjliggörs och vilka kunskaper som utvecklas. I diskussionen diskuteras hur vuxna elever med utvecklingsstörning har liten möjlighet att läsa vidare studier. Därmed fattas möjligheten att få en yrkesutbildning och på så vis bli bekant med yrkeslivets och vuxenlivets krav, samhällets bildningskrav och det blir mycket svårt att få en naturlig del i arbetslivet. Det diskuteras vidare på vilket sätt en yrkesutbildning, som anpassats till målgruppen, har möjlighet att påverka såväl självbild, självförtroende och ge framtidstro. Implikationer av samhällets organisering av separata skolformer för personer med utvecklingsstörning synliggörs också i studien.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. Många vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lång och värdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men är detta är något som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkät mätt hur eleverna upplever förutsättningar för medverkande i lärandet. Enkäten ger några svar på hur elever från tre nordiska länder upplever lärandet i olika arbete- och undervisningsformer. Det finns några nyckelpunkter i verksamheten där både elevinflytande och lärandet står i fokus, frågor som ställs är: Hur kan elever vara med att bestämma och utforma innehåll i olika kurser med tonvikt på inlärningsmetoder och arbetsformer och hur är verkligheten i dag i den skolan där jag arbetar. Resultaten visar att eleverna är positivt inställda till att vara med att utforma sin egen inlärning och att många använder denna möjlighet i viss mån. Jag menar att det är fullt möjligt att inludera alla, även de som inte känner så stort deltagande i dag men da är det viktigt att lärarna är med och vägledar och tar det slutliga ansvaret.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården. Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Ungdomarna upplevde svårigheter i att upprätthålla en god egenvård under övergångsperioden mot vuxenlivet. Struktur och rutiner i vardagen beskrevs som en förutsättning för en bra egenvård och minskad risk för komplikationer. Ungdomarna beskrev att rutinerna kring egenvården påverkades av flytt från föräldrarna och aktiviteter med vänner. Strävan efter självständighet och frigörelse från föräldrarna kunde leda till konflikter kring sjukdomsansvaret. Övergången från pediatrisk till vuxenvård beskrevs ibland som problematisk, vilket ungdomarna önskade skulle fungera bättre. Slutsats: Ungdomar som lever med diabetes typ 1 måste varje dag genomföra egenvårdsåtgärder för att upprätthålla en god hälsa. Detta kräver tydliga rutiner och ett stort ansvarstagande, vilket ungdomarna lärde sig att utveckla med tiden och genom erfarenhet. Stöd från familj, vänner och sjuksköterska är av stor vikt i ungdomarnas sjukdomshantering och vardag. Det är viktigt att övergången från pediatrisk till vuxenklinik fungerar bra för att ungdomarna ska känna trygghet och få en fortsatt bra diabetesvård.

Bakgrund: Depression är ett växande problem som orsakar stort lidande hos befolkningen i form av nedstämdhet, isolering och sjukskrivningar samt uppskattas bli det största hälsoproblemet i världen. Tidigare forskning belyser depression i samband med annan sjukdom. Därav behövs ökad kunskap om människor som lever med egentlig depression. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med depression Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som analyserades i enlighet med Friberg (2012). Funna nyckelord dokumenterades och användes för skapande av teman. Resultat: Tre övergripande teman kunde identifieras, varav ett av temana innehöll två subteman. Ovisshet om sin situation belyser ett stadium före människans vetskap om sin sjukdom. Stigmatisering innefattar två subteman där samhället och anhörigas påverkan samt människans självstigmatisering bidrar till en negativ påverkan i människans livskvalitet. Personlig utveckling belyser hur människorna kan finna styrka och självinsikt både under och efter en genomgången depression. Diskussion: Diskussionen belyser människors upplevelse av depression utifrån Rosemarie Rizzo Parse’s Human becoming teori där fokus riktades på sjuksköterskans omvårdnad. / Background: Depression is a growing problem that causes great suffering among the population in the form of dysphoria, isolation and sick leave, and is expected to be the biggest health problem in the world. Previous research highlights depression associated with other disease. Hence the need for increased knowledge of people living with major depression. Aim: The purpose of this study was to examine people’s experiences of living with depression Method: A literature review based on ten qualitative articles that were analyzed in accordance with Friberg (2012). Found keywords were documented and used for creating themes. Results: Three main themes were identified, of which one of the themes contained two subthemes. Uncertainty about their situation highlights a stage before the person’s knowledge of their disease. Stigma includes two subthemes where society and relatives influence and the person’s self-stigma contributes to a negative impact on the quality of the person’s life. Personal growth highlights how people can find strength and self-perception, both during and after a depressive episode. Discussions: The discussion highlights people’s experience of depression from the perspective of Rosemarie Rizzo Parses’ Human becoming theory, where the focus was directed at the nurse’s care.

No description available.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien baserades på en tidigare studie av Binder et al. (2008a; 2008b) där terapeuter intervjuats om alliansarbete med tonåringar. Resultatet indelades i fem huvudteman utifrån resultatet i Binder et al.: Förstå problemet, trygg och förstådd, auktoritet och förtroende, motivation samt ambivalens. Att metakommunicera beskrevs som centralt både för att ungdomen ska känna sig trygg och förstådd och för att reparera alliansbrott. Psykologerna beskrev även hur de arbetar med motivation på flera sätt än vad de själva benämner som motivationsarbete. Dessutom beskrivs personkemi som betydelsefullt för att skapa allians. Svårigheten att konkretisera alliansarbete diskuteras, liksom hur resultaten kan förstås utifrån utvecklingspsykologiska teorier. / Mental health problems is common among adolescents and young adults. A lot of research supports the alliance's importance for outcome (Shirk et al. 2011) but there is a lack of knowledge about how alliance in therapy is created with adolescents and young adults (Karver et al. 2008). The purpose of this qualitative study was to investigate psychologists’ descriptions of how they create and re-establish alliance in psychotherapy with adolescents and young adults. Seven semi-structured interviews were executed and analyzed using thematic analysis. The study was based on a previous study by Binder et al. (2008a; 2008b) where therapists were interviewed about working with alliance in therapy with adolescents. The result was divided into five main themes based on the result from Binder et al.: Understanding the problem, secure and understood, authority and trust, motivation and ambivalence. It was described that 'meta-communication' was central for youths to feel both secure and understood, and to re-establish alliance. The psychologists described how they worked with motivation in several ways that they themselves wouldn’t define as motivational work. Furthermore personal chemistry is mentioned as important for creating alliance. The difficulty to find concrete descriptions of alliance work is discussed, as well as how the results can be understood from the perspective of developmental psychology theories.

The purpose of this study is to find out how social workers in one medium and one small municipality in central Sweden perceive the need of financial support for young adults for more than one year and what the causes might be. To answer our research questions a qualitative research method was used and four social workers were interviewed. The result has been analyzed based of social exclusion, stigma, as well as on structural and individual level and linked to previous research. Our results show that although young adults are an exception for long duration for financial support, there are those who lack other means of support for a long time. The results also show that young adults often are recurring in the social services, and they are long-lasting. The reasons for the need have been shown to be similar in the medium and the smaller municipality, even if it appears differences seen to affect the clients. The result shows that the absence of school results, mental illness, security and organization of social services are causes of long- term need for income support. The study shows that the long-standing young adults often lack a secure social network and social workers perceive that they are often a security, a stable contact in the young adults' lives that may be difficult for these young adults to leave.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med låg utbildning, låg inkomst, arbetslösa är inom folkhälsovetenskapen prioriterade målgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sämre hälsa. Genom att bedriva olika interventioner för att hjälpa och stödja dessa individer är det övergripande syftet att reducera ojämlikheter i befolknings hälsa. Studien tar sin utgångspunkt i en intervention för individer med en komplex problematik gällande bland annat långtidsarbetslöshet och sjukskrivning som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Interventionens syfte är att stödja individerna för att komma ut i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka deltagares upplevelser av ett lokalt Samordningsteams rehabiliteringsinsatser. Studien hade en kvalitativ inriktning där enskilda intervjuer genomfördes. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna. Resultatet visar individuella och omgivande faktorer som upplevts varit till möjlighet för deltagandet, exempelvis personlig vilja samt stöd från Samordningsteamets teoretiska och praktiska aktiviteter. Upplevda hinder av deltagandet omfattade likaså individuella och omgivande faktorer. Det innefattade ospecificerad målbild, sociala svårigheter samt svårigheter med praktisk planering av deltagandet och upplevelser av orimliga krav från en aktör i samverkan. Slutsatserna av studien lyfter att deltagarna upplevt både möjligheter respektive hinder av sitt deltagande i Samordningsteamet för att komma ut i arbetslivet. / Vulnerable population groups, which include individuals with low education, low income and unemployment, are prioritized target groups in public health science. They are prioritized because they generally have poorer health. Interventions have been conducted to help and support individuals in the vulnerable population groups, with the aim of reducing inequalities in population health. The study focused on an intervention, conducted by the political project called Samordningsteamet, which targeted individuals in need of coordinated rehabilitation efforts in the areas of long-term unemployment and sick leave. The intervention aims to offer support for the individuals to enter the labor market. The purpose of the study was to explore the participant’s experiences with Samordningsteamets rehabilitation efforts. The study takes a qualitative approach with individual interviews. A qualitative content analysis was used to analyze the data collected from the interviews. The results shows individual and environmental factors that seem to have a positive impact on the participation, such as personal will and external support from theoretical and practical activities. Individual and environmental factors was also perceived as obstacles in the participation, such as unspecified targets, social difficulties, difficulties with practical planning and perceiving unreasonable demands. The conclusion of the study highlights that participants experienced both opportunities and obstacles in their participation with Samordningsteamets rehabilitation program in order to be able to enter the labor market.

Forskning har visat att exempelvis arbete, relationer och utbildning ärrelaterat till att människor avhåller sig från kriminalitet. I teorin om socialaband beskrev Hirschi (2002) anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse som en förklaring till ungdomars avhållande från kriminalitet.Vid applicering av denna kriminologiska teori på vuxna har forskning visatolika resultat. Därmed förelåg ett behov av att ytterligare studera hurelementen i teorin om sociala band är applicerbara på vuxna. Med bakgrundav detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur tidigarekriminellt belastade vuxna upplevde att anknytning, åtagande, delaktighet ochövertygelse i teorin om sociala band är relaterat till att avhålla sig från fortsattkriminalitet. Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta medlemmarur föreningen Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) låg till grund fördatainsamlingen. Fyra teman utifrån de fyra elementen i teorin om socialaband grundande den teoretiska tematiska analysmetoden i föreliggande studie.Utöver dessa teman blev även egen vilja identifierat som ett tema. Deltagarnaupplevde att anknytning, åtagande, delaktighet samt egen vilja var relaterattill avhållande från fortsatt kriminalitet. Däremot var inte elementetövertygelse relaterat till avhållande från fortsatt kriminalitet. Resultaten iföreliggande studie var både bekräftande och motstridande tidigare forskningsom studerat teorin om sociala band på vuxna. Resultaten gällandeanknytning, delaktighet, övertygelse och egen vilja diskuterades i jämförelsemed tidigare forskning. Resultatet ger användbar kunskap för att iförlängningen kunna underlätta människors avhållande från fortsattkriminalitet. / <p>2015-06-03</p>