Bakgrund Smärta är en subjektiv upplevelse och smärtbehandling bör därför utformas olika beroende på individens smärtupplevelse. Att lindra lidande och smärtbehandla alla patienter där behovet finns är en del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Smärtbehandling hos patienter med ett samtidigt opioidberoende kan upplevas problematiskt och som ett hinder i vårdandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskors attityder till att smärtbehandla opioidberoende patienter kan grunda sig i egna erfarenheter och personliga åsikter där attityden kan påverka mötet med patienter och vårdandet av dessa. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling för opioidberoende patienter. Metod Icke systematisk litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet med stöd av 17 vetenskapliga artiklar. Artikelsökning genomfördes i PubMed och CINAHL Complete. Resultat Genomförd litteraturöversikt visade att sjuksköterskor hade negativa attityder till att vårda och smärtbehandla opioidberoende patienter. Sjuksköterskor upplevde problematik kring tillit och partnerskap i uppbyggandet av god vårdrelation då patienten var opioidberoende och ansåg att mötet med dessa patienter kunde bli hotfullt och påverkat av manipulativt beteende. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter och personliga inställning till missbruk påverkade vårdandet. De upplevda problemen gällande att smärtbehandla opioidberoende patienter ofta grundade sig i kunskapsbrist hos sjuksköterskor. Kunskapsbristen genererade otrygghet i beslutsfattande, bemötande och vårdande av patienter med opioidberoende och samtidig smärta. De sjuksköterskor som hade mer erfarenhet av patientgruppen tenderade uppleva mer positiva attityder och en känsla av säkerhet gällande både bemötande och smärtbehandling. Sjuksköterskor beskrev vikten av god och formell utbildning och behov av organisatoriskt stöd i vårdandet. Slutsats Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskor brister i sin utbildning gällande vårdandet av patienter med missbruk i samband med smärtbehandling. Sjuksköterskornas kunskap och erfarenhet ligger till grund för hur omvårdnaden och mötet med patientgruppen utformas. Framtagna riktlinjer och stödmodeller krävs på en organisatorisk nivå för vårdande av missbrukande patienter i samband med smärtbehandling. / Background Pain is a subjective experience. Relieving suffering and treating all patients where the need arises is a part of the nurse's duties. Pain treatment for patients with concomitant opioid dependence can be experienced as problematic. The nurse's attitudes towards treating opioid dependent patients may be based on individual experiences and personal opinions, where their attitude can influence the meeting with patients and their care. Aim The aim was to explore nurses’ attitudes to pain treatment for opioid dependent patients. Method Non-systematic literature review was used as a method to answer the purpose with the support of 17 scientific articles. The article search was performed in PubMed and CINAHL Complete. Results The literature review showed that nurses had negative attitudes towards caring for and treating opioid dependent patients. Nurses experienced problems with trust and partnership when the patient was opioid dependent and considered that interactions with these patients could be threatening and influenced by manipulative behavior. Nurses' previous experiences and personal attitudes towards addiction affected the care. Problems regarding pain treatment of opioid dependent patients were often based on a lack of knowledge, which generated insecurity in decision making, treatment and care of the patient group. Nurses who had more experience of the patient group tended to experience more positive attitudes and a sense of security regarding both care treatment and pain treatment. Good and formal education and need for organizational support in care of the patient group were indicated. Conclusions The results indicate that there is a lack of training among nurses in the care of addicted patients in connection with pain treatment. The nurses' knowledge and experience form the basis of how the nursing and meeting with the patient group looks like. Developed guidelines are required at an organizational level for addicted patients in connection with pain treatment.

Syftet med studien är att undersöka patienters liv med opioidberoende innan och efter inskrivning på LARO-behandlingen, samt vilka erfarenheter av bemötande som finns. LARO är en substitutionsbehandling vid opioidberoende. Studien utforskar vilka attityder och bemötande LARO-patienter upplever, med en teoretisk utgångspunkt ur harm reduction. Studien har en explorativ ansats och gjordes med kvalitativa intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av direkt innehållsanalys, samt kopplats till teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en tydlig skadereducering för samtliga deltagare sen de började med läkemedelassisterad behandling. Erfarenheterna av negativa bemötanden har varit många och är överrepresenterade i jämförelse mot de positiva. Bemötandet har kunnat kopplas till de olika teoretiska synsätten, och åsikterna har ändrats i kast med kunskapen om behandlingsmetoden ökar. LARO ger patienterna en möjlighet till att leva och motståndarna saknar vetenskaplig grund för sina åsikter.

Bakgrund: Smärta är en komplex, individuell och subjektiv upplevelse och kan således inte jämföras mellan olika individer. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat att lindra lidande och behandla alla människor med respekt. För patienter med smärta och samtidigt opioidberoende kan smärtlindringen skapa utmaningar för sjuksköterskan men även för patienten där kommunikation är en faktor för optimal omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans och den opioidberoende patientens erfarenheter vid smärtlindring.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes med hjälp av tolv vetenskapliga artiklar.Resultat: Sjuksköterskan upplevde patientgruppen som ”svår” på grund av rädslan av att upprätthålla patientens beroende. Delade uppfattningar kring behandlingssmålen skapade konflikter mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskorna önskade mer utbildning för att lättare kunna behandla patientgruppen. Stödet av kollegor gav en ökad trygghet för sjuksköterskorna i omvårdnadsarbetet. Det framkom att patienterna ofta upplevde frustration på grund av förutfattade meningar hos sjuksköterskorna samt att de upplevde sig bli olikt behandlade. Ömsesidig respekt och vikten av kommunikation ökade förtroendeskapandet. Konklusion: Det saknas rätt utbildning för sjuksköterskor att ge korrekt omvårdnad till patientgruppen. Förutfattade meningar påverkar hur sjuksköterskan bemöter patienten. Att ta hjälp av sina kollegor och arbeta i team ger en säkrare omvårdnad och att skapa ett partnerskap med patienten bidrar till ökat förtroende. Patienterna önskar att bli bemötta med respekt där sjuksköterskan ser bortom beroendet. Nyckelord: Erfarenheter, opioidberoende, sjuksköterska, smärta, smärtlindring, stigmatisering. / Background: Pain is a complex, subjective and individual experience and can therefore not be compared between patients. One of the duties for the nurse is to relieve pain and to show respect. Patients with pain and coexisting opioid-dependency creates challenges concerning pain relief for the nurse but also the patient where communication is a factor for optimal care.Aim: The aim of the literature review is to examine pain relief and opioid-dependency from the nurse and patient perspective.Method: A literature review with a qualitative design using twelve articles.Result: The nurse experienced the patient group as “difficult” because of the fear in maintaining the patient addiction. Different opinions regarding treatment goals created conflicts between the patient and the nurse. Education was something that the nurses wished for in order to more easily treat the patient group. The support from colleagues gave an increased feeling of safety for the nurses in the caring work. Other findings were that the patients often experienced frustration and felt mistreated due to prejudices from the nurses. Mutual respect and the importance of communication helped creating trust.Conclusion: The nurses experienced a lack of education regarding the patient group. Prejudices was determined to how the nurses trust and treat the patient. Teamwork helps to optimize care and the aim of building trust nurses need to create a partnership with the patient. The patients wish to be treated with respect and that the nurses look beyond the addiction.Keywords: Experiences, nurse, opioid dependency, pain, pain relief, stigma.

Background: Opioid dependence is a chronic disease. Substitution treatment for opioid addiction involves a lot of rules and control that can lead to stigmatization. Purpose: To describe the experience of control and stigma in people with substitution treatment during opioid dependence. Method: A literature review with qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman (2004). The study is based on 14 scientific articles that were applied mainly through the databases Cinahl and Pubmed. Result: Two main themes with eight sub-themes emerged. The most prominent in the result was that people with substitution treatment feel stamped as a drug addict. They can also feel suspicious and less credible. Having substitution treatment is associated with shame. One does not always dare to tell the surroundings that one has treatment. Within the framework of treatment, they feel controlled and supervised. Conclusion: People with substitution treatment experience stigma in terms of discrimination, preconceived opinions and reduced credibility. Stigma arises in several different contexts, such as work, friends and family, but also in health care and even in substitution treatment. This is because this form of treatment includes a number of rules and controls that make you feel controlled and supervised. This risks contributing to further stigmatization.

Bakgrund och syfte. Opioidberoende medför flera risker för individen varav utanförskap, sämre upplevd livssituation och dödsfall är exempel på några av dessa risker. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att undersöka främjande eller hindrande faktorer som påverkar en opioidberoende individs användningsmönster och även utforska dennes uppfattningar kring sin livssituation.  Metod. Studien grundar sig i metoden litteraturstudie och genom litteratursökningar har fem kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och diskuterats. Det teoretiska ramverket för diskussionen har varit empowerment.  Resultat. I resultatet framträdde nyckelsaspekter som kan verka främjande eller hindrande i en förändringsprocess gällande opioidanvändning. Upplevt stöd och förståelse hos individen från omgivningen gällande opioidberoendet kan främja för en förändring i användningsmönstret, samtidigt som att uppleva motsatsen kan vara ett hinder för förändringsprocessen. Resultatet antyder också att en opioidberoende individs livssituation är fylld med negativa upplevelser i form av bland annat bristande egenmakt och stigma till följd av sin beroendeproblematik.  Slutsats. En ökad kunskap i samhället kan tänkas bidra till ett minskat stigma för individer med beroendeproblematik vilket i sin tur även kan främja en förändringsprocess gällande användningsmönster. / Background and aim. Opioid dependence entails several risks for the individual with the dependence, of which crime, exclusion, poorer perceived life situation and death are examples of some of these risks. This study was conducted as a literature study with the aim of examining promoting or hindering factors that affect an opioid-dependent individual's pattern of use and explore the perceptions about their life situation. Method. The study is based on the method literature study and through literature searches five qualitative scientific articles have been reviewed, analyzed, and discussed. The theoretical framework for the discussion has been empowerment. Results. Key aspects that can have a promoting or hindering effect in the change of process regarding opioid use emerged in the results. Perceived support and understanding from the environment regarding their opioid dependency can promote a change in the pattern of opioid use, at the same time perceiving the opposite can be hindering in the process of change. The results also indicates that a life with opioid dependency is filled with negative experiences in the form of, amongst other things, lack of autonomy and stigma because of the dependency. Conclusion. An increased knowledge in society regarding opioid dependency can possibly contribute to a reduced sense of stigma for individuals with dependency problems, which also promote a process of change regarding the pattern of use.

Bakgrund: Personer med opioidberoende är till sin omfattning mer än 26 miljoner människor världen över. Läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende (LARO) i kombination med omvårdnad och psykosocial behandling är en effektiv behandlingsmetod vid opioidberoende. Målen med LARO-behandling är utöver att minska dödligheten att personer med opioidberoende ska få ökad psykisk och fysisk hälsa samt få ett socialt fungerande liv. Klinisk erfarenhet visar dock att det finns svårigheter med att kvarhålla personer i LARO-behandling, vilket ofta leder till att personer i stället avlider. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge omvårdnad på ett personcentrerat tillvägagångssätt i samband med behandling och kunskap som en sjuksköterska besitter kan hjälpa till att förbättra vårdresultaten i en LARO-behandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna patienter med opioidberoende upplever omvårdnad vid LARO-behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende). Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som inhämtats genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och CHINAL. Data analyserades i enlighet med Fribergs analys bestående av fem steg. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sex tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var: Sjuksköterskan villkorar LARO-behandlingen, Vårdrelationen med sjuksköterskan och Utmaningar i tillgängligheten. Subkategorierna var: Begränsad delaktighet, Stigmatisering, Vikten av en god relation, Brister med informationen, Begränsad tillgänglighet och Avsaknaden av omvårdnadsutbud. Slutsats: Patienter med opioidberoende upplevde LARO-behandlingen som villkorad. Patienter upplevde bristande delaktighet gällande omvårdnaden. Upplevelse av stigmatisering kopplat till omvårdnaden framkom även. Patienter upplevde att de misstänkliggjordes efter flertalet år i behandling. Brister avseende tillgänglighet kopplat till LARO-behandlingen identifierades. Relationen till sjuksköterskan upplevdes vara en viktig del i behandlingen. Relationen skulle bidra till att bygga förtroende, reducera stigma och upplevas accepterande. Rådgivande samtal tillsammans med medicinering ansågs vara den viktigaste aspekten i behandlingen. / Background: People with substance use disorder are to its extent more than 26 million people worldwide. LARO treatment (drug-assisted rehabilitation in opioid dependence) for people with substance use disorder in combination with other nursing care and psychosocial treatment is an effective treatment for people with substance use disorder. The goals of LARO treatment are for people with opioid dependence to have increased mental and physical health, have a socially functioning life and a reduced mortality. However, clinical experience shows that there are difficulties in retaining people in LARO treatment, which often leads to people dying instead. The nurse has a responsibility to provide nursing in a person-centered approach. Knowledge that a nurse possesses can help improve care outcomes in a LARO treatment. Aim: The purpose of the study was to highlight how adult patients with opioid dependence experience nursing care during LARO treatment. Method: A literature review was conducted where the results were based on nine scientific articles with qualitative approaches obtained through systematic searches in the databases PubMed and CINAHL. The data was analyzed in accordance with Friberg's analysis that consists of five steps. Results: The analysis led to three main categories with six associated subcategories. The main categories were following: The nurse conditions the treatment, The care relationship and Accessibility challenges. The associated categories were: Limited participation, Stigma, The imprtance of a good relationship, Deficiencies with the information, Limited availability and Lack of nursing services. Conclusion: Patients with opioid dependence experienced LARO treatment as conditional and experienced a lack of participation. Experiences of stigma linked to nursing emerged. Deficiencies regarding accessibility linked to the LARO treatment were identified. The relationship with the nurse was perceived to be an important part of the treatment. The relationship would help build trust, reduce stigma, and be perceived as accepting. Counseling along with medication was considered the most important aspect of treatment.

Bakgrund: LARO i Sverige är omgärdat av strikta regler. Läkemedlen som används, däribland buprenorfin, intas dagligen övervakat av sjuksköterska de tre första månaderna och vidare till dess att patienten bedöms kunna ta läkemedlet på egen hand. Sedan 2018 finns buprenorfin som depotinjektion veckovis eller månadsvis, vilket innebär en ny omvårdnadssituation. Syfte: Att utforska sjuksköterskans perspektiv på införandet av buprenorfin som depotinjektion i LARO. Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor med erfarenhet av depotinjektioner buprenorfin i LARO. Resultat: Införandet av depotinjektioner innebar ett fokusskifte i behandling och omvårdnad med bland annat minskad kontroll och ökad tillit mellan sjuksköterska och patient. Behandlingen med depotinjektioner ansågs kunna öppna för ökad egenmakt för patienterna. LARO-enheternas organisatoriska förutsättningar påverkade hur de tagit sig an den nya behandlingsformen. Kunskap och samsyn efterfrågades. Slutsats: Depotinjektioner buprenorfin kan öppna upp för nya sätt att främja egenmakt i LARO. Det finns ett behov av forskning på området. / Background: Opioid substitution treatment in Sweden is strictly regulated. Medications like Buprenorphine are taken daily supervised by a nurse during the initial three months and thereafter until the patient is assessed to be trusted with self-administration. Prolonged-release injectable Buprenorphine has beenavailable since 2018 for weekly or monthly use. This has implications for nursing care and practices. Purpose: To explore the nurse’s perspective on introducing prolonged-release injectable buprenorphine in opioid substitution treatment. Method: Twelve semi-structured interviews were conducted with nurses experienced in treatment with prolonged-release injectable buprenorphine. Results: The introduction of injection treatment entailed a shift in focus regarding restrains, trust and patient empowerment. The care units’ approaches to the new treatment differed and was influenced by organisational conditions. Nurses requested more knowledge and consensus about the new treatment. Conclusion:Prolonged-release injectable formulations may enable new approaches to patientempowerment in opioid substitution treatment. Research in this field is required.