Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skolsituationen förelever med ADHD. Vi intervjuade 12 elever med diagnosen ADHD och eleverna studerade inomgymnasieskola och vuxenutbildning i olika delar av Sverige. Vi var intresserade av hur elevernauppfattade sin skoltid utifrån ett stressperspektiv. Studien fokuserade på tre huvudsakligafrågeställningar: Hur elever med ADHD beskrev sina erfarenheter av skolsituationen, vilkasituationer eleverna upplevde skapade stress i skolsituationen, samt vilka situationer elever medADHD upplevde som positiva i skolsituationen. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ studie medhalvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att elever med ADHD påverkades av stress i olika höggrad. En lärmiljö präglad av otydlighet och negativa relationer, var exempel på faktorer som kundestressa eleverna i skolsituationen. En lärmiljö präglad av tydlig undervisningsstruktur samtharmoniska relationer till lärare, var bidragande faktorer till en positiv upplevelse av skolsituationen.Uppsatsen har utformats i ett gemensamt samarbete där vi tillsammans var delaktiga genom helaprocessen.

Inkludering är ett centralt begrepp i specialpedagogiken. Förutsättningar att utgå från varje individs behov och förutsättningar gör att inkluderingsidealet kan uppfattas som ett svåruppnåeligt ideal i dagens skola. Undervisning utanför ramen för den ordinarie undervisningen en undantagslösning som endast får beslutas om när särskilda omständigheter förefaller. Det finns en kunskapslucka inom det specialpedagogiska forskningsfältet om individernas upplevelser av placering i särskild undervisningsgrupp. Detta bidrog till val av studiens fördjupningsområde. Syfte var att få en ökad kunskap och en fördjupad förståelse för hur unga vuxna har upplevt sin tid av att ha deltagit i undervisning på en resursskola. Syftet var också att söka efter eventuella samband mellan elevens behov och vad skolan, skolmiljön erbjudit, skolgång och individernas livssituation. Den här kvalitativa studien bygger på sju intervjuer, livsberättelser med elever om deras skolerfarenheter. Skolan har erbjudit olika pedagogiska lösningar som påverkat elevernas lärande och möjlighet att känna sig inkluderade. Skolplacering i särskild undervisningsgrupp eller ordinarie klass har gett långtgående konsekvenser och påverkat de unga in i vuxenlivet. I resultatet framkommer individuella förutsättningar, inkludering/exkludering och övergångar som centrala teman där en positiv utveckling framträder över tid, där tiden i resursskolan framstår som en tid av signifikans för respondenternas identitetsutveckling, relationsskapande, upplevelse av inkludering och delaktighet samt förberedelse inför vuxenlivet. Resultaten visar på att resursskolorna har inneburit en inkluderande lärmiljö, där de har fått pedagogiska och sociala behov tillgodosedda i ett sammanhang där de har blivit delaktiga, vilket haft en avgörande positiv roll för var och en av individernas liv. Specialpedagoger har ett ansvar att föra ut kunskapen om specialpedagogik till alla delar av skolans praktik. Förslagsvis kan delar av resursskolans arbetssätt eller metoder användas som förebild till inslag i ordinarie undervisningssammanhang.

Cirka 500000 människor bor i Sverige med diabetessjukdom varav 80–90% med diabetes typ 2. Diabetes typ 2 utvecklas långsamt och många människor lever med sjukdomen utan att veta om det. Orsaker till sjukdomen är både genetiska och livsstilsfaktorer som ohälsosamma kostvanor, inaktivitet, rökning med mera. Förutom specifika diabetessymtom som blodglukosrubbningar, synförsämring och diabetessår kan sjukdomen orsaka flera andra följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdomar. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med diabetes typ 2 inom vilken instans än hen arbetar och då har hen en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Litteraturöversikten bygger på tio kvalitativa artiklar varav en artikel med blandade metoder bestående av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i två huvudteman och sex subteman. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 drabbas av både kroppsliga begränsningar som exempelvis fysisk nedsatt förmåga, trötthet och energibrist, smärta, svullnad och vissa sexuella problem samt mentala och känslomässiga begränsningar som stress, oro, ångest och depression vilket leder till minskad livsglädje. Under diskussionen problematiseras och diskuteras utmärkande fynd från resultatet. Upplevelse av kroppen och hälsan förändras vid en sjukdom vilket kan orsaka lidande. Sjukdomslidandet kan påverka hela existensen och sätta negativa spår på livskvaliteten. Sjuksköterskan har viktiga uppgifter i förbättringen av patienternas hälsa och välbefinnande bland annat att främja hälsan genom att stödja patienterna införskaffa sig relevanta kunskaper samt besitta sig goda självhanteringsstrategier. En central insats är att delaktiggöra patienterna i den egna vården.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kostvanor och psykisk ohälsa bland unga vuxna i ålder 20–30 år. De frågeställningar som studien undersöker är: ' • Finns det ett samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa? • Finns det ett samband mellan intaget av specifika livsmedel och psykisk ohälsa? Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie har gjorts på unga vuxna i åldern 20–30. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och delades ut digitalt. Enkäten delades upp i två delar för att undersöka variablerna kostvanor och psykisk hälsa. För att undersöka psykisk ohälsa användes den validerade enkäten General Health Questionnaire (GHQ-12). För att mäta variabeln kost har frågor hämtats från GIH:s hälsoenkät och Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten (2010). Resultat: Bland de 221 individer som deltog i studien visade resultatet ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan sämre kostvanor och psykisk ohälsa (r=0.15, p=0.024). När olika livsmedel analyserades separat sågs även ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan intag av frukt och bär och psykisk ohälsa (r=0.146, p=0.044). Utöver detta visade resultatet ett svagt positivt samband mellan grönsaker och rotfrukter (r=0.13, p=0.053) och för choklad eller godis (r=0.129, p=0.057), som däremot inte var statistiskt signifikanta. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant, men svagt samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa. Ett lägre intag av frukt och bär har visat sig korrelera med psykisk ohälsa. Däremot går det att ifrågasätta studiens resultat med bakgrund i att det är svårt att kontrollera för vilken påverkan andra livsstilsfaktorer kan ha på den psykiska hälsan. Det är heller inte möjligt att säkerställa orsakssamband. Sambandet mellan variablerna är svagt vilket betyder att ytterligare forskning behövs för att säkerställa korrelationen mellan kostvanor och psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. Delaktighet sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de normer som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i identitetsskapandet, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.

Alkoholkonsumtion är särskilt skadligt för unga alkoholkonsumenter och det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrottslighet. Den svenska alkoholpolitiken avser därför att skydda ungdomar från alkohol, bland annat genom en åldersgräns för att serveras alkohol på restaurang. Denna studie syftar till att kartlägga serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne, och urskilja om några faktorer vid köptillfället är av särskild betydelse för att serveras alkohol. Datainsamlingen har genomförts av ungdomar som försökt beställa alkohol på restauranger utan att uppvisa legitimation för serveringspersonalen. Ansvarsfull alkoholservering är en etablerad arbetsmetod som används i Sverige som bygger på samverkan mellan framförallt kommun, polis och krögare. Arbetet med Ansvarsfull alkoholservering syftar till att minska våld och andra alkoholrelaterade skador samt att motverka servering av alkohol till märkbart berusade och minderåriga personer på restauranger. I Skåne uppger en majoritet av kommunerna att de (i varierande grad) arbetar utifrån metoden. Resultatet visar att serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne är hög. I 92 procent av köpförsöken serverades alkohol till ungdomarna. Beställarens kön tycks vara av viss betydelse för alkoholserveringen, då samtliga av de köpförsök som nekades genomfördes av kvinnliga ungdomar. Undersökningen visar också att samtliga av de köpförsök som genomfördes på restauranger som hade entrépersonal lyckades, vilket tyder på att kontrolleringsansvaret av gästens ålder tycks förskjutas från serveringspersonalen som har det juridiska ansvaret till entrépersonalen, trots att entrépersonalen inte har något formellt kontrollansvar. Att serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna i Skåne är hög trots att nästan samtliga kommuner anger att de arbetar med ansvarsfull alkoholservering är bekymmersamt och indikerar behovet av att utvärdera hur kommunernas arbete med ansvarsfull alkoholservering i Skåne bedrivs. / Alcohol consumption is particular harmful for young alcohol consumers, and there is clear evidence for a relationship between alcohol consumption and violence. Therefore, the Swedish alcohol policy aims to protect youths from alcohol, through among other things, an age-limit to be served alcohol at a restaurant. This thesis aims to study the propensity to serve young adults in Skåne county alcohol at restaurants and distinguish if any variables within the purchase- attempt are of certain importance for being served alcohol or not. The data collection has been done by young adults who has been trying to buy alcohol without showing identification to the waiting staff. Responsible beverage service (RBS) is an established method used in Sweden based on cooperation between municipality, police and restaurant managers. The RBS aims to reduce violence and other alcohol related problems and counteract alcohol-serving to apparent drunk and under-aged people at restaurants. Most of the municipalities in Skåne state that they (at least to a certain degree) works with RBS. The results show a high serving-propensity of alcohol to young adults in Skåne. The youths got served alcohol in 92 percent of the purchase-attempts. The gender of the buyer seems to be of some significance for the outcome since all of the refused alcohol- servings were made towards female buyers. Furthermore, the study illustrates that all of the purchase-attempts made where entrance-staff attended was “successful”. This interprets that the control responsibility, which by law is the serving-staffs obligation, seems to be renounced to the entrance-staff although they have no formal responsibility. The fact that the serving propensity of alcohol to young adults without controlling identification in Skåne is high, despite almost all of the municipalities last years have stated they work with RBS is distressing and indicates the need for a process-evaluation of the RBS work in the municipalities in Skåne county.

Mitt syfte är att studera hur coacherna i min studie förhåller sig till begreppet utanförskap, samt vilka färdigheter de använder sig av för att motivera unga vuxna som befinner i det som kallas för utanförskap. Jag använder mig av sociologiska och psykologiska teorier som presenterar Hodkinson & Sparkes karriärbesluts teori och Decis självbestämmandeteori. Teorierna anser jag vara relevanta i min forskning då de handlar om samhällets spelregler. Hodkinson & Sparkes förklarar samhällets spelregler utifrån habitus, kapital och fält. Dessa sociologiska begrepp har jag använt mig av för att förstå varför individer delas upp i ”utanförskap” och ”innanförskap”. Deci tydliggör hur självbestämmande har inverkan på motivationsprocessen och vad som avgör om motivationen ökar eller hämmas. Intervjumetoden är kvalitativ intervju med fem coacher på en organisation i Malmö. Coacherna jobbar med unga vuxna i olika situationer och som behöver olika stöd i sin vardag. Huvudresultatet visade att samhällets negativa syn på utanförskap har förvärrat situationen och att det är ett ”innanförskap” som skapar utanförskap. Begreppet utanförskap är politiskt och används framför allt på utsatta områden, skolor i utanförskapsområden och på individer som inte är självförsörjande. Det finns olika teser om utanförskap och olika former av utanförskap. Begreppet utanförskap är också problematisk då det är stigmatiserande. Det är samhället som bestämmer vem som är innanför och utanför och inte själva individerna. Utanförskap är inte bara att hamna utanför arbetsmarknaden och utbildningen, utan det är något djupare än så och det är själva känslan som gör att man känner sig utanför. De unga vuxnas hela livssituation och bakgrund påverkar och är avgörande för karriärsbeslut. Individen måste kunna se en mening för att kunna hitta sin motivation. Omständigheter har en avgörande roll och likaså de tidigare erfarenheterna för att de unga vuxna ska kunna känna sig motiverade. Att samhället visar empati och är lyhörd är början till förändring för individen.

Unga vuxna som ej avslutar sin gymnasieutbildning har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden. Studieavhopp påverkar både individen och samhället då individen riskerar att hamna i utanförskap och bli arbetslös.Uppsatsens syfte är att undersöka unga vuxnas egna tankar kring studieavhopp, vilka faktorer som påverkar avhoppet och hur processen ser ut och vägen vidare till sysselsättning.Frågeställningar studien utgår ifrån är följande: Vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier? Hur ser processen ut från att de unga vuxna bestämmer sig för avhopp till att de avslutar sin gymnasieutbildning? Vad påverkar de unga vuxna till vidare sysselsättning?Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat unga vuxna i åldrarna 18-20 år som avbrutit sin gymnasieutbildning. Analysen av den insamlade empirin analyseras utifrån Careership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner.Resultaten som denna studie påvisar är att det är flera påverkansfaktorer och en process för individerna innan studieavhopp genomförs. Studien visar även vikten av stöd av föräldrar och andra vuxna som kan vara avgörande för att unga vuxna kan komma ut i sysselsättning.

Från att ha valt ett yrke och sedan arbetat med det är det nuförtiden vanligt att vuxna individer byter yrke. Den befintliga karriärforskning som tidigare gjorts har dock främst fokuserat på barn och ungdomar, exempelvis övergångar mellan högstadiet och gymnasiet, eller mellan skola och arbetsliv (Lundahl, 2010). Den kvalitativa studiens syfte var att genom intervjuer som datainsamlingsmetod få kunskap om hur nio vuxna personer som har en anställning kommit till den punkt att de söker studie- och yrkesvägledning inför en tänkt karriärväxling, och hur de själva tänker om sin process. Resultaten från studien påvisar främst vikten av att fatta beslut. Uppsatta mål kan inte bara hjälpa en person att realisera dennes drömmar, dessa tycks också bidra till en stark motivation och en mer positiv inställning. Deltagarna som inte vet vad de vill göra är den grupp i studien som trivs sämst med sin arbetssituation. Familj tycks fungera som både en begränsande och möjliggörande faktor som inverkar på de beslut som fattas.

Idrottandet inom idrottsföreningar har minskat de senaste 20 åren och allra minst aktiva inom idrottsföreningar är den vuxna målgruppen. Samtidigt har tränandet via privata gym ökat. Vuxna tränar även till stor utsträckning på egen hand. Riksidrottsförbundet har förstått detta problem om att de tappar medlemmar och har därför satt upp en målbild om att de vill att människor ska idrotta lika mycket i idrottsföreningar i alla åldrar genom hela livet. De vill alltså få fler vuxna att idrotta inom idrottsföreningar. Därför är syftet med denna studie att få en ökad förståelse om varför vuxna slutar idrotta inom idrottsföreningar för att idrotta på andra alternativ som via privata gymverksamheter eller på egen hand. Målbilden med studien är att den ökade förståelsen för detta fenomen skall ligga till grund för rekommendationer för hur Riksidrottsförbundet skall kunna uppnå sitt mål om att få fler vuxna att idrotta i idrottsföreningar livet ut. Den ökade förståelse skall även kunna ligga till grund för rekommendationer för alla idrottsorganisationer som vill organisera idrott för vuxna. Detta är en kvalitativ intervjustudie där fem stycken vuxna i åldern 24–42 år har intervjuats, tre män och två kvinnor. Respondenterna har alla idrottat lagsporter i idrottsföreningar i sitt liv men har slutat från dem i vuxen ålder och tränar nu via privata gym och på egen hand. Resultatet av denna studie visar på att vuxna slutar idrotta inom idrottsföreningar på grund av tidsbrist samt att de har andra åtaganden och prioriteringar i deras liv som arbete, studier, barn, familj och andra intressen. Vuxna tränar på gym och på egen hand därför att det är självständigt, flexibelt, tidseffektivt, de håller sig i form och det fungerar med övriga åtaganden i deras liv. Vad vuxna vill ha i sitt idrottande är självständighet, flexibilitet, fysisk träning, gemenskap och ha roligt. Slutsatsen av denna studie är att vuxna kan ha många hinder i sina liv som gör det svårt för dem att idrotta efter idrottsföreningars krav. Därför sätter det stora krav på idrottsföreningar och att anpassa sig efter vuxnas liv om vuxna ska kunna idrotta mer hos dem.