Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer – Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.   Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.   Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektiv fokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetet med att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys i organisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM). Observationsstudier har visat att feedback och monitorering är beteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentella studier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation, samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftet med studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkade ledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendet för deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikanta förändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tre månader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte heller signifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser med referensvärden. Regressionsanalys visade att feedback och monitoreringsbeteenden är mycket starkt relaterat till förtroende för ledarnas ledarskapsförmåga. Studien har vissa metodologiska brister, bl.a. stort bortfall, kort tid mellan mätningarna och takeffekter, vilket minskar möjligheten att dra slutsatser om utbildningens effekt.

Mellan åren 2005-2007 bedrev den svenska organisationen Posten en omfattande förändringsprocess som gick under namnet On-side. Anledningen till förändringen var att organisationens marknadsposition var hotad i samband med nya marknadsförutsättningar. Förändringen innebar att organisationen skulle specialisera sina olika verksamheter genom att bilda separata bolag för vart marknadssegment där högre kundfokus skulle uppnås. Organisationen förflyttade sig från att ha varit en funktionsorganisation till att bli en bolagiserad divisionsorganisation. Denna uppsats utgår från ett ledningsperspektiv där förändringsprocessen analyseras utifrån Kotters åtta-stegsmodell. Uppsatsen söker därav att undersöka huruvida On-side genomgick de steg som modellen ifråga förespråkar. Slutsatsen dras att On-side genomgick sju av de åtta stegen.

No description available.

Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvården Författare: Helena Morténius Utbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professor Examinator: Nicklas Håkansson, universitetslektor Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat? Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer. Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten. Faktorer av betydelse är allmänt stöd från omgivningen, FoU-nätverk, effektiv FoU-kommunikation samt positiv inställning från ledningen. Personer med högre grad av nyfikenhet och innovationsförmåga är i större utsträckning benägna att utvecklas i processen. Egen kreativ förmåga jämte stöd från omgivningen och FoU-enheten accelererar takten till beteendeförändring att bli FoU-aktiv. En ytterligare faktor av betydelse är de olika kommunikationskanalerna roll vid spridning av information.

Regeringen förordar och Svensk Näringsliv förespråkar om mångfald och nolldiskriminering på arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mångfald, där kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfärg, utan individuellt förmåga att prestera. Många företag har redan tagit en stor del av denna förändring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tåg medvetet steg att förändra är Skanska som är en av de aktörerna inom byggbranschen. För själva företaget sådan övergång innebär förändringar inom organisationen, snarare sagt förändringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur väl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mål är teman för den här undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstå effekterna av företagets övergång från en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som är mångfald och heterogen.

This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report. The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units. The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration. The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.

Många människor går till jobbet och håller sig friska under en lång tid. Vad som karaktäriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda på. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare och två rektorer från två olika skolor angående friskfaktorer i lärarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanställts i sju områden som påverkar lärarens hälsa; organisation, ledarskap, lärarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. Sammanställningen visar att bilden av friskfaktorer är komplex och att det är många faktorer som påverkar individen. Undersökningen syftade även till att ta reda på eventuella likheter och skillnader i hur rektorer och lärare reflekterade och huruvida detta påverkade arbetsplatserna. I stort sett gick lärarnas och rektorernas svar hand i hand, men i praktiken kunde skillnader uppstå. Observationer i klassundervisning har även genomförts före varje intervju med lärarna. Resultatet analyseras utifrån Fromms teori om människans grundläggande behov, Antonovskys känsla av sammanhang, erkännandeteorin och slutligen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Avslutningsvis ges förslag om framtida forskning.

Jämställdhet inom en organisation är huvudtemat för denna uppsats. Syftet med studien är att undersöka jämställdhet och könsfördelning inom organisationen NA (fiktivt namn) som är en mångkulturell verksamhet med en mångårig bakgrund. Studien består av djupintervjuer och observationer som utfördes för att undersöka jämställdhetsarbetet inom NA. Sedan har jag utifrån teoretiska perspektiv om jämställdhet, genus, mångfald samt attityder och även tidigare forskning om jämställdhetsplaner utvecklat min undersökningsanalys. Mina resultat tyder på att NA:s organisation inte har någon jämställdhetsplan men personalen själva anser att jämställdhet redan existerar i organisationen. / Gender equality within an organization is the main theme of this essay. The purpose is to examine gender equality and gender distribution within NA, that is a multicultural organization with a long history. The study comprises of in-depth interviews, and observations. These were made to elucidate the work on gender equality within the organization. I, then, developed this survey-analysis based on theoretical perspectives of gender equality, gender, diversity, as well as attitudes, plus earlier research on gender equality objectives. My results show that NA has no gender equality objectives, but they consider that equality already exists in the organization.

Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget – målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten. Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden. Vi har genom besöksintervjuer med teammedlemmar, teamledare och enhetschef på enheten Summarisk process i Uddevalla tagit fram empirisk data. Dessutom har vi genomfört ett personlighetstest med teammedlemmar och teamledare. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin bestod av böcker, vetenskapliga artiklar samt interna dokument. Slutsats: Vår slutsats är att det teambaserade arbetssättet är lämpligt som arbetssätt för enheten Summarisk process i Uddevalla. Det finns faktorer som fungerar bra inom arbetssättet, detta är bland faktorerna: målsättningar, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Dock skall påpekas att även om dessa faktorer fungerar bra kan de alltid förbättras. Vi har dessutom identifierat några faktorer som fungerar mindre bra, så som: informationsvägarna och den negativa känslan av stress inom teamen. Genom insikt i vad som inte fungerar optimalt kan ändringar göras, detta för att göra arbetssättet ännu bättre.