No description available.

No description available.

Den tekniska utvecklingen har gjort oss alltmer beroende av tillgången på el, inte minst när vi väljer att färdas med elbil eller elcykel. El kan med hänsyn till sina säregna egenskaper inte utan vidare kategoriseras som fast eller lös egendom. Mycket talar för att ett funktionalistiskt synsätt som ger vid handen att el, mer precist själva rätten att använda el, är lös egendom. Oavsett egendomsklassificeringen kostar elanvändning pengar. Den arbetstagare som använder sin arbetsgivares el för att ladda ett elfordon åsamkar således arbetsgivaren en kostnad. I relation till arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att vara lojal, vilket följer av den okodifierade men väl etablerade principen om lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska värna om arbetsgivarens namn, egendom och intressen och avhålla sig från sådant beteende som kan skada arbetsgivaren. I uppsatsen konstateras att det finns fler skäl som talar förän motatt det skulle utgöra ett lojalitetsbrott att ladda sitt elfordon på arbetsgivarens bekostnad. Den arbetstagare som begår ett lojalitetsbrott riskerar att bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig. Respektive sanktion kräver iakttagande av ett antal faktorer och sannolikheten att bli uppsagd eller avskedad på grund av att ha laddat sitt elfordon på jobbet är mycket låg, förutsatt att arbetsgivaren inte har reglerat frågan explicit. Sannolikheten att råka ut för sanktioner har visat sig vara låg även i Tyskland. Enligt tysk arbetsrättspraxis är den tyska motsvarigheten till avsked, “außerordentlicher Kündigung”, en oproportionerlig sanktion när arbetstagaren har laddat sitt elfordon på arbetsplatsen. I övrigt framkommer inga avsevärda skillnader mellan svensk och tysk rätt vad gäller arbetstagarens skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och arbetsgivarens sanktionsmöjligheter. Möjligtvis anas ett strängare synsätt i tysk rätt med avseende på “min och din” egendom. I Tyskland är det nämligen ett brott att använda någon annans eluttag med uppsåt att tillägna sig el. Om det uppstår en sak-eller personskada till följd av att arbetstagaren laddar ett elfordon på arbetsplatsen kommer sannolikt arbetsgivaren att få betala för skadan. Detta följer av det s.k. kallade principalansvaret, vilket förutsätter att laddningen kanan ses ha skett i tjänsten. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden samt vad arbetsgivaren erfarenhetsmässigt har att förutse anses så vara fallet. Som arbetsgivare är det möjligt att genom proaktiva åtgärder hantera många men inte alla risker som är förenade med att ha arbetstagare i sin tjänst. I uppsatsen framkommer att arbetsgivarens möjlighet att hantera de kostnader och skaderisker som arbetstagarens privata elanvänding är förenat med består i att utfärda ensidiga arbetsgivarregleringar i form av policies. Den arbetsgivare som vill specifikt reglera kostnaden har möjlighet att göra ett schablonmässigt avdrag på arbetstagarens lön.

Syftet med denna studie är att undersöka några föräldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjälp från samhället upplevs. Tidigare forskning pekar på att kvarlämnade föräldrar drabbas svårt av ett bortförande då det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig på riskfaktorer och kännetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta äger rum i samband med vårdnadstvister och föregås av hot. Kvarlämnade föräldrar drabbas också ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder också på att det finns brister i stöd och hjälp för drabbade föräldrar. Denna forskning utgår från en internationell kontext och myndigheter i engelskspråkiga länder. Då antalet bortföranden fortsätter att öka i Sverige finns anledning att uppmärksamma och studera frågan då det finns väldigt lite svensk forskning om bortförande av barn. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med fem föräldrar som drabbats av ett bortförande, där den andra föräldern bortfört barnet till utlandet. Intervjumaterialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Aaron Antonovskys teori KASAM – Känsla av sammanhang, utgör studiens teoretiska referensram.Studiens resultat visade att föräldrarna upplevde bortförandet som en kris. Majoriteten av föräldrarna hade upplevt varningssignaler med bland annat hot från den bortförande föräldern innan bortförandet. Föräldrarna upplevde även skuldkänslor relaterat till detta. De reagerade på olika sätt på bortförandet. Reaktionerna innebar bland annat sömnsvårigheter, oro, chock, panik, ångest, sorg och saknad. Vidare visar resultatet att föräldrarna upplevde att svenska myndigheter inte gjorde tillräckligt för att hjälpa dem. Bortförandet innebar stora ekonomiska kostnader de själva fick betala och de efterfrågade även bättre psykosocialt stöd. Slutsatsen är att föräldrarna upplevde bortförandet som en kris som de kände sig maktlösa i då de upplevde att de inte fick det stöd och den hjälp de behövde från det svenska samhället. / This bachelor thesis aims to investigate a few parents' experiences of the parental abduction of their children and how they experience support and help from society. Previous research indicates that left-behind parents experience emotional stress and that the abduction of their children can be traumatic. Parts of the existing research focouses on risk factors and shows that parental abductions often occur in connection to a child-custody case, and with threats from the other parent. The abductions affect the left-behind parents' economic well-being. Research about parental support and authority responses also indicates that support needs to be extended and improve. This research was conducted in international contexts and related to authorities in the English-speaking world. Because of the increasing cases of parental abduction in Sweden, and that little research has been conducted about the left-behind parents' experinces in Sweden, there is a reason to investigate this in this bachelor thesis. Interviews have been carried out with five parents whose children have been abducted by the other parent to another country. The theoretical framework of the study is Aaron Antonovsky's theory Sense of Coherence (SOC). The analysis suggests that the parents experienced that the abduction of their children was a life crisis. The majority of the parents had seen alarming signs, and gotten threats from the other parent before the abduction. These findings confirmed previous research. The parents experienced feelings of guilt related to the alarming signs. The parents also felt powerless and stated that the Swedish authoritys, and society, did not do enough to help them.

Användning av mark har stor betydelse för samhällsutvecklingen och kommuner har olika roller och ansvarsområden som hör ihop med detta, både som myndighet och som stora markägare. Inom tätorter och inte minst i bostadsområden är det i många fall kommunen som äger den mark som angränsar till bostadsfastigheter. Det förekommer att denna mark nyttjas av personer för eget bruk, då det sker i stor utsträckning antas det innebära konsekvenser för såväl allmänhet, bostadsinnehavare och kommuner. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om olovligt nyttjande av kommunal mark. Detta gjordes dels genom att belysa vilka olika typer av överträdelser som förekommer när det gäller olovligt nyttjande av kommunal mark utanför bostadsfastigheter, men också genom att undersöka hur utvalda kommuner hanterar samt anser att det olovliga nyttjandet bör hanteras. För att ta reda på vilka typer av överträdelser som görs i bostadsområden valdes tre kommuner ut samt två bostadsområden i varje kommun. En jämförelse gjordes därefter mellan flygfoton och fastighetsindelningen för alla bostadsfastigheter i området för att se vilka typer av överträdelser som var förekommande. Representanter från de olika kommunerna intervjuades därefter för att få deras syn på vilka typer av överträdelser som förekommer och för att få kunskap om hur de olika kommunerna hanterar samt anser att olovligt nyttjande av kommunal mark bör hanteras. Vid jämförelsen mellan flygfoton och fastighetsindelningen identifierades olika typer av överträdelser, något som till stor del överensstämde med vad som framkommit under intervjuerna. Intervjuerna visade även på grundläggande likheter när det gäller hanteringen av olovligt nyttjande av kommunal mark, skillnader antas främst bero på olika kommunala förutsättningar med bland annat varierande resurser. När det gäller hur hanteringen bör gå till råder delade meningar mellan kommunerna. / Use of land is of major importance for the development of society and the municipalities have different roles and responsibilities associated with this, both as authority and as major landowners. In urban areas, and in particular residential areas, it is in many cases the municipality that owns the land that adjoins residential real estate. It has been shown that this land often is used by individuals for personal interests, and it is believed to have consequences for the public, residential owners and municipalities. The purpose of this study was, therefore, to increase knowledge about the illegal use of municipal land. This was done partly by highlighting the different types of infringements that occur in the unauthorized use of municipal land outside residential real estate, but also by investigating how selected municipalities handle and believes that illegal use should be handled. To find out what types of violations are done in residential areas, three municipalities were selected as well as two residential areas in each municipality. A comparison was then made between aerial photos and the property division for all residential properties in the area to see what types of violations were occurring. Representatives from the different municipalities were subsequently interviewed to get their views on what types of violations occurring and to gain knowledge about how the different municipalities handle and believe that illegal use of municipal land should be handled. In the comparison between aerial photography and property division, different types of infringements were identified, which largely corresponded to the findings of the interviews. The interviews also showed fundamental similarities regarding the management of illegal use of municipal land, differences are assumed mainly due to different municipal conditions, including varying resources. When it comes to how the handling should go, there are different opinions between the municipalities.

Mitt masterprojekt är en bok som syftar till att stötta anhöriga till personer med förvärvad hjärnskada, där jag använder mig själv och min egen rehabilitering efter en smitningsolycka som fallstudie. / My master project is a book that aims to support relatives of people with aquired brain injuries, where I use myself and my own rehabilitetion after a hit-and-run accident as a case study.