Denna studies syfte är att studera vad, idag unga vuxna personer med dyslexi, har upplevt under sin tid i skolan. Resultatet kan sedan användas som verktyg i mötet med elever i skolan i dag. Intervjuerna genomfördes enskilt, spelades in och transkriberades. Ur materialet utkristalliserades vissa nyckelord som bildade ett mönster som sedan användes för kategorisering av texten. Frågeställningarna baserades på just hur elever kan uppleva sin skoltid. Resultatet pekar mot att elever som har dyslexi ofta känner att de inte hänger med sina kamrater och att deras självförtroende sjunker genom tiden i skolan. Man kan också se faran med att eleverna plockas ur sin klass för att få specialundervisning av en speciallärare. De tas ur sitt sammanhang och missar många möjligheter till att lära sig tillsammans med andra elever. Resultatet visar också att eleverna inte har så stor medvetenhet om hur undervisningen gick till. Deras upplevelser handlade mest om att det var en bra lärare eller en dålig lärare. Pedagogens betydelse visar sig i den här studien vara väldigt viktig, i dessa elevers sammanhang.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen med 14,1 miljoner diagnostiseradefall 2012, och bara i Sverige drabbas cirka 61000 personer varje år. En cancerbehandling ärkrävande att genomgå och kan ge biverkningar som trötthet (fatigue), nedsatt immunförsvar,håravfall, illamående, minskad aptit, viktminskning och inaktivitet p.g.a. tröttheten och smärtor.Studier har visat att fysisk aktivitet är bra för att minska biverkningar, öka patientens välmåendeoch livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga om unga vuxna i åldern 18-30 år medavslutad cancerbehandling genomförde fysisk aktivitet som intervention under sin behandling.Metod: Urvalet var specifikt för enkätundersökningen och de som inkluderades var medlemmar iåldern 18-30 år i patientföreningen Ung Cancer. En egenkonstruerad enkät utformades och fannstillgänglig via Ung Cancers Facebook-sida med cirka 200 medlemmar. Resultat: Enkätstudien fick17 svar vilket gav en svarsfrekvens på 8,5%. Av dessa hade fem deltagare (29%) en fysioterapeutsom var involverad i deras behandling. Åtta deltagare (47%) hade tagit del av information om fysiskaktivitet och dess fördelar för behandlingen. En person (6%) hade tränat under ledning avfysioterapeut. Bortsett från fysisk aktivitet hade tre deltagare (17%) även fått ta del av andrafysioterapeutiska interventioner. Konklusion: Resultatet av studien visade på förbättringspotential ivården gällande involveringen av fysioterapeuter och fysisk aktivering av patienter. Då studienendast hade 17 svarande så ger resultatet ingen representativ bild av cancervården i Sverige och flerstudier inom ämnet behövs i framtiden för att utveckla sjukvården.

Syftet med denna studie är att undersöka hur, när och varför barn i förskolan tycker att de vuxna ska involvera sig i leken. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer av barn. Lek ses här dels som något som ingår som ett karakteristiskt drag i barns beteende och som är viktigt för barns utveckling och välbefinnande men kanske främst som ett grundläggande mänskligt kultur- och meningsskapande fenomen som också är nära kopplat till lärande. Resultatet visar att barnen gärna vill att de vuxna ska involveras sig i eller delta i leken – eller i lekfullt samspel. Barnen i studien menar att de vuxna inte gör det i den utsträckning som de önskar – barnen verkar uppfatta det som att det i första hand beror på att de vuxna inte har tid för samspel genom lek. Att de vuxna i förskolan bara sällan involverar sig i leken stämmer överens med tidigare forskning som beskriver att det ofta finns en rädsla att störa leken och en oförmåga att tacka ja till lekfulla inbjudningar från barnen – bland annat för att detta faller utanför den traditionella lärarrollen. Under leken intar enligt tidigare forskning de vuxna ofta av en observerande roll och i samspelet med barnen under leken fungerar de vuxna som en sorts serviceperson som sällan deltar i leken. Med utgångspunkt i det som barnen här ger uttryck för finns anledningar för de vuxna i förskolan att fundera över om och hur de oftare kan delta i – eller i alla fall involvera sig i – barnens lek. Som argument för ökad involvering ger barnen att leken skulle bli roligare, tryggare och att relationerna mellan vuxna och barn skulle stärkas. Barnen uttrycker också att de vuxna kan ha egenskaper eller kunskaper som kan vara användbara i leken och att de vuxna kan vara bra på att låtsas och hitta på. Vuxnas deltagande i leken kan enligt barnen också bekräfta barnens kompetens och minska risken för att hamna utanför eller känna sig ensam. Frivillighet och turtagande i initiativ är förhållningssätt som barnen menar är viktiga för leken och som de vuxna måste förhålla sig till. De vuxnas deltagande verkar vara allra mest efterfrågat vid utomhusvistelse och vid regellekar men barnen önskar de vuxnas deltagande och lekfulla samspel även vid många andra lekaktiviteter.

Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

Bakgrund: Varje år drabbas 800 tonåringar och unga vuxna av cancer i Sverige. Unga människor ställs inför många utmaningar i både diagnos och utveckling och deras unika upplevelse av att leva med cancer har ingen stor plats i tidigare forskning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikten är baserad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa studier och fyra kvantitativa studier. En övergripande analys enligt Friberg (2017) har använts i denna översikt, den består av reduktion, analys och tematisering. Resultatet av detta presenterades i form av sex teman. Resultat: Resultatet presenteras i sex teman; Trötthet; Förlust av kontroll; Normalitet; Psykisk hälsa; Socialt stöd och relationer; samt Den förändrade kroppen. Resultatet i denna litteraturöversikt visar att unga med cancer erfar utmaningar gällande den fysiska kroppen och dess begränsningar, psykiska utmaningar, samt gällande de sociala relationerna. De upplevde också sig förlora kontrollen då de kände sig maktlösa inför den vård och behandling de genomgick. Vidare visade resultatet att unga också uppfattat cancerdiagnosen och behandling som positiv då den gett dem en annorlunda syn på livet och sig själva. Studien påvisade också dessa patienter upplever isolering samt hur viktigt de upplever det att bibehålla sina sociala kontakter. Diskussion: Författarna valde att använda Calista Roys adaptionsmodell i resultatdiskussionen för att redogöra vilka anpassningsmetoder de unga människorna använder sig av när de ställs inför t.ex. utmaningar som trötthet, kontrollförlust och ångest samt oro. / Background: Every year in Sweden 800 teenagers and young adults are diagnosed with cancer. Young people face many challenges during this period concerning development and diagnosis and their unique experiences have not been researched enough. Aim: The aim of this literature review was to illustrate adolescent and young adults’ experiences of a cancerous disease. Method: Eleven scientific articles were used in this study; seven articles are qualitative, four are quantitative. The articles are analyzed and categorized into six themes based on their findings. An overviewing analyze according to Friberg (2017) was used. It consists of reduction, analyze and categorization. Results: This study identifies the following six themes: Fatigue; Loss of Control; Normality; Psychological Health; Social Support and Relations; and Changed Appearance. The findings of this study shows that adolescents and young adults with cancer experience challenges when it comes to the body and its limitations, mental health and challenges within the changed relationships. They also experienced loss of control when it comes to the care and treatment. This review also shows that the young people with cancer experience the disease and the treatment as positive due to the fact that it gives them a different view on their self and life. It also shows that these patients experience isolation and that they find it important to have social connections during the treatment. Discussion: The authors chose the adaptation model by Callista Roy in the discussion to further describe the coping methods used by adolescents and young adults with cancer.

Cancer är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas 800 personer mellan 15-29 år. Det finns flera orsaker för att cancer ska utvecklas där rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna. Behandlingar inom cancervård är bland annat strålning, cytostatika och kirurgi. Att genomgå dessa behandlingar kan ofta vara tufft och leda till flera fysiska och psykiska komplikationer. Till följd av tidigare diagnostik och förbättrade behandlingsalternativ överlever allt fler sjukdomen idag. För den unga vuxna som drabbats samt överlevt cancer innebär sjukdomen att livet fått ett tidigt avbrott och för flera även inneburit en livskris. Hur fortsätter sjukdomen att påverka livet och hur upplevs det av den unga vuxna efter att cancern är botad? Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt cancer. Vi har sammanställt tidigare publicerad forskning till en ny helhet. Vi har inkluderat åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier. Psykiska och emotionella konsekvenser belyser hur att drabbas av cancer kunde leda till ett avbrott i livet, en känsla av att varken vara sjuk eller frisk och svårigheter med att återgå till ett normalt liv. Relationer till familj, vänner och partners påverkades. Sjukdomen förde dem samman och skapade starka band, men samtidigt var det svårt att ge stöttning och förstå varandra. Fysiska konsekvenser beskriver hur kroppen förändrades samt rädslan för att eventuellt inte kunna få barn i framtiden. Sjuksköterskan har en stor betydelse för att hjälpa och stötta dessa personer till att återgå till livet och att få balans i vardagen. Även sociala medier och åldersanpassade stödgrupper med andra som genomgått samma sak skapar gemenskap och spelar en stor roll i att känna mening och sammanhang.

Bakgrund: Epilepsi är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som orsakar återkommande anfall på grund av överdriven aktivitet i hjärnan. Det är individuellt hur anfallen ser ut, men en och samma person har oftast en sorts anfall. Syfte: Syftet med studien var att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med epilepsi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Dataanalysen utgick från kvalitativ analysmetod enligt Evans (2002). Resultat: Under analysen av artiklarna framkom tre teman med sammanlagt sju underteman. Känslan av utanförskap: Barn och unga vuxna upplevde sig ofta annorlunda gentemot omgivningen samt hamnade utanför sociala aktiviteter. Skolarbetet var även något som påverkades. Rädslan för anfall: Ovisshet och rädsla för var och när de skulle få ett anfall var upplevelser som framkom. Hantering av vardagen: Förebyggande åtgärder vidtogs ständigt samt att familj och vänner var betydelsefulla för att kunna klara vardagen, det framkom även en viss acceptans för epilepsi. Slutsats: Författarnas slutsats är att informationen är en central faktor som har stor betydelse för hur barn och unga vuxna upplever och hanterar sin tillvaro med att leva med epilepsi. Den bristande kunskapen om sjukdomen skapar ett onödigt lidande både hos de drabbade och anhöriga. Som blivande sjuksköterskor anser författarna att de har en viktig roll när det gäller att informera och ge stöd för att lättare kunna hantera sjukdomen. Det behövs ytterligare forskning inom området och denna åldersgrupp.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur erfarenheter av att växa upp med minst en förälder som missbrukat alkohol eller droger har påverkat kärleksrelationer i vuxen ålder. Studien är baserad på fem intervjuer med tre kvinnor och två män som under större delen av sin uppväxt bott med en förälder som missbrukat alkohol eller droger. Studiens resultat visar att respondenterna mött ett flertal utmaningar i sina kärleksrelationer i vuxen ålder. Dessa utmaningar har bland annat visat sig bero på låg självkänsla och dåligt självförtroende som av respondenterna beskrivs har utvecklats under uppväxten med deras missbrukande förälder. Resultatet visar även att respondenternas uppväxt påverkat deras val av partner senare i livet, liksom att två av respondenterna som vuxna utvecklat ett medberoende. Likaså tyder resultatet på att det förekommer problem med att uttrycka och förhålla sig till sina känslor, vilket medfört olika utmaningar i respondenternas kärleksrelationer. Studien visar även att respondenternas identitetsutveckling samt en bristande känsla av sammanhang har påverkat valet av kärleksrelationer samt hur dessa relationer utvecklats. Sammantaget visar studien att en uppväxt med en missbrukande förälder kan leda till flera problem med såväl den personliga identitetsutvecklingen som förmågan att inleda och upprätthålla kärleksrelationer senare i livet. Ämnet bör således uppmärksammas för att möjliggöra stödinsatser inriktade på denna målgrupp, med syfte att förbättra barns såväl som vuxnas relationsskapande.

Bakgrund: I Sverige rapporteras cirka 260 nya cancerfall hos barn varje år. Att som barn fåen cancerdiagnos innebär ett behov av sjukhusvistelse, behandling och omvårdnad. Hur barnsom drabbats av cancer upplever sin omvårdnad är av betydelse eftersom god omvårdnadökar barnens välbefinnande och genererar snabbare återhämtning. Syfte: Att sammanställa unga vuxnas upplevelse av omvårdnad under cancerbehandling sombarn. Metod: En kvalitativ ansats har valts som design. Datainsamlingen har skett via PubMed,CLINALH och PsycINFO där tio studier har inkluderats i litteraturöversikten.Resultatanalysen har sin utgångspunkt utifrån Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Utifrån de tio valda studier kunde fem problemområden identifieras; information,stöd, interreaktion mellan vårdpersonal och patient, sårbarhet, övergivenhet och frustation. Slutsats: De unga vuxna som överlevt sin cancersjukdom som barn beskrev att derasupplevelse av omvårdnaden under perioden av cancerbehandling ofta präglades av bristandeinformation, stöd, interreaktion och autonomi samt av övergivenhet och frustation.