Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares gemensamma språk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar på aspekter som betonas eller utelämnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt på vilken språklig nivå dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lärares yrkesspråk visar att lärare använder sig av olika språkliga nivåer i sitt yrkesutövande: vardagsspråk, pseudometaspråk/blandspråk och metaspråk. Metaspråket kännetecknas av ett reflekterat och övervägt språkbruk till skillnad från vardagsspråket som är mer oreflekterat och spontant. Studien omfattar ett antal omdömen från sex olika klasser/program på två grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser från de olika omdömena. Resultatet visar att lärare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena. Beröm som avser elevens sociala utveckling är mer vanligt förekommande än beröm som avser elevens kunskapsmässiga utveckling. Problem eller svårigheter relateras vanligtvis till eleven. Omdömena är genomgående formulerade på vardagsspråk, men med vissa metaspråkliga inslag. I kategorin konstruktiva uppmaningar återfinns flest goda exempel på vad som kan tolkas som metaspråk, eftersom formuleringarna inte enbart tydliggör vad eleven bör utveckla, utan även hur och varför. Kommunikationsstrategin att ange positiv kritik före negativ kritik, återfinns i omdömen. Däremot saknas nästan uteslutande kopplingar till de nationella målen.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information som överförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsett synliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna för överlämningen. Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentation som önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kan sammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP med skriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man är även överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock viss skillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande och mottagande lärare. Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors och mottagande skolas uppfattningar. Det verkar som om strukturen för överlämningsproceduren förändras från år till år. Några anger att klasslärare/mentor, rektor och specialpedagog deltar och andra anger att endast rektorer och specialpedagoger deltar. Man är eniga om att överlämningskonferenserna sker på mottagande skola men kan vara av olika åsikt om var den borde ske. Det går ej att finna något regelverk som styr formerna vare sig på nationell eller kommunal nivå, utan det är upp till varje skoldistrikt eller ett antal rektorer inom ett skolområde att skapa strukturen för överlämningen. En önskan om ökad tydlighet kring överlämning uttrycks där pedagogernas tankar efterfrågas. Elevers lärande ses som det primära i den elevinformation som överlämnas och med stöd av aktuell forskning bör informationen och dokumentationen vid överlämningar främja goda förutsättningar för elever som byter skola mellan år fem och sex. För att förbättra strukturen kring överlämningsförfarandet bör tydliga riktlinjer som anger en hållbar struktur utarbetas av ledningen i samarbete med pedagogerna på berörda skolor. Ledningen bör säkerställa att överlämningsformerna blir formella och utgår från aktuell forskning om elevers lärandeprocess, våra styrdokument och pedagogers beprövade erfarenhet.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares gemensamma språk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar på aspekter som betonas eller utelämnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt på vilken språklig nivå dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lärares yrkesspråk visar att lärare använder sig av olika språkliga nivåer i sitt yrkesutövande: vardagsspråk, pseudometaspråk/blandspråk och metaspråk. Metaspråket kännetecknas av ett reflekterat och övervägt språkbruk till skillnad från vardagsspråket som är mer oreflekterat och spontant.</p><p>Studien omfattar ett antal omdömen från sex olika klasser/program på två grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser från de olika omdömena.</p><p>Resultatet visar att lärare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena. Beröm som avser elevens sociala utveckling är mer vanligt förekommande än beröm som avser elevens kunskapsmässiga utveckling. Problem eller svårigheter relateras vanligtvis till eleven. Omdömena är genomgående formulerade på vardagsspråk, men med vissa metaspråkliga inslag. I kategorin konstruktiva uppmaningar återfinns flest goda exempel på vad som kan tolkas som metaspråk, eftersom formuleringarna inte enbart tydliggör vad eleven bör utveckla, utan även hur och varför. Kommunikationsstrategin att ange positiv kritik före negativ kritik, återfinns i omdömen. Däremot saknas nästan uteslutande kopplingar till de nationella målen.</p>

Studiens syfte är att få en större förståelse för barnfria kvinnors subjektiva upplevelser av att vara barnfria med fokus på att belysa de möjligheter och begränsningar som framkommer med det. Vi har använt en hermeneutisk metodansats och samlat in material från tio stycken semistrukturerade intervjuer med barnfria kvinnor. Studien har med hjälp av den existentiella teorin med två centrala begrepp, intentionalitet och man-omdömen, bidragit till att uppmärksamma kvinnornas förhållning till samhällets normer samtidigt som de följer sin egna barnfria riktning i livet. Utöver det har vi även använt oss av Anthony Giddens begrepp om det reflexiva projektet som har uppmärksammat hur barnfria kvinnor genom sina val skapar en sammanhängande identitet i senmoderniteten. Studiens resultat visar att de barnfria kvinnorna har uttryckt sig reflekterat hårt över vilken riktning som de själva vill ta i sitt liv och hur samhällets normer ser på deras barnfrihet. Gällande möjligheter har kvinnorna en stor tillfredsställelse av att vara barnfria, där de uttrycker glada känslor av frihet och spontanitet i sin livsstil utan barn. Medan när det kommer till begränsningar uttrycker kvinnorna att andra har fördomar om dem som en barnfri individ, med upplevelser av att barnfriheten ses som något “onaturligt”, "barnsligt" och “själviskt”.

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området.Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010). / The purpose of this study is to conduct a survey on primary school teachers who teach civic education from grades 2-9 and how they reason about individual development plans, written assessments and formative assessment as well as the correlation between them. The aim is also to see how these reasoning is consistent with the Education Act and to determine what development opportunities exist within the area.The results show that teachers perceive a lack of guidance from the Swedish Board of Education in terms of direction of how these documents will be used and how they are designed. The teachers also felt that a government standardization might be needed to expand and clarify student documentation, and develop and improve the formative features of these documents. The results indicate that the teachers' attitudes and perceptions of IUP, written assessments and formative assessment are in line with the Education Act (Department of Education, 2010).

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter. Värdeorden speglar vidare en pedagogisk diskurs med tydliga influenser av en socialt orienterad skola, där bedömningar av elever tenderar att innefatta även deras personlighet och karaktär. Texterna är också påverkade av diskursen om kunskapseffektivitet och en mätbar skola, vilket mestadels skrivs fram som siffror eller poäng i de skriftliga omdömena. Mot bakgrund av relationell pedagogik och Martin Bubers tankar om den relationella människan, granskas hur texterna knyter an och relaterar till eleverna. Resultatet visar att de skriftliga omdömena har låg potential att skapa de genuina möten som enligt ett relationellt perspektiv på utbildning är avgörande för att utveckling och lärande ska ske. Texterna uppvisar visserligen tydliga relationella intentioner, men dessa snarare hindrar än främjar ett fruktbart möte mellan text och mottagare med anledning av sin fokus på elevernas sociala färdigheter. I arbetets avslutande del föreslås hur relationell pedagogik, beskrivet som ett pedagogiskt förhållningssätt, skulle kunna utgöra ett alternativ till hur man tänker kring de skriftliga omdömena i skolan.

Idag finns det stora mängder användar-skapat data i form av texter från spelomdömen till åsikter i mikro-bloggar som Twitter. Att analysera detta data kan vara utav värde för både företag och akademisk forskning men är väldigt omfattande. Med hjälp av attitydanalysen kan detta utföras automatiskt och spara resurser, men vilka algoritmer presterar bäst? Med hjälp av en förstudie och ett par kvantitativa tester kunde dem mest populära tillvägagångsätten inom attitydanalysen genom att analysera spelomdömen från plattformen Steam. I testning har det visat sig att maskininlärningsalgoritmer både presterar bättre och är enklare att komma igång i jämförelse med lexikonbaserade algoritmer som knappast uppnår tröskelvärdet för pålitlighet vid klassifikation av omdömen som positiva eller negativa. Men det är fortfarande viktigt anpassa attitydanalysen för just det specifika problemet eftersom båda dessa har sina brister eftersom båda dessa tillvägagångsätt hade en dålig prestation i förhållande till sarkastiska omdömen. / Today there exist a huge amount of user created content in the shape of text from game reviews to opinions in microblogs like Twitter. To analyze this data could be of value for both companies and data scientists but remains to be very daunting. With the help of sentiment analysis this could be achieved automatically and save resources, but the question remains which algorithms have the best performance? With the help of a study and a couple of tests the most popular approaches in sentiment analysis could be compared by analyzing game reviews from the platform Steam. Through testing it has showed that machine learning based algorithms have the best performance and are easier to start with in comparison to lexicon-based approaches, which barely even reach the threshold for reliability in classifying reviews to be positive or negative. But it’s still important to plan and consider which algorithm one chooses for sentiment analysis as both approaches have their flaws and had a weak performance regarding sarcastic reviews.