Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt.

Hälsa, träning, kost och kroppen är ämnen som diskuteras mycket och på olika sätt. På senare år har fetma och övervikt ökat allt mer hos både vuxna och barn. Syftet med denna uppsats var att med hjälp av semi-strukturerade intervjuer diskutera hur personer som tränar ser på just kost, hälsa och kroppen. Informanterna var eniga i att maten spelade stor roll, att fysisk aktivitet är viktigt kontinuerligt under hela året och att barnen måste få sunda värderingar kring kropp och hälsa tidigt. Uppsatsen innehåller också en observation och ett väldigt intressant samtal om manligt/kvinnligt vad som är attraktivt och inte.

Allt fler skolungdomar drabbas av psykisk ohälsa på grund av orsaker som ett mer individualiserat samhälle, och kravet på att i tidig ålder fatta stora och livsavgörande beslut. Skolan är en stor livsarena för ungdomar, och således en viktig aktör i det dagliga arbetet kring psykisk ohälsa. Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skolledares uppfattning kring det förebyggande arbetet gällande psykisk ohälsa, vid både kommunala och privata gymnasie- och grundskolor, i en medelstor svensk stad. Syftet med studien undersöktes via ett fenomenologiskt inspirerat arbete, där det empiriska materialet representerade intervjuteman som identifierats utifrån informanternas uppfattning av omvärlden. Kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad form genomfördes med ett utgångsläge i intervjufrågor men även stort spelrum för informanten. Analysen av det empiriska materialet visade på en samstämmig syn hos informanterna angående elevhälsans viktiga roll i skolan, det svårdefinierade begreppet psykisk ohälsa, vikten i vad som står i skolans styrdokument, och den i det närmsta obefintliga utbildningen av skolpersonal inom psykisk ohälsa. Studiens diskussion utmynnade i identifierandet av två stora områden kring skolan och psykisk ohälsa. Det första området definierades som starka områden, där skolledarnas nöjdhet kring arbetet med skolans styrdokument och behörig personal i elevhälsoteam diskuterades. Det andra området definierades som förbättringsområden, där brister diskuterades angående dåligt utbildad lärarpersonal inom psykisk ohälsa. Konklusionen visade att de berörda skolorna har kommit långt i utvecklingen kring vissa områden gällande psykisk ohälsa i skolan, men även att de måste uppgradera arbetet i vissa områden. Skolledare och lärare är så pass viktiga aktörer i ungdomarnas liv att detta arbete inte kan förbises.

Den psykiska ohälsan upplevs allt mer som ett problem för arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen. Definitionen av psykisk ohälsa är inte reglerad i lagtexten och måste därför i varje fall utredas individuellt. Syftet med arbetet var att utreda om en arbetstagare, som lider av psykisk ohälsa, kan sägas upp enligt gällande lagstiftning, om denne är oförmögen att uppfylla sitt anställningsavtal. En uppsägning av en arbetstagare kan ha två olika utgångspunkter, arbetsbrist och personliga skäl. Arbetet har främst fokuserat på de omständigheter som utgör personliga skäl. Arbetsgivarens ansvarsområden tydliggörs i doktrinen och omfattar omplaceringsskyldighet och rehabiliteringsskyldighet. Dessa två ansvarsområden har utretts i syfte att klargöra vad en arbetsgivare måste ta hänsyn till, innan en uppsägning grundad på personliga skäl kan ske. Enligt praxis kan en uppsägning vara sakligt grundad ifall en arbetstagare, på grund av sjukdom, inte längre kan utföra ett arbete som har väsentlig betydelse för arbetsgivaren. Vad man i dessa fall kan åberopa är den väsentligt nedsatta prestationsförmågan, som inte längre kan tyckas motsvara de krav som ställs. Mot bakgrund av ett omdiskuterat fall, där en arbetstagare drabbades av arbetsgivarens brister i dennes systematiska arbetsmiljöarbete, utreds det generella ansvaret en arbetsgivare har enligt gällande rätt. Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter inom området arbetsmiljö. Föreskrifterna lyfter fram stor arbetsbelastning, olika typer av osämja samt kränkande särbehandling, som primära orsaker till psykosocial ohälsa. Arbetsgivaren har fått ett utökat ansvar gällande den psykosociala miljön, med syfte att motverka problematiken kring arbetsmiljön, som en grundläggande orsak till den ökade psykiska ohälsan bland arbetstagare. Behovet av ett utökat ansvar bygger på ett konstaterande av att regleringen tidigare varit otillräcklig på området. Eftersom praxis rörande arbetstagare som lider av psykosocial ohälsa är begränsad, är skyldigheterna för en arbetsgivare i sammanhanget en något oklar. Framtagandet av de nya föreskrifterna är ett försök att förebygga framväxten av psykisk ohälsa hos arbetstagare på arbetsplatsen.

<p><strong>Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. <strong>Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. <strong>Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. <strong>Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. <strong>Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro.

No description available.

Psykisk ohälsa påverkar inte bara individen negativt utan även hela samhället med höga kostnader för vård och sociala system som följd. Stress är en av orsakerna till att den psykiska ohälsan ökar i Sverige idag. Detta sker främst bland ungdomar, unga vuxna och bland kvinnor. Hur stress påverkar individen beror på kapacitet att handskas med olika situationer som uppstår detta kallas copingstrategier. Denna studies syfte är att undersöka om könstillhörighet påverkar val av copingstrategi samt att se vilka copingstrategier som är mest förekommande hos studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden som används är en kvantitativ studie med ett ändamålsenligt urval. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter och mätinstrumentet Coping Strategies Inventory (CSI). Det var 72 individer som deltog i undersökningen, 43 kvinnor och 28 män, av dem uppgav 56 stycken att de känt sig väldigt stressade någon gång under de tre senaste månaderna. Resultatet visar på att män och kvinnor använder sig av olika copingstrategier enligt CSI, dock är det inte statistiskt säkerställt i denna studie. Resultatet visade också att de mest använda strategierna är inriktade på att lösa problem.