Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007). Vi har valt att analysera intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys där en viktig del i analysarbetet är att leta teman - ledtrådar i det empiriska materialet. Det är en analysmetod som lämpar sig då syftet antar en deskriptiv ansats (Gunnarsson, 2007c). En viktig reflektion är att det råder en stor otydlighet hos och mellan individer inom ledningen i frågor om varför jämställdhet behövs, vad som är ett lämpligt tillvägagångssätt vid arbete med jämställdhet, vilket språkbruk som används och på vilket sätt respondenterna anser att jämställdheten påverkas av hierarkier och strukturer. / The aim of this study is to examine how individuals with a leading position within the Police interpret the concept of equality. In year 2007, there was a celebration of 50 years of females serving in the Swedish Police force. Equality has become a normative concept in the society (Alvesson och Billing, 1999), and we thought that it would be interesting to examine how individuals within the Police relate to this norm, since the organisation is traditionally dominated by males. As a method we have chosen a qualitative approach since we want to examine how individuals perceive the concept. This would be difficult to examine with a quantative approach (Jacobsen, 2002). We have chosen to interview individuals with a leading position, since research has shown that individuals with leading positions have a crucial influence on how work with equality is conducted (Roth, 2007). The interviews are analysed by using a descriptive analysing method where identifying themes is an important element. This is a method that is suitable for a descriptive approach (Gunnarsson, 2007c). An important reflection is that there is indistinctness in the way participants in the study regard motives for equality, how to work with equality, usage of language, and how they perceive that equality is affected by hierarchies and structures.

1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.

Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i verksamheten. Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.

Rubrik: Ensam är stark, men tillsammans är vi starkare? Problem: Synen på småföretagande har förändrats genom tiderna. Länge ansågs inte småföretagande som en viktig del i samhällsekonomin. Idag däremot, är småföretag centrala i Sveriges såväl som världens ekonomi då de utgör en betydande del av den ekonomiska tillväxten. Som småföretagare idag är det vanligt med problem som tidsbrist, för stort informationsflöde och avsaknad av affärskompetens. Det ställs även större krav på de mindre företagen att kunna anpassa sig till den ökade globaliseringen av marknaden. Denna problematik ligger till grund för organisationsskapande. Ett sätt för företag att träffa andra som befinner sig i samma situation och dra nytta av varandras erfarenheter. Företagarna är en organisation som verkar för att skapa ett bättre företagsklimat för dagens småföretagare. Trots att Företagarna tillhandahåller olika främjande tjänster för sina medlemmar är osäkerheten stor kring medlemmarnas behov och intressen. Av denna anledning har vi fått i uppdrag att undersöka vad Företagarna kan göra för att möta sina medlemmars önskemål. Vår problemformulering är därför: Vilka attityder och förväntningar har Företagarnas medlemmar i Umeå på organisationen? Syfte: Det huvudsaliga syftet med denna studie är att kartlägga medlemmarnas uppfattning vad gället medlemskapet i Företagarna. Studien har även ett antal delsyften där vi kommer att redogöra för argument till varför ett företag väljer att vara medlem i en organisation som Företagarna. Vidare kommer vi att analysera och vägleda vad Företagarna bör arbeta framtidsmässigt med för att tillfredställa sina medlemmars behov. Vi avser även att undersöka vad medlemmarna redan vet om Företagarna idag, och huruvida kommunikationen organisation och medlemmar emellan fungerar. Teori: Teorikapitel bygger på problembakgrunden och består av fyra olika huvuddelar; organisation och nätverk, kommunikation, tillväxt i småföretag samt kompetensutveckling. Metod: Vi valde att använda oss av en kvantitativ undersökningsmetod i vår studie. Undersökningen genomfördes med hjälp av postenkäter då vi ansåg detta tillvägagångssätt vara mest lämpligt eftersom Företagarnas medlemmar är belägna på olika platser runt om i Umeåregionen. Resultat: Utifrån våra resultat kan vi konstatera att Företagarnas medlemmar överlag visar ett lågt intresse för organisationen samt att deras förväntningar på medlemskapet inte uppfylls. Detta resultat finner vi bero på det faktum att medlemmarna inte upplever att organisationen bryr sig om dem som medlem. De uppfattar inte att organisationen skapar bättre förutsättningar för medlemmarna att starta, driva, utveckla och äga deras företag. Detta anser vi är en stark anledning till att Företagarnas medlemmar troligtvis inte vill fördjupa sitt engagemang i organisationen.

No description available.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större. Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital. För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North. Under intervjuernas gång har vi frågat antingen verkställande direktör eller styrelseordförande på hur de ser på strategierna för bolaget. Med hjälp av olika teorier om strategier samt institutionell teori har vi försökt söka svar i hur ledningen ser på strategier samt försöka förklara varför de valt de strategier som de gjort. De resultat som vi kommit fram till är att den kritik som riktats mot bolag listade på First North är befogad gällande kortsiktighet. Men till vår förvåning är att det inte ledningen som i första hand ska ställas till ansvar för valen av strategier, även om dessa såklart är de som genomfört strategibyten, utan att de är analytikerna själva som bär störst skuld i detta. Mycket beroende för att analytikerna har ett väldigt stort inflytande över vad som anses vara de bästa för bolagen och att de är svårt för ett enskilt nyligen listat bolag att stå emot de externa påtryckningar som de finansiella institutionerna har.

The health care sector Öster has the highest average absence due to short-time sickness in Örebro. It is the short-term absence that has the highest costs for the organisation, not just in money, but also in quality disturbances and administrative work. Health care sector Öster is divided into four areas with a manager for each. We have chosen to conduct our research within the special housings in area one and four, since these two had the lowest and highest short-term absences. The purpose with the research is to examine short-term absences among the health care personnel in the health care sector Öster, see what the absences depend on, and what can be done to solve the issue. We will compare the absences in the area with the highest respectively lowest short-term absences in order to see if there are any prominent differences between the two. The research question is as follows: what does the high short-term absence within health care sector Öster, Örebro, depend on, and what can be done to minimise this absence? We have started with existing theories within the subject management. These theories have then been the foundation for the information we have collected, what answer we have asked, and how the answers have been interpreted. We have then applied these theories on the empirical data we collected in order to see what the reasons could be for Öster's high short-term absences, and we used existing models while finding precautions to implement. The research consists of questionnaires with open questions that we disbursed among the personnel, as well as qualitative interviews with the affected area managers. The housings encompassed in area one: Jeremiasgården and Askenäshemmet, and in area four: Tullhuset, Sirishof, and Skebäcksgården. Through our research we have come to the conclusion that in many situations there are separate opinions within the organisation, first and most between the personnel and the managers. They have in many respects different apprehensions about the organisation. The fact that they are different can be due to lacking communication among them. Concerning the six dimensions, that we had as a foundation when we did our analysis, there is not a clear definition that the organisation is either way, but often a mix. In many occasions it can depend on from which point of view it is looked at, the managers or the personnel. In our discussion we talk about the usage of the Cape-model, a working model that has been developed by Carina Persson. It consists of four parts that are to decrease the absence and make the profession more attractive. / Vård och Omsorg Öster har den högsta genomsnittliga korttidssjukfrånvaron i Örebro kommun. Just korttidssjukfrånvaro är den frånvaro som kostar organisationen mest, inte bara i pengar utan även i kvalitetsstörningar och administrativa merarbeten. Vi har valt att genomföra vår studie i de särskilda boendena i område ett och fyra då dessa två hade i genomsnitt lägst respektive högst korttidssjukfrånvaro. Syftet med uppsatsen är att undersöka korttidsfrånvaron bland omvårdnadspersonalen inom vård och omsorg öster, se vad frånvaron beror på och vad som kan göras åt problemet. Vi kommer att jämföra frånvaron hos det område med högst respektive lägst korttidsfrånvaro för att se om det finns några markanta skillnader mellan dem båda. Uppsatsens frågeställning är vad den höga korttidssjukfrånvaron på vård och omsorgsavdelningen Öster i Örebro kan bero på samt vad som skulle kunna göras för att minska korttidssjukfrånvaron? Vi har utgått ifrån befintliga teorier inom ämnet management. Dessa teorier har sedan legat till grund för hur data har samlats in, vilka frågor vi har ställt under våra intervjuer och hur svaren har tolkats. Vi har sedan applicerat teorierna på den empiri vi samlat in för att se vad som skulle kunna vara orsakerna till Östers höga korttidssjukfrånvaro och använt oss av redan befintliga modeller när vi tagit fram åtgärder som skulle kunna göras. Undersökningen består av enkätintervjuer med öppna frågor som vi delat ut till vårdpersonalen, samt kvalitativa intervjuer med de berörda områdescheferna. Boenden som omfattades var i område ett: Jeremiasgården och Askenäshemmet, och område fyra: Tullhuset, Sirishof och Skebäcksgården. Genom vår studie har vi kommit fram till att det i många fall råder delade meningar i organisationen, främst mellan vårdpersonalen och cheferna. De har i många avseenden olika uppfattning om organisationen. Att de skiljer sig kan bero på en bristande kommunikation dem emellan. Kring teorin om de sex dimensioner som vi utgått ifrån när vi genomförde vår analys så går det inte att påstå att organisationen är det ena eller det andra utan är oftast en blandning. I många fall kan det skilja sig beroende av från vilken sida det synas från, chefernas eller personalens. Organisationen är vid första anblicken mekanisk då alla sysslor är förutbestämda, det finns en tydlig ledning och en strävan mot effektivitet. De har chefer på olika nivåer där informationsflödet redan är bestämt. Organisationen har svårt att anpassa sig till förändringar vilket kan vara ett resultat av personalen kan känna att de inte kan påverka. I vår teori tar vi upp användandet av Cape -modellen. Det är en arbetstidsmodell som utvecklats av Carina Persson. Den består av fyra delar som skall minska sjukfrånvaron och göra yrket mer attraktivt.

No description available.

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.

Bakgrunden till denna rapport är att få en fördjupad kunskap inom ämnet förhörsmetodik. Syftet är att belysa de detaljer som förutsätter ett lyckat förhör och vilket säkerställer trovärdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgått från kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rättspsykologiska området, samt kompletterande källor i form av intervjuer och föreläsningar med anledning att förankra och jämföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell är starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gångbar, varför vi har valt att presentera den närmare. Ett lyckat förhör är av största vikt i en utredning och beror på flera samverkande faktorer. Människans minnesfunktion, sambandet mellan sociala och kommunikativa processer, individers fysiska och sociala behov, språkets betydelse och frågeteknik, är alla viktiga grundstenar och tas upp i rapporten. Arbetet visar att idag, ligger ansvaret att utvecklas som förhörsledare till största delen på den enskilde polismannen och utbildning är en förutsättning för att ligga i fas med forskningsresultat. På polisutbildningen i Umeå bör ämnet ges mer tid i anspråk och vi hoppas att detta arbete kan fungera som inspiration till vidare utveckling.