Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna. Det tycks finnas stor vilja att kommunicera resultaten, samtidigt som man står inför dilemman vad gäller resultatmätning av kommunikationsverksamheten.

Denna undersökning avser att ta reda på hur den ideella organisationen Fatta använder sig av sociala medier för att sätta agendan. Uppsatsen bygger på agenda setting- teorin och tidigare forskning om ideella organisationer. Frågeställningen lyder “Hur använder Fatta sociala medier för att sätta agendan?”. Uppsatsens kärna baseras på insamlat material från Fattas sociala medier Facebook, Instagram och Twitter. Insamlingsperioden var under en månads tid. Detta material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att Fatta använder sociala medier i en väldigt liten utsträckning. Det i sin tur tyder på att det är ett flertal faktorer som spelar in för att en ideell organisation ska kunna hamna på agendan. I Fattas fall hjälper sociala medier dem att nå ut till sin publik med tre huvudsakliga kategorier: information, marknadsföring och uppmaningar. / The purpose of this thesis was to understand how social media can help non profit organizations to set the agenda. We have chosen to study the non profit organization Fatta. In this thesis a qualitative content analysis is used to look at the content in social media posts. The method is used to see how the non profit organiztion Fatta are using social media to set the agenda. The main results of this thesis is that being on social media is not enough for setting the agenda. There are several factors that come into play when a non-profit organization succesfully makes it to the agenda

The purpose with this article is to give examples how to remain and in a long run develop a higher interest in maintenance activities and knowledge. First reason is the changed age-distribution with more number of older employees among maintenance personnel staff and second reason is demand for education due the increasing demand in environmental responsibility. In spite of there is a lot of knowledge of maintenance in national organizations of interests it will not be used in a sufficient extent in many companies. This knowledge is an important base to use to re-built the missing or loosed skills in companies. The national organization UTEK is involved in European projects to validate knowledge of maintenance. Lost of or bad maintenance activities will always affect on the environment. Establish a network between companies is a good way to exchange information in their common business areas. If the existing maintenance department in companies have difficulties to manifest itself, an alternative organization as a personnel co-operative organization can be a solution. That will be lead to better productivity and higher engagement in the personnel. To evaluate the maintenance skills for personnel to a good basic level will in most case lead that they further will search for more information and cause demand for increased efforts of education from educational institutions.

<p>Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet. Metoden utgjordes av forskningsgenomgång och kvalitativa intervjuer. Resultatet pekar på att adoptionerna mellan Chile och Sverige minskat till följd av att de nationella adoptionerna i Chile ökat, och detta tycks ha möjliggjorts av att diktaturen föll, att landet ratificerat Haagkonventionen samt att det skett en ekonomisk utveckling i landet. Vad det gäller verksamheterna kan man möjligtvis konstatera att de inte bara finns för att de fyller en funktion för samhället som helhet, utan att de uppstått utifrån personliga avsikter och genom tillfälligheter. En del frågor kan resas kring samarbeten mellan dessa olika myndigheter och organisationer. Att följa upp medgivandeutredningar av blivande adoptivföräldrar tycks angeläget liksom att problematisera begreppet svenskhet.</p>

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger. Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun. Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser. De intellektuella kompetenser som personalen behöver för att behärska arbetsmoment och situationer i det dagliga arbetet var formell utbildning och olika specialkompetenser i relation till sitt yrkesområde. Sociala kompetenser om hur personal agerar i relation till andra. Bemötande är andra framträdande kompetenser som nämns. Framtida behov av kompetens följer dagens framställningar dock betonas behoven att påverkas av personal bortfall samt lag- och uppdragsförändringar. I studien framkommer det att högskoleutbildade socialpedagoger är mest förekommande inom verksamheter som främst bedriver förändringsarbete med arbetsuppgifter som handläggning och utbildning. Det visar sig att socialpedagoger och socialpedagogiken har en plats inom human service-organisationer eftersom socialpedagogiken i sig är till för att anpassas efter behovet som efterfrågas i samhället inom socialt arbete. / The study aims to investigate and analyze skills required within the various municipal human service organizations, including social pedagogues working in Västervik. My study would also examine the activities within college-educated social pedagogues working today and what skills they have and what skills are suitable for working in human service organizations in Västervik. This study strives to be a support to prepare human service organizations in Västervik facing any challenges in future recruitment of existing and new skills. At the same time, I want to strengthen the knowledge of social pedagogues. The study consists of both a quantitative and qualitative study. The empirical data were collected through a questionnaire and group interviews with people who have employee and operational responsibilities within various human service organizations in Västervik. The results of my study indicate that there is a skills needs in human service organizations in Västervik mainly characterized by intellectual and social skills. The intellectual skills that staff need to master tasks and situations in the daily work were formal education and various special competences in relation to their professional field. Social skills of how personnel act in relation to others. Responding is the second prominent competencies mentioned. Future skills demand follows today's petition, however, emphasized the need to be affected by staff losses and legal and mission changes. The study shows that college-educated social pedagogues are most abundant in activities primarily engaged in change management with duties in the management and training. It turns out that social pedagogues and social pedagogy has a place in human service organizations as social pedagogy in itself is to be adapted to the needs that society demands of social work.

Sjukhus, militären, brandkåren, polisen, krisorganisationer och bergsklättringsexpeditioner är organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhållanden med hög osäkerhet och snabba beslutsfattanden, där besluten kan få förödande konsekvenser, står de inför unika utmaningar. Temporära organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkåren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer är flexibla krävs det ändå mycket ansträngning av ledaren. För att undersöka temporära organisationer inom extrema kontexter har bergsklättringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser. Inom organisationer är det ledaren som bär det övergripande ansvaret vilket inneburit att vi undersökt vad som händer med ledarskapet, när majoriteten av gruppen är oerfarna, då de befinner sig inom en extrem kontext.   Eftersom ledarnas beslut kan vara livsavgörande i organisationer inom extrema kontexter har motiv undersökts som kan vara bakomliggande faktorer till besluten. Motiv är allt vad en individ bryr sig om, vidare kan dessa antingen vara egoistiskt eller altruistiskt influerade. En ledare med egoistiskt influerade motiv kan bedriva ett direktivt ledarskap om ledaren vill föra igenom sina egna motiv. När livet står på spel blir beslutsfattandet mycket viktigt. “Hur påverkar ledares motiv beslutsfattandet vid uppkomsten av en extrem situation inom en temporär organisation?”   Denna studie analyserar och diskuterar ledares motiv och vilken betydelse motiven kan ha i beslutsfattanden vid uppkomsten av en extrem situation. Studiens ansats går i enhet med den gyllene medelvägen som innebär att vi går från teori till empiri och tillbaka till teorin. Det empiriska materialet samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med fem ledare och två klienter inom bergsklättring. Genom det empiriska materialet har vi tolkat hur dessa respondenter tolkar sin verklighet, vilket går i enlighet med det hermeneutiska synsättet.   Slutsatserna som dras är att ledare som har egoistiskt influerade motiv kan vara bra om ledaren även har inslag av altruistiska motiv. Däremot om ledaren endast har inslag av egoistiska motiv kan detta skapa problem, om ledaren till exempel skulle lämna gruppen utan vägledning. Dock argumenterar vi för att det inte heller är bra om ledare endast har inslag av altruistiska motiv, eftersom att de då tar hänsyn till allas åsikter. Vid uppkomsten av en extrem situation kan det bli problematiskt om de inte kommer fram till ett beslut i tid, eftersom de väljer att ta hänsyn till allas åsikter innan beslutet fattas, förödelsen kan då vara ett faktum.

Syftet med studien var att tillämpa Paulsens (2017) modell av funktionell dumhet som en form av organisatorisk lydnad på socialtjänsten som arbetsplats. Paulsens tio ”anpassningslogiker” operationaliserades till 20 frågor med svarsalternativ på en Likert-skala. En enkät med dessa frågor samt ett envariabelsmått på arbetstillfredsställelse skickades sedan ut till socialarbetare i sex kommuner (N=73). Resultatet visar att en majoritet av studiedeltagarna kände igen sig i anpassningslogikerna, samt att ”förtvivlan” är vanligast som lydnadsmodus på socialtjänsten. Bivariat analys och test av intern konsistens visar på god reliabilitet hos modellen. Samtidigt visar en multipel regressionsanalys att funktionell dumhet förklarar 30 procent av socialarbetares arbetstillfredsställelse, med ”auktoritarism” och ”cynism” som signifikanta prediktorer. Studien tyder på att Paulsens modell av funktionell dumhet kan bidra till vår förståelse för hur socialarbetare hanterar det sociala arbetets problematiska sidor. / The study's aim was to apply Paulsen’s (2017) model of functional stupidity as a form of organizational compliance to a social work context. A questionnaire was developed with 20 Likert items that operationalised Paulsen's ten “stupidity rationales”, together with a measure of work satisfaction, and distributed to social workers in six municipalities (N=73). Results show that most stupidity rationale items were endorsed by a majority of participants, with the “despair” mode of compliance most strongly endorsed. Bivariate and internal consistency reliability analysis indicated that Paulsen's model was a good fit to the data, while multiple regression analysis demonstrated that the model of functional stupidity explained 30 percent variance in work satisfaction, with “authoritarian” and "cynicism" modes as significant predictors in the model. The study suggests that Paulsen's model of functional stupidity has potential value for increasing our understand of how social workers' cope with the demands of their work.

The purpose of this thesis is to analyse what risks an NGO faces when entering collaboration agreements with a corporation. This is done through a case study of Energifallet, a collaboration project between The Swedish Society for Nature Conservation and global furniture company Ikea. The project seeks to improve learning for sustainable development in Swedish schools and is funded by the corporation, which raises legitimacy questions about the independence of the NGO. By conducting contextual text analysis combined with semi-structured interviews, the study concludes that the NGO manages to keep its independence. This is due to an agonistic interorganizational relationship with the corporation, built-in independence mechanisms in the project implementation and the corporation’s political view of CSR. The results also indicate that collaborations between companies and NGOs are a new type of societal phenomenon that has the potential to bring the agenda for sustainable development forward.

Denna fallstudie har gjorts av Lucas Bergqvist och David Roos inom ramen för magisterprogrammet Ledarskap -  Organisatoriskt, Kreativt och Entreprenöriellt på Linnéuniversitetet i Kalmar. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur en ideell organisation kan balansera sin bärande idé med den professionalism och de strukturer som ofta infinner sig i affärsmässiga organisationer samt identifiera vilka möjligheter och begränsningar detta har för ledarskapet inom organisationen.   Det empiriska underlaget som har möjliggjort studien har inhämtats genom sju semistrukturerade intervjuer enligt kvalitativ forskningsmetod. Respondenterna representerar stiftelsen Human Bridge och deras dotterorganisation, den ideella föreningen Lindra. Samtliga respondenter har någon form av ledarroll i sitt arbete.   Human Bridge är en biståndsorganisation som fokuserar på sjukvårdsmaterial medan Lindra bedriver second hand-verksamhet i ett antal butiker för att finansiera Human Bridge biståndsarbete. Human Bridge verksamhet ses ofta bara som en kostnad, vilket respondenterna ibland anser vara ett problem då de samtidigt vill uppfattas som en effektiv och professionell organisation.   Då Human Bridges och Lindras verksamhet i hög utsträckning innehåller ideellt arbete så undersöker vi hur ledarna inom de båda organisationerna hanterar sitt ledarskap i det spänningsfält som råder mellan att leda en organisation som vilar på en bärande idé men samtidigt vill drivas och betraktas som professionell. De ideella insatser som bidrar till båda organisationerna kommer ofta med vissa förbehåll och krav från de ideellt arbetande, detta är enligt respondenterna ibland fullt berättigat. Studien visar att det dock finns utrymme för förbättringar och förändringar i sättet de arbetar på och hur de bedriver sitt ledarskap. I våra slutsatser presenterar vi de möjligheter och begränsningar som vi har identifierat och som Human Bridge och Lindra bör fortsätta med, alternativt förbättra eller förändra, för att kunna vara en organisation vars verksamhet bygger på en bärande idé men ändå betraktas som professionell.   De möjligheter och begräsningar som efter empirisk insamling och analys har identifierats är följande; Utveckla det transformativa ledarskapet för att tydligare koppla betydelsen av det ideella engagemanget till den bärande idén. Försök mäta biståndet, om än i relativa mått för att kunna följa dess utveckling och legitimera verksamheten. Kommunicera tydligare hur Human Bridge och Lindra ämnar använda sig av praktikanter och lönebidragsanställda. Minska beroendet av ideell arbetskraft inom Lindra. Använda smart makt vid beslutsfattande och kommunikation då denna kan situationsanpassas för att  vara förenlig med både bärande idé och professionalism.

De flyktingströmmar som drabbat både Europa och Sverige på senare år har gjort att integrationsarbetet i kommunerna kommit att bli en viktig del i deras arbete att inkludera nya individer i samhället. Syftet med vår uppsats är att lyfta fram hur integrationen av nyanlända ser ut i olika kommuner i Sverige och målet är att belysa de svårigheter och ambitionen är att påvisa vikten av att inkluderas i samhället på ett tidigt stadie. Studien är kvalitativ och med hjälp av intervjuer tolkades sedan materialet. Vi bearbetade materialet utifrån teorierna Elias &amp; Scotsons etablerade och outsiders och Bourdieus sociala kapital samt Ahrne &amp; Papakostas om organisationer där studien visar att det finns svårigheter med fördomar och rykten, socialt kapital och organisationers samt politikens betydelse för inkludering i samhället. Materialet visade både på ett positivt och negativt sätt om hur kommunerna arbetar med integration och inkludering av nyanlända. Vår studie tyder på att kommunerna arbetar intensivt med integrationsarbetet men de befinner sig på olika nivåer. Sammantaget visar det sig att ett mindre samarbete förekommer mellan organisationerna Migrationsverket och kommunen vilket kan resultera till en sämre integration av de nyanlända. / The refugees suffered both in Europe and Sweden in recent years and has made integration work in the municipalities to become an important part of their work to include new individuals in society. The purpose of this essay is to highlight how the integration of immigrants looks in different municipalities in Sweden and the aims is to demonstrate the importance of being included in the community at an early stage. The study is qualitative and with the help of our interviews we interpreted the material. We processed the material based on the theories Elias &amp; Scotsons established and outsiders and Bourdieu's social capital and Ahrne &amp; Papakostas about organizations and the study shows that there are difficulties with prejudice and rumors, social capital and organizations and policy essential for inclusion in society. The material showed both positive and negative ways on how municipalities work with integration and inclusion of immigrants. Our study suggests that municipalities are working intensively on integration, but they are at different levels over all. It turns out that there are a minor co-operation between the organization Immigration Service and the municipality, which may result in a lower integration of the immigrants.