Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats och inspirerats av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod. Ur analysförfarandet framkom det tre kategorier, upplevelse via beröring, återhämtning via beröring och samspel mellan patient och personal. Resultat: Det visade att den fysiska beröringen kan vara en bra omvårdnadsmetod att använda, för att öka välbefinnandet och ge avslappning under förutsättning att den ges med respekt och värna om patientens integritet. Slutsats: Fysisk beröring gav både psykiskt och fysiskt förbättrade tillstånd för de flesta patienterna. Några patienter upplevde beröringen som obehaglig. För att undvika obehaget visade det sig att samspelet mellan patient och personal är viktigt.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good. Thereis also, by looking at previous research and literature, how and whatconditions are considered to bring good reason and placed into a good schooland schooling for students with the situation. Many important abilities with us as humans are added during the earlyyears of the parents and other adults who seem to be around us. Parents,educators, teachers and other adults in a working secure global society putmany bases and conditions for children and students to be successful, which Idescribe in this work. According to the quantitative testing I have done in theform of questionnaires answered and the parents that they are satisfied withtheir child's school situation, but several report that it is desirable toschool more goes back to the "old" school, where the teacher had moreauthority and students only had one teacher for all subjects in order to havemore structure and order in school and in the classroom. And that the schoolwas more adapted to each child's different needs. My conclusion of the work isthat the school despite the vision of a school for all is the school a rigidinstitution with constantly emerging dilemmas. A prerequisite for creating aschool of all is that the school should be changed to suit all students. Ademocratic society presupposes a democratic school.

Humanistiska begrepp somkärlek har idag inte fått så stort utrymme i utbildning för sjuksköterskoreller ute i vårdverksamheterna. Därför var syftet med den här studien attbelysa vad kärlek kan vara i omvårdnad. Studien utfördes som en systematisklitteraturstudie. I resultatet framkom tre teman: kärlek i relationen mellanpatient och sjuksköterska, kärlek som en osjälvisk handling och kärlekensbetydelse för patienter och anhöriga. Utifrån resultatet utformades en modellsom visar på att kärlek är en osjälvisk handling som innebär att sjuksköterskangår utanför ramarna för omvårdnad, där motivationen till kärleksfull omvårdnadkommer djupt inifrån sjuksköterskan själv och att kärlek skapar glädje hos bådesjuksköterskan och patienten. Det behövs mer empirisk forskning om området föratt förtydliga vad kärlekshandlingar innebär, samt mer implementering iutbildning och vårdverksamheter för att kärlek ska bli en naturlig del avomvårdnaden.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid. Något som istället ökar sannolikheten för att man utför informell omsorg är om man är anställd eller om man är i åldern 31-80 år. Undersökningen visar också att kön spelar roll då det framgick att kvinnor i större utsträckning utför informell omsorg. Resultaten stämmer inte helt överens med tidigare teorier och uppfattningar, vilket gör att vi kan konstatera att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkar informell omsorg. / Formal care refers to public health and social care interventions that usually municipal, county or private sector company on contract performs. Informal care includes care provided by relatives that corresponds action when long-term assistance is needed and volunteer efforts involving unpaid duties that they themselves choose to do. This paper examines whether the variables gender, age, education, employment, income, place of residence and children in the home may be associated with Swedish individuals performing informal care by parents or in-laws. The result shows that if you have a high level of education the probability of performing informal care for their parents / in-laws decreases. Something that also reduces the probability is if you have more than one child under 18 at home, which can be seen as logical since children require much time. Something that instead increases the probability of performing informal care is if you are employed or if you are aged 31-80 years. The survey also shows that gender matters since it appeared that more women performing informal care. The results are not entirely consistent with previous theories and concepts, which enables us to conclude that it is difficult to determine how various factors affect the informal care.

Den här studien tar upp fenomenet vila i förskolan. Det är vila ur ett omsorgsperspektiv och vilans betydelse för hälsa och lärande i förskolan. Studien belyser hur vilan är en viktig del av omsorgen men även av lärandet, faktorer som enligt Läroplanen i förskolan (98, rev 10) ska bilda en helhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger på förskolan uppfattar fenomenet vila, men även synliggöra hur de uppfattar förutsättningarna och uttrycken för vila på förskolan.  De tre frågeställningarna är ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan fenomenet vila?”, ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan förutsättningarna för att barn ska kunna vila?” och ”Hur vilar barnen på förskolan?”. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger på två förskolor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet från intervjuerna är indelade i fem teman: fenomenet vila, hur barn vilar på förskolan, förutsättningar för att barn ska kunna vila, hur det ges utrymme för barnen att vila och barn som inte vilar. Det som diskuteras är pedagogens roll och den pedagogiska miljöns roll för barnens vila. Balansen mellan vila och icke-vila tas upp som en avgörande faktor för hälsa och inlärning. Till sist är fokus på det specialpedagogiska perspektivet. Brist på vila kan visa sig genom okoncentration, trötthet och olust, vilket gör att vila bör tas i beaktan då t ex utredningar görs.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lärande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare är syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som går i år åtta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen. De uppfattningar som framträdde kategoriserades och analyserades. Med utgångspunkt i Noddings omsorgsetiska teorier analyseras de resultat som intervjuerna gett mig. Resultaten i min undersökning pekar sammanfattningsvis på att eleverna har delade uppfattningar om att tillhöra den lilla gruppen. De flesta tycks dock vara positiva och ser möjligheter att förbättra sina skolprestationer, även om de inte känner någon gemenskap till de andra som går i den lilla gruppen. Det kan vidare konstateras att de flesta av eleverna anser att uppmärksamhet och lyhördhet, är något unikt som den lilla gruppens pedagoger erbjuder. Studien visar härutöver att pedagogerna är av uppfattningen att eleverna vill ha omsorg. Nyckelord: dialog, identitet, intervjuer, lilla gruppen, Noddings, omsorg, uppfattningFredrik HöglundHandledare: Lena LangExaminator: Elsa Foisack

Omsorg är ett brett och innehållsrikt begrepp som vi vill titta närmare på i praktiken på förskolor. Denna studie kommer att vila på Nel Noddings omsorgsetik och är en kvalitativ studie där empirin består av intervjuer och observationer. Syftet med studien är att se på relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare, förekomsten av naturlig och etisk omsorg och hur omsorgsrelationen kan påverka barn till att bli omsorgsgivare. I resultatet kan man se hur nära naturlig och etisk omsorg är varandra och hur små detaljer och handlanden kan skapa skiftet från naturlig till etisk omsorg. Två begrepp som genomsyrade all empiri är ömsesidighet och bekräftelse vilka är grundläggande för att en omsorgssituation ska kunna uppstå och fungera. Ytterligare två begrepp är modellering och praktik som är pedagogernas huvudsakliga verktyg i deras arbete för att utveckla barnen till omsorgsgivare. Ett annat verktyg pedagogerna använde sig av var dialogen, vilken hjälpte dem att upprätthålla omsorgsrelationen.

Uppsatsen handlar om omsorgsyrkesroller i förändring och syftet med uppsatsen är att finna ut vilka underliggande mekanismer som påverkar förändringen av synen på sin yrkesroll. Uppsatsen utgår ifrån en satsning som har gjorts på en omsorgsavdelning i Region Gotland. Att titta på omsorgsyrken är intressant utifrån den speciella relation som skapas mellan brukare och medarbetare. Forskningen visar på att en tydlighet behöver finnas mellan medarbetarens privata roll och den professionella rollen av olika anledningar t.ex. medarbetarens hälsa och för respekt för brukaren. Genom att studera tidigare forskning i ämnet samt teorier kring förändringsarbete och rollteorier har en grund skapats. Avsnittet om tidigare forskning ger bl.a. en redogörelse över vilka utmaningar som finns i dessa yrken. I uppsatsen har det gjorts en kvalitativ undersökning som består av fem semi-strukturerade intervjuer med medarbetare för att se på deras syn på yrkesrollen och på förändringsarbetet som har pågått sedan 2013 då satsningen, som kallas för "Ta din roll" startades. I resultatet av uppsatsen redovisas det som genom intervjuerna har framkommit via medarbetarnas syn tillsammans med det teoretiska ramverket. Framgångsfaktorer som nämns i intervjuerna är att det gjordes som en gruppsatsning, att man diskuterar yrkesrollen ofta i grupperna och möjligheten till tydlighet och gränsdragning med hjälp av styrdokument, chefen etc. En hel del stämmer överens med det som framkommit från tidigare forskning t.ex. vikten av att ha en tydlig rollavgränsning och att gruppens gemensamma arbete är avgörande. Det som däremot visat sig lite överraskande, jämfört med det teoretiska ramverket, är det självklara brukarfokus som intervjupersonerna har och att det inte är några direkta problem att dra den professionella gränsen som tidigare studier tyder på. Medarbetarna upplever en förbättring av tydlighet i yrkesrollen och är de osäkra så har de verktygen till att få ett förtydligande.

<p>Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd. Det vi kunde se var att alla informanter i sina svar bidrog till konstruktionen av kön. Våra resultat visar på att det råder en motsägelsefullhet. Alla ville ha en arbetsplats med både män och kvinnor. Det gynnar stämningen i arbetsgruppen och det är bra för de boende. Samtidigt nämns att kvinnor i egenskap av just kvinnor och kvinnors tillskrivna egenskaper har fördelar i yrket som vårdare.</p>

Med ett välfungerande ledarskap växer medarbetarnas respekt, förtroende och tillit för ledaren. På vilket sätt chefen rekryteras kan påverka ledarens auktoritet, legitimitet och ställning, vilka är viktiga aspekter för att utföra chefsuppdraget på ett tillfredställande sätt. Internrekrytering är vanlig inom vård och omsorg, kompetenta medarbetare avancerar till chefer inom vårdenheten och blir därmed chefer över sina gamla arbetskamrater. Syftet med denna studie är att beskriva hur den internrekryterade chefen inom vård och omsorg upplever sin nya roll. Specifikt undersöks vad den nya rollen får för konsekvenser för relationen med övrig personal. Detta är en kvalitativ intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med internrekryterade chefer och enhetschefer som arbetade på vårdcentral eller sjukhus. Intervjuerna transkriberades, kondenserades och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer för- och nackdelar med att vara internrekryterad chef och det framkommer även att en tydligare rekryteringsprocess skulle kunna minska oklarheter och ifrågasättande i rollerna mellan chef och tidigare arbetskamrater. Det var vanligt att inte aktivt ha sökt sin tjänst i en formell rekrytering utan succesivt klivit upp från den profession de arbetat i och tagit på sig ledningsuppdrag, uppmuntrats och så småningom axlat chefsuppdraget. Klädkoden visade sig vara betydande i etableringen av den nya rollen och i relation till sina tidigare kollegor. Att bära sjuksköterskekläder tolkades som att fortfarande vara en del av arbetsgruppen. Medan privatkläder signalerade en högre position. Rättvisa är en central aspekt i arbetsmiljön och respondenterna utryckte att de kände sig påpassade och ifrågasatta utifrån sin förmåga att vara rättvisa i chefsyrket. Framförallt om man hade en vänskapsrelation i arbetsgruppen.