No description available.

No description available.

This study is a case study regarding organizational change within the Swedish police, using the example National Fraud Center (Nationellt bedrägericenter). The study aims to investigate what requirements and expectations are formulated in the government’s steering documents, and how the police handled these requirements when establishing the fraud center. Theoretically, the study is placed within a combination of neo-institutional organizational theory, and a theory of governance that connects the governance perspective with organizational theory. The material consists of appropriation directives, budget bills and a government assignment, as well as three documents from the police describing the police's considerations during the emergence of the center. A qualitative content analysis shows that the police, by establishing a fraud center, could accommodate many of the government's requirements and expectations. This can be explained by the fact that the government's steering of the police had an impact in this specific case.

The essay examines municipal organization theory through a case study of Malmö, Sweden. The essays aim is to investigate how New Public Management theory is expressed and affects the municipal of Malmö’s elementary school in regards of the “Grundskoleförvaltning”, work and completion of the administrations goals. The essay has a qualitative research design and the empirical material consists of the study of an “Nämndsbudget” and an interview with a leading official at the Grundskoleförvaltning.   The essay´s result shows that the elementary school administration in Malmö is heavily affected by New Public Management ideas and governing. The affect NPM has on the administration is regarded by the official as deeply affecting the administrations ability to deliver a qualitative education for all the pupils in the town of Malmö.

Försvarsmaktens ledningsfilosofi bygger på uppdragstaktik och krigets krav. Den svenska uppdragstaktiken har genom historien omarbetats och anpassats för att möta dåtidens krav och framtida utmaningar. Försvarsmakten har mellan 1979 och 2006 bytt utbildningsystem för sina officerare tre gånger. Dessa omständigheter utgör grunden för studien, att undersöka om förändring i utbildningen har påverkat synen på uppdragstaktik och om en eventuellt divergerande uppfattning påverkar Försvarsmaktens träning. Uppsatsen visar att det finns en viss förskjutning mellan officerskategorier till uppdragstaktiken ur metodologisk eller filosofisk synvinkel vilket grundar sig i utbildningens utformning. Försvarsmaktens på senare år begränsade gemensamma övningsverksamhet påverkar möjligen den yngre officersgenerationen i större utsträckning i tillämpningen av uppdragstaktik som ett resultat av utbildningen. En ofrivillig socialisation uppstår i Försvarsmakten i den fredstida styrningen och med new public management vilken anses äga narrativet över Försvarsmaktens egen ledningsfilosofi med negativa konsekvenser. Den ”nya” officerskategorin kan möjligen motverka framtida negativa influenser för uppdragstaktiken då den nya utbildningen fostrar kritiskt tänkande i större utsträckning.

Vissa militära organisationer utvecklas i fred på ett sätt som gör att de har ett övertag vid krigsutbrott och lyckas anpassa sig till det oväntade på slagfältet medan andra misslyckas. De organisationer som lyckas beskrivs som innovativa. I fredstid sker innovation i Försvarsmakten uppifrån och ner i organisationen men under insats och i krig föreskrivs en modell där innovation skapas på låg nivå.  Syftet med den här studien är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation på låg nivå och därigenom skapa ett arbetssätt som bidrar till innovation i Försvarsmakten. Den här kvalitativa, tolkande intervjustudien undersöker en samverkan som genomförts på låg organisatorisk nivå sedan 1980-talet. Studien använder semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som sedan analyseras med reflexiv tematisk analys.  Resultatet visar att innovation kan skapas på låg nivå inom samverkan då idéer sprids inom samverkan och därmed skapar kreativitet som omsätts till innovation genom att aktörerna kompromissar. Innovation kan även skapas som ett resultat avsamverkan genom att kreativitet följer med tillbaka från samverkan till aktörernas ordinarie organisation där den omsätts till innovation om ett tillåtande klimat skapar mandat för detta. Studiens viktigaste bidrag är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation i en militär organisation och att beskriva ett arbetssätt som gör att Försvarsmakten kan utveckla sin innovativa förmåga i fredstid.

Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod. Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.

No description available.

No description available.

Denna kandidatuppsatsen är en komparativ studie som handlar om skillnader och likheter mellan privata och kommunala äldreboenden utifrån arbetstagarnas perspektiv. Uppsatsen har haft New Public Management teorin som utgångspunkt samt tre olika aspekter som kvalité, effektivitet och arbetsvillkor under arbetsgång. Vi har även undersökt vilket äldreboende, det vill säga privat respektive kommunal som har mer inslag av NPM teorin i deras verksamhet. Informationen hämtades från femton semistrukturerade intervjuer som bestod av arbetstagare från privata och kommunala äldreboenden i Borås Stad. Undersökningens teori och tidigare forskning har utgått ifrån New Public Management. Resultatet av studien har visat att privata äldreboenden har ett större inslag av NPM- teorin i sina verksamheter. Studien har det även framkommit att det finns en del skillnader samt likheter mellan dem privata och kommunala äldreboenden utifrån dem aspekterna vi har utgått ifrån.