Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan. Metoden är kvalitativ och datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som arbetar frivilligt inom internationella, politiskt och religiöst obundna organisationer. En innehållsanalys har använts för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visar på att de unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete är att det bidrar till en social delaktighet och en personlig utveckling. Slutsatsen är att det frivilliga arbetet bidrar till en stödjande miljö då det skapar en känsla av delaktighet och främjar personlig utveckling hos unga vuxna vilket leder till empowerment. Framtida folkhälsoarbete uppmanas till att använda frivilligt arbete som en strategi för att integrera unga vuxna i samhället som annars upplever sig stå utanför.

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och Bjørn Sortlands Kva tåler så lite at det knuser om du seier namnet på det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra romanernas skildringar av döden i fråga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebär för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en närläsning med fokus på bland annat motiv som insikt, känslor, tro, kärlek och sexualitet. Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen är att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sätt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kärlek. De skillnader som kan urskiljas i skildringarna kopplas i viss mån till olikheter i språk och berättarteknik mellan de två romanerna. Insikten om döden kan i båda böckerna tolkas som en påverkan för mognadsprocesser hos personerna i romanerna. I romanerna kan även utläsas ett budskap som förmedlar visst hopp och livsglädje, särskilt beträffande den starka bild av kärleken som skildras. Slutsatsen är att döden skildras relativt komplext i båda de undersökta romanerna, vilket följer ungdomslitteraturens utveckling mot mer komplexa skildringar av svåra ämnen. Det går även att konstatera att båda romanerna passar väl in i genren litteratur för unga vuxna.

Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer. Vi har presenterat och analyserat vårt resultat under fyra olika rubriker och sedan dragit slutsatser och diskuterat våra fynd. Vad vi kan se utifrån vår studie är att nykterheten, medlemskapet i ett nykterhetsförbund och människor runt omkring har en betydelse när det kommer till informanternas syn på sig själva. Stöttning och gemenskap har gjort att de är tillfreds och stolta över sitt val samtidigt som andras reaktioner och påtryckningar gjort att de känner sig annorlunda och ifrågasatta men även starka som står emot trycket. Nykterheten och medlemskapet i nykterhetsförbunden har också förändrat hur informanterna tolkar och ser på olika situationer och på så vis även påverkat deras handlande.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet? Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ. Frågorna behandlade olika aspekter som berör tidshantering i vardagen. Resultatet illustrerades i form av stapeldiagram.   Resultat: Totalt deltog 79 personer i studien. Resultatet, baserat på samtliga frågor, visade att 47 % av deltagarna hanterar sin tid med osäkerhet, 45 % av deltagarna känner en säkerhet över sin tidshantering och endast 2 % av deltagarna använder sig av tidshjälpmedel. Den återstående andelen hanterar sin tid på annat sätt eller valde att inte svara. Slutsats: Utifrån resultatet från denna studie samt tidigare forskning kopplad till studien anses att fler personer med lindrig utvecklingsstörning är i behov av tidshjälpmedel för ökad självständighet. För att gå djupare in i frågeställningen om personerna hanterar sin tid med säkerhet eller osäkerhet rekommenderas vidare forskning kring detta i form av en intervjustudie.

SFI-undervisningen är en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta är något som försvårar integrationen av dessa grupper till samhället och medför således kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-bonus, använts för att motivera eleverna. Det är i nuläget dock oklart om hur effektiva sådana belöningssystem är. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur några SFI-kursdeltagare uppfattar att SFI-bonusen påverkar deras studiemotivation jämfört med andra faktorer som påverkar motivationen. Eftersom motivationen har en stor betydelse för inlärningen, är ämnet också intressant ur ett lärarperspektiv. Kan en ekonomisk belöning fungera som ett pedagogiskt instrument och ge kursdeltagare bättre motivation? I uppsatsen kartläggs även likheter och skillnader i elevernas uppfattningar samt övriga faktorer som motiverar kursdeltagarna. Vidare diskuteras vilka elever som gynnas av detta ekonomiska belöningssystem. Studien är kvalitativ och metoden är samtalsintervju. Materialet i studien är intervjuer med åtta SFI-kursdeltagare i en stor stad i Mellansverige. De teoretiska perspektiven jag utgår ifrån i analysen är faktorer som påverkar andraspråksinlärningen, varav motivation som den viktigaste, samt attityd och det affektiva filtret. Resultaten visar att samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att kunna svenska, och det som motiverar kursdeltagarna mest är att kunna erhålla arbete i Sverige. SFI-bonusen säger de flesta inte påverkar deras studiemotivation alls och de gör inte heller någonting extra för att få denna bonus – dock har de en positiv attityd till att få bonusen. Hälften av eleverna har läst de kurser som krävs för att få SFI-bonusen på mindre än hälften av den utsatta tiden. De andra läser i vanlig takt och har fortfarande möjligheten till SFI-bonusen. Samtliga av de förstnämnda har läst svenska i sina hemländer, och därför kan det inte påstås att SFI-bonusen skulle ha haft en stor inverkan på deras studietakt.

Bakgrund: Barnövervikten är ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien är att undersöka vilken syn vuxna har på barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien är av en undersökande karaktär som skall slutligen besvara de frågeställningar som har ställs. Relevant litteratur och tidigare forskning på området övervikt, samt två empiriska delstudier har används för att få svar på studiens frågeställningar. – Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar? – Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjälpa barn med övervikt? Metod: For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6. Iakttagelserna skedde under idrott och halsa lektionen for varje klass under ett tillfalle. Det man fokuserade pa var om eleverna hade tydliga tecken pa overvikt, i form av bukfetma och runda kroppar. Dessa var de indikatorer som avgjorde om barnen ansags vara overviktiga eller inte. Vidare har en kvalitativ metod anvands med hjalp av strukturerade intervjuer, dar sex utvalda personer som ansags representativa for hela skolans personal, tillfragades. Resultat: Totalt identifierades tjugotre barn som ansags vara synlig overviktiga av 260 observerade elever. Alla respondenterna hade olika uppfattningar om laget pa skolan betraffade overviktsproblematiken. Tre av dem hade till viss del en klarare bild om att det kan finnas i snitt tva elever per klass som hade overvikt. Kost- och motionsvanor var tva viktiga faktorer som respondenterna ansag vara avgorande, om man var overviktig eller inte. Ingen handlingsplan gallande overvikten fanns narvarnade pa skolan. Information om kost- och motion till bade elever och foraldrar ansags vara viktigt, men att den inte har riktigt natt fram till dessa elever som ansags ha problem med vikten. Inom skolan skall kunskap om kost och motion finnas med pa alla nivaer for att overviktsproblematiken skall forebyggas och motverkas. Hela personalstyrkan pa skolan fran ledningen och nedat, skall aktiv arbeta med dessa tva viktiga halsofragor om vad kost och motion betyder for halsan. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter. Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen?  I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.   Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen. Tre olika teoretiska perspektiv; samverkansperspektiv, interaktionism och rummets betydelse används för att förstå empirin.  Alla intervjupersoner uttrycker att de har självbestämmande i sitt liv i så stor utsträckning att de själva är nöjda med det. Men alla hade också haft erfarenheter där det inte fungerade med de personliga assistenterna och alla uttryckte att det är svårt att hantera konflikter som uppstår med de personliga assistenterna. I studien framkom det att det viktigaste är relationen med assistenten, alla intervjupersonerna hade både en arbetsrelation och en vänskapsrelation med sina assistenter även om de har olika åsikter om vilken av relationerna som är viktigast. Men gemensamt var att desto bättre arbetsrelation de har till assistenten, desto bättre var också vänskapsrelationen. Två av intervjupersonerna har personlig assistans hela dygnet medan de andra har 20-30 h/v och det är en tydlig skillnad i hur de upplever sitt hem som en fristad. Personerna med assistans dygnet runt upplever en större begränsning i sitt privatliv och att deras hem inte är en fristad så som de önskar. Några av de strategier som intervjupersonerna använder sig av för att öka sitt självbestämmande i vardagen är att; stå på sig, bestämma även över småsaker i sitt egna hem, att själv bestämma vilka assistenter som ska arbeta hos dem samt välja assistansbolag.

Background: Quality of life is a concept of individual meaning which is perceived differently depending on the person experiencing it. To have a chronic disease in the lung, such as asthma, has an effect on the quality of life. Asthma affects people of all ages. It is a disease that causes a constriction in the patients’ airways which leads to a feeling of suffocation which in turn produces a feeling of anxiety. Aim: The purpose is to illuminate which factors affect the quality of life in adult patients with asthma. Method: This is a literary review based on ten articles, both quantitative and qualitative, from four different continents. The articles were found in the databases Cinahl, PubMed, Medline and Academic Search Premier. Results: There were many factors affecting the quality of life in patients with asthma. Six categories emerged from the analysis; demographic factors, physical difficulties, treatment and environment and the inner were mental difficulties and knowledge and communication. Discussion: The most prominent factor in relation to quality of life was the existence of non-wanted symptoms. The symptoms the patients experienced were among other things caused by a lack of knowledge. Dorothea Orems "theory of self-care" was used in parts of the discussion and it was revealed that barriers to knowledge were for the patient an obstacle to self-care. / Bakgrund: Livskvalitet är ett koncept som har en individuell prägel och som kan betyda olika för olika personer. Att vara drabbad av en kronisk sjukdom i lungorna, såsom astma, har en påverkan på livskvaliteten. Astma drabbar människor i alla åldrar och är en sjukdom som gör att patienten får en sammandragning i luftvägarna, vilket leder till en ångestskapande känsla av att kvävas. Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna patienter med astma. Metod: Denna studie är gjord i form av en litteraturöversikt baserad på tio artiklar från fyra världsdelar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ metod och funna i databaserna Cinahl, PubMed, Medline samt Academic Search Premier. Resultat: Det är många faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med astma. Analysen resulterade i sex kategorier; demografiska faktorer, fysiska besvär, behandling, miljö, psykiska besvär samt kunskap och kommunikation. Diskussion: Den faktor som framkom som tydligast i förhållande till livskvaliteten var förekomsten av icke önskade symptom. Dessa symptom som patienterna upplevde hade bland annat en orsak i de kunskapsbrister som fanns. Dorothea Orems ´Teori om egenvård´ användes som underlag i delar av diskussionen och det framgick att kunskapsbrister hos patienten var ett förekommande hinder till egenvård.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras självkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ”Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare”? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin. För många av de intervjuade fanns det fler faktorer än förälderns missbruk som påverkade deras uppväxt. Aggressioner, mobbning och ekonomiska problem gav stora konsekvenser för flera av dem. Ett gemensamt svar var att våra intervjupersoner kände sig tvungna att växa upp fortare än andra barn. Vi fann att de vi intervjuade som utvecklats till icke avvikande individer är som de flesta andra. De ingår i vänskaps- och kärleksförhållande de arbetar eller studerar och som kan föra sig i sociala sammanhang. Gemensamt för dem är att de nu, precis som under barndomen, iakttar andra människors beteende för att stämma av vad som är accepterat att göra i just det sammanhanget. De är lojala mot sina nära vänner men många av dem har svårt för nära relationer

Bakgrund: Tidigare forskning visade att anhöriga till personer som undergår hemodialysbehandling går igenom en svår tid. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser i samband med hemodialysbehndling Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på tio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell. Resultat: Analysen av materialet resulterade i att fem teman med tolv tillhörande subteman, där patienternas upplevelser i samband med hemodilalysbehandlingen framkom. Slutsats: Resultatet beskriver patienternas upplevelser och problem på olika sätt. Dessa olika upplevelser och problem bör tas i beaktning av vårdpersonal, i samband med hemodialysbehandling, för att skapa en god och säker vård, där man ser till den hela människan. Nyckelord: hemodialybehandling, vuxna, upplevelse. / Background: Previous research shows that families of people undergoing hemodialysis are going through a difficult time. Aim: The aim was to describe adult patients' experiences in connection with hemodialysis treatment. Method: A systematic literature review was performed on ten qualitative studies. These were analyzed according to Evans (2002) descriptive model. Result: The analysis of data resulted in five themes, with twelve related subthemes, where patients' experiences in connection with hemodilalysis treatment emerged. Conclusion: The results describe patients' experiences and problems in different ways. These different experiences and concerns should be taken into consideration by health professionals, in conjunction with haemodialysis treatment, in order to create a good and safe care, where we look at the whole person. Keywords: haemodialysis treatment, adult, experience.