Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount.  Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities.   Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it. Furthermore we can not with accuracy determine the importance of the leadership role. Of the three municipal organizations that were included in the study all saw an effect because of the competence development, but not at a level that changed the entire business. Despite this when asked all municipalities wanted to continue to work with business modeling in the future.

Sammanfattning Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet påverkar lärandet i organisationer. Med hjälp av våra frågeställningar som berör lärande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, ämnar vi ta reda på huruvida dessa har en inverkan på lärande i organisationerna. Metod: Uppsatsen bygger på empiri bestående av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer från fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifrån våra teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom området. Resultat: I vår studie har de tillfrågade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det är ett viktigt verktyg för att främja såväl medarbetarnas, som organisationernas lärande. Den främsta motivationsfaktorn har varit att utvecklas i arbetet genom kontinuerlig kunskapsutveckling. Upplevelserna kring hur medarbetarnas olika hierarkiska positioner upplevs i medarbetarsamtalet har skilt sig åt. Likaså vilken roll dessa verkar spela för lärande i organisationerna. Det har framkommit upplevelser i medarbetarsamtalet som kan vara hämmande för lärandet, exempelvis en alltför stor tillit till medarbetarsamtalet samt att en skevhet i självskattningen kan leda till konflikt, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för lärandet. Det visade sig att medarbetarsamtalet kan fungera för att identifiera medarbetares kunskapsluckor. Vid en god personkemi där medarbetaren känner sig trygg, och med ett lönesystem där chefen inte har betydande makt att påverka medarbetarens lön, tenderar medarbetarsamtalet ha en högre grad av ärlighet. Detta kan leda till att kunskapsluckor identifieras och på så vis kan luckorna fyllas för att främja medarbetarens och organisationens lärande.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande. Inför försvarsbeslutet 1987 framkommer att professionens organisationer getts en given roll i utredningsarbetet och att samma organisationer 2004 inte hade samma givna status. Den pågående maktförskjutningen inom beslutsprocesserna medför att den militära professionen kommit att konkurrensutsättas inom det egna verksamhetsområdet.

Två huvudsakliga metoder för kunskapsbevaring av temporära organisationer upptäcktes. Den primära av dessa var genom att låta individerna i organisationen agera som kunskapsbärare. Individerna är de som samlar erfarenhet och kunskap och behåller dessa för framtiden. Det sekundära sättet om upptäcktes var användning av dokumentation, där de permanenta organisationerna kan lagra dokument kring kunskap och erfarenhet från projekten. Dokumentations huvudsakliga användning var dock att få individerna att reflektera och granska de lärdomar som uppstår. / Two methods were found to be used for Knowledge Retention of temporary organizations. The first of these were by letting theindividuals in the organizations be the bearers of the knowledge. Theindividuals are the ones who have the experience and the knowledge and keep these for the future. The Secondary method found was through the usage of documents, where permanent organizations can store documentation of the knowledge and experiences of the projects. The documentations primary usage was however to make the individuals reflect and ponder the knowledge they encounter.

Den här studien har titeln: Att vara chef i ideella organisationer. Det är en kvalitativ studie som rör ledares uppgifter i organisationer som präglas av värderingar, makt och politiskstyrning. Studien är gjord av mig, Marie Antman, som examenarbete på Högskolan Väst inom ramen för kursen Magisterprogram i ledarskap vårterminen 2021. Bakgrunden är att antalet anställda i den ideella sektorn har ökat samtidigt som forskning kring sektorns intraorganisatoriska aspekter har släpat efter. Den forskning som är gjord har visat att sektorn skiljer sig åt från den privata, vinstdrivna, sektorn på väsentliga områden. Det handlar om sektorns politiska (förtroendevalda) styrning, om motstridiga krav och mål och inom organisatoriska förväntningar på att bära organisationens värderingar. Studiens syfte var att skapa insikt och bidra till ökad förståelse för hur anställda chefer i ideellsektor hanterade sektorns unika omständigheter. För att svara upp mot studiens syfte genomfördes en studie med en konstruktivistisk ansats där deltagarnas egna berättelservar i fokus. Studien genomfördes genom intervjuer med tio chefer med erfarenhet från anställning som chef i minst två ideella organisationer. Urvalet var ändamålsenligt i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmodellen byggde på de roller och uppgifter som chefer har utifrån studiens särskilda fokus på den ideella sektorns unika utmaningar. Studiens analys utgår ifrån grundsynen att i praktiken handlar varje chefs arbete om en kombination av chefskap, makt och ledarskap, att ledarskap är en process som handlar om relationer och som bör förstås i utifrån olika sociala kontexter och att det ideella ledarskapet kräver perspektiv på organisationer utifrån strukturella, politiska och symboliska aspekter. Empirin hanterades genom en tematisk ansats med inspiration av såväl grundad teori som av narrativ analysmetod. De teman som utkristalliserade sig var: förståelse för sektorn, chefeller ledare, arbetsplatsen som demokratiarena, makt och intressekonflikter, engagemangets fram- och baksidor, etisk stress samt att sätta mål. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av en komplex socialt kontext med starka värderingar och ideal och mångfasetterade intressekonflikter som cheferna hade att hantera. Studiens främsta bidrag var dels att genom sin empiri ge en insiktsfull beskrivning av hur sektorns unika utmaningar ter sig för studiens chefer och sätten de hanterar det på dels att peka på att det inte går att förstå chefskapet i dessa organisationer utan att förstå den komplexa socialakontext som varje ideell organisation är. Här finns fortsatt utveckling att göra för att skapa en bra modell för att visualisera de olika delar som en sådan organisation består av, hur de förhåller sig till varandra och hur de är i ständig förändring. Studien pekar också på att chefer i den ideella sektorn har en chefsroll som inte tidigare har identifierats som handlar om att fungera som förbindelselänk inom de olika delar som den ideella organisationen består av: förtroendevalda, medlemmar, anställda, ideella krafter, givare och målgrupper. Studien visar också att det dubbla ledarskap som finns inbyggt i dessa organisationer leder till att chefer i ideell sektor inte hanterar alla en chefs/ledares uppgifter. För att hanterade utmaningar som denna studie fokuserar på arbetade cheferna främst med det strukturella och det politiska perspektivet. Studiens visade dock att de skulle vara hjälpta av att också kunna utveckla möjligheter till att även förfoga över det symboliska perspektivet. / Title: Being a leader in non-profit organizations. Author: Marie Antman, University Westwithin the framework of the course Master's Program in Leadership in the spring semester 2021. This is a qualitative study that deals with the tasks of leaders in organizations that are characterized by values, power and political control. The background is that the number of employees in the non-profit sector has increased while research on the sector'sintra-organizational aspects has lagged. The research that has been conducted has shown that the sector differs from the private, profit-driven, sector in significant areas. It concerns the sector's political governance, about conflicting demands and goals and intraorganizational expectations to embody the organization's values. The purpose of the studywas to contribute to an increased understanding of how employed managers in the nonprofit sector handled the sector's unique circumstances. In order to respond to the purpose of the study, a study was conducted with a constructivist approach focusing on the participants' own stories. The study was conducted through interviews with ten managers with experience from employment as a manager in at least two non-profit organizations. The selection was appropriate in the sense that it was done with the aim of selecting the participants in a strategic way. The analysis model was chosen to highlight the roles and tasks that managers have based on the study's special focus on the non-profit sector's unique challenges. The study's analysis is based on the basic view that in practice each manager's work is about a combination of management, power and leadership, that leadership is a process that is about relationships and should be understood in different social contexts and that non-profit leadership requires perspective on organizations structural, political and symbolic aspects. The interviews were handled through a thematic approach with inspiration from both grounded theory and narrative analysis method. The themes that crystallized were: understanding of the sector, manager or leader, theworkplace as an arena of democracy, power and conflicts of interest, the pros and cons of commitment, ethical stress and setting goals. In summary, the interviews describes a complex social context with strong values and multifaceted conflicts of interest that the managers had to deal with. The main contribution of the study was an insightful description, provided by the interviews, of how the sector's unique challenges appear to the leaders and the ways they handle it, and to point out that it is not possible to understand the leadership in these organizations without the understanding of the complexity of the social context that each non-profit organization constitutes. There is further development to be done to create a model for visualizing the different parts that such an organization consists of and how they relate to each other. The study also indicates that managers in the non-profit sector have a previously unidentified managerial role that is about acting as a liaison within the various parts of the organization: elected representatives, members, employees, non-profit forces, donors and target groups. The study also shows that a dual leadership is built into these organizations which leads to managers in the non-profitsector not handling all the tasks of a manager/leader. To address the challenges that this study focuses on, managers worked primarily with the structural and political perspective. However, the study showed that they would be helped by also being able to develop opportunities to work with the tools of the symbolic perspective

Sammanslagningar mellan organisationer är ett vanligt fenomen inom företagsvärlden, där grunden oftast ligger i ekonomisk vinning. Sammanslagningar kan ske på flera olika sätt, till exempel påbörjade samarbeten som sedan leder till hopslagningar, upphandlingar av en annan organisation och även hostila övertaganden genom aktieandelar. Detta skapade en undran om hur sammanslagningar mellan ideella organisationer sker. Ideella organisationer ägs inte på samma sätt som normala organisationer, de har ingen ägare som kan ta ut en vinst från företaget eller aktier som någon annan kan ta över. En sammanslagning mellan ideella organisationer sker då på bådas begäran och förmåga. De ideella organisationerna bör då se en vinning med sammanslagningen för att uppnå sina mål. Denna studie gör en granskning av två ideella organisationer i form av idrottsföreningar som undersöker deras pågående sammanslagning. Vilka faktorer och mål de ansågs stämma överens för att de skulle överväga och påbörja sammanslagningen. Studien kommer även göra en granskning på hur organisationerna hanterar kulturen under sammanslagningen. Organisationskulturen är en viktig aspekt för en välfungerande organisation. Om en sammanslagning ska lyckas är forskare överens om att kulturerna måste tas i hänsyn. De äldre kulturerna som redan är rotade i organisationerna behöver bli en ny kultur för den gemensamma organisationen. Interaktionerna mellan medlemmarna inom organisationerna behöver fungera på ett sätt så att arbetet kan föras vidare och fungera, det är vid dessa tillfällen som organisationskulturen får en viktig roll i alla företag. Därav anses en analys av hur de två ideella organisationerna har hanterat kulturen i sammanslagningen vara av stor vikt. Studien har gått ut på att intervjua ledande personer inom sammanslagningen från båda föreningar som sitter i den nya gemensamma styrelsen.

När det kommer till individer med samsjuklighet är det fundamentalt med samverkan mellan aktörer för att kunna tillgodose klienterna behandlingsbehov. Det är därför väsentligt att undersöka de faktorer som försvårar och gynnar samverkansprocesser. Studiens syfte är att belysa vad professionella inom missbruksvården upplever påverka samverkan med andra aktörer när det gäller individer med samsjuklighet. Därav avser uppsatsen att belysa de faktorer som hindrar och främjar samverkan. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk med en kvalitativ ansats. Det empiriska materialitet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med behandlingspersonal verksamma inom missbruksvården. Därefter har det empiriska materialet analyserats med stöd av Danermarks (2004) teori samverkansteorin. Betydelsefulla främjande faktorer är etableringen av gemensamma tydliga mål och att aktörer utvecklar goda relationer för att kunna ta del av varandras kompetens och expertis. De hindrande faktorerna är bristande tid, resurser, kommunikation och engagemang. Flera av dessa aspekter kopplas till de organisatoriska förutsättningarna, lagar och regelverk och professionstillhörighet. Studiens resultat visar på att det existerar inre-och yttre faktorer inom organisationer som begränsar och försvårar samverkan mellan aktörer. Slutsatser från studien är att det krävs utökade resurser och reformer som förbättrar och utvecklar ramen för samverkan mellan aktörer. Detta skulle kunna bidra till att främja samverkan och sammanställa de integrerade behandlingsinsatser som lever upp till individens behov och förväntningar.

Den här uppsatsen utforskar teman relaterade till lathet, arbete och organisationer genom att genomföra intervjuer med olika individer. Materialet som samlats in genom dessa intervjuer ger insikt i de möjliga konsekvenserna av lathet inom organisationsstrukturer. Studien belyser vikten av att kontextualisera lathet i förhållande till både arbetskultur och organisationsstruktur. Resultaten av intervjuerna tyder på att uppfattningen om lathet varierar beroende på individens position, erfarenheter och bakgrund. Uppsatsen belyser lathetens roll och inverkan, särskilt hur den kan påverka arbetsmoral, effektivitet och teamdynamik inom organisatoriska sammanhang.

<p>Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.</p>