The aim of this Master’s thesis is to investigate the library habits of young people, age 15 to 24. Our empirical data are gathered in a survey distributed to 104 young men and women at three different public libraries. The questions are about how young people use the public library, what media and services they use and whether or not they are content with what the public library can offer them. In our analysis we have compared our results to previous research and used a model by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen to determine how they use the library. The previous research we have found deals with the library habits of young people, and their music, movie and book preferences. The model describes different ways in which you can use the public library. This model divides the functions of the public library in four different categories. These four categories are the cultural center, the knowledge center, the information center and the social center. The result of our survey shows that the young people use the library to borrow books and to study. Our result was in most parts consistent with what previous research have shown. Finally we came to the conclusion that the young people in our study use the library mostly like a knowledge center or a cultural centre. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master’s thesis is to investigate how adults describe their individual reading experiences, on the basis of their own reflections by keeping a reading diary. Reading diaries kept during two months and a qualitative questionnaire for each of our nine motivated and advanced adult readers, were analyzed by using qualitative content analysis. The study was carried out on the Internet. The theoretical framework that served as a point of departure is Ross’ and Chelton’s model for the process of choosing a book to read for pleasure, Nussbaum’s moral philosophy and thesis “Reading for life” and Mukařovský’s theory of the aesthetic value. Several results are presented and discussed; some are included in this abstract. Our informants show a wide range of reading of different genres, and they choose and value literature on the basis of their life situation. The valuations differ due to the motives of the wanted reading experience. They vary their reading to maintain the passion of reading. Our informants deliberately prefer Internet as a platform for information about books, particularly those less discussed in media. They use fiction as entertainment and escape. The readers search images to reflect their own life. In this way, they develop experience and social understanding without losing their critical view. The identification of the reader is not a matter of age or of culture. The conclusion of this master thesis shows the significant and valuable meaning of fiction in adult’s lives.

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.   Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.

No description available.

Bakgrund: Smärta är ett återkommande begrepp i beskrivningen av patienter som lider av avancerad cancersjukdom. För att som sjuksköterska kunna smärtlindra dessa patienter behövs förståelse och insikt i den typ av smärta som patienterna upplever. Katie Erikssons omvårdnadsteori valdes därför ut som teoretisk referensram till arbetet då den speglar begreppet lidande ur olika perspektiv. Syfte: Syftet med detta arbete är att belysa upplevelsen av smärta hos vuxna patienter med avancerad cancer. Metod: Litteraturöversikt valdes ut som den typ av design detta arbete grundar sig på. Författarna använde sig av 13 vetenskapliga originalartiklar. Varav nio stycken av dessa artiklar var av kvalitativ design, tre stycken av kvantitativ design samt en artikel av mixad studiedesign. Förhållningssättet till litteraturöversiktens analysprocess utgick från ett induktivt perspektiv. Resultat: Efter genomgång av samtliga inkluderade artiklar bestämdes två huvudkategorier samt fem underkategorier. Patienter med avancerad cancer känner sig ofta begränsade på grund av smärtan relaterad till sjukdomen. Rädslan för biverkningar av smärtstillande läkemedel leder ofta till att patienter avstår medicinering. Många patienter upplever att smärtan är svår att beskriva samt att bristfällig information bidrar till ökad smärtupplevelse. Diskussion: Vikten av tid och korrekt bemötande av patienter med avancerad cancer har stor betydelse för den generella smärtupplevelsen. Slutsats: Patienter med avancerad cancer har individuella smärtupplevelser som påverkar dem i vardagen och det finns flera åtgärder som har betydelse för smärtupplevelsen. Det är av stor vikt att dessa patienter får den tid de behöver för att bli förstådda och på så sätt kunna bli smärtbehandlad på ett adekvat sätt. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohälsa. Det var också av intresse att få se om det fanns någon skillnad i sättet att förklara orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur Läkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport från SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohälsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhälle. Det hade lett till att ett stort ansvar, många gånger högt över vad individen mäktade med, hade lagts ned på individnivå. Förmågan att göra rätt val i livet hade inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna hade skapats. I analysen framkom olika förklaringsmodeller. Dessa modeller hade i sin tur bidragit till skillnaderna i sättet att beskriva orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Kvinnor beskrevs som bräckliga och deras cyklicitet kopplades utan vetenskapliga belägg ihop med diagnosen depression. Det som gick att finna angående männens psykiska ohälsa beskrevs mer som ett beteendeproblem där aggressivitet och missbruk fick stå för den stora förklaringen.</p><p>The purpose of this paper was to understand through a review of the literature the main explanations given for mental ill-health in young adults. It was also of interest to investigate if different explanations were given for mental ill-health among young men, as opposed to women. This study reviewed articles taken from Läkartidningen, Psykologtidningen, and Transmittorn, as well as a report from SOU. The results indicated that the underlying cause for mental ill-health in young adults is to a large extent an increasingly individualized society, leading in turn to more responsibility being laid upon young adults often ill-equiped to handle it; the ability to make successful choices in life does not always develop at the same speed as the new opportunities that society creates. The analysis revealed that different explanations / models were used to describe the causes of mental ill-health in men and in women. Women were described as fragile, and a diagnosis of depression was linked, without scientific proof, to their reproductive / hormonal / monthly cycles. Mental ill-health in men, on the other hand, was described more as a behavioral problem, with aggression and drug abuse as the main cause. Keyword Young adults, gender, health, mental ill-health</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi</p><p>kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan</p><p>kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och</p><p>arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien</p><p>använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar</p><p>istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman.</p><p>Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder</p><p>oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta</p><p>fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD</p><p>och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer</p><p>som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de</p><p>har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat</p><p>till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar</p><p>fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer</p><p>med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna</p><p>är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på</p><p>arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna uppsats var att få ökad kunskap och förståelse om hur en förälders alkoholmissbruk kan påverka relationen mellan det vuxna barnet och föräldern. Vi ville även se om det fanns könsskillnader gällande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kände bristande tillit till vuxna och avstängande av känslor var vanligt förekommande under respondenternas uppväxt. Vi fann fyra skillnader mellan männen och kvinnorna i studien. Den tydligaste var att kvinnorna flyttade hemifrån i tonåren medan männen var i tjugoårsåldern. Männen hade mamman som anknytningsperson, medan kvinnorna fann tryggheten hos syskonen. Det var enbart kvinnor som uppgav att de idag har skamkänslor. Hur förälderns alkoholmissbruk påverkat relationen mellan det vuxna barnet och föräldern idag varierade starkt mellan respondenterna.</p>

<p>I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader kön. Män uppgav större nätverk, medan kvinnor uppgav mer tillgång till intima anknytningspersoner. Kvinnor rapporterade också mer ångest. Ungefär samma andel i båda könen (knappt 9 %) rapporterade svåraste grad av barndomsproblem i minst en av fem olika typer. En nyskapad skala i den modifierade CTQ-BF, kallad Tillsyn, visade också på könsskillnader samt acceptabel reliabilitetsnivå. Skalans betydelse är intressant både som predicerande faktor till psykosocial hälsa/ohälsa samt för vidare forskning. De multivariata analyserna visade att temperamentsfaktorer i hög grad bidrar till förklarad varians i alla studerade former av psykosocial hälsa/ohälsa, men också att erfarenhet av känslomässig försummelse tycks ha en egen separat betydelse när det gäller social integration och anknytning. Förhoppningsvis bidrar studien till att utveckla teoriutvecklingen när det gäller barndomsupplevelsernas och temperamentets betydelse för psykosocial hälsa hos vuxna.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.</p>