Att företagskultur förknippas med organisatorisk effektivitet är flertalet forskare överens om. Enligt forskning inom Competing Values Framework finns ett flertal kriterier som leder till organisatorisk effektivitet. Dessa kriterier ska till olika grad korrelera med de fyra kulturtyper som Competing Values Framework baseras på. Då tidigare studier inom området främst har gjorts i USA och Sydkorea ämnar vi i denna studie undersöka om dessa effektivitetskriterier även kan appliceras på en svensk marknadsledare och icke-marknadsledare inom detaljhandelsbranschen. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att mäta kultur genom Organisational Culture Assessment Instrument. De resultat vi har fått fram genom vår undersökning visar att de effektivitetskriterier som forskning tidigare har hittat även stämmer överens med vårt resultat, men visar också att svenska organisationer till en högre grad än amerikanska och sydkoreanska präglas av en Clan Culture.

This thesis contributes to the discussion on the use of library plans in public libraries in Sweden. Library plans were made mandatory 15 years ago, and the thesis’ aim is to further our knowledge about whether or not library plans of public libraries in Sweden are being used as an instrument of effectiveness or as something else. The study was carried out by applying qualitative document analysis to ten up-to-date public libraries’ library plans and by reviewing them through the lens of organizational theory. The goals in each library plan were compared to the public activities offered at the library in order to examine to what extent the public activities could be means to achieve the goals in the corresponding library plan. The results show that the ten library plans hardly functioned as an instrument of effectiveness. According to organizational theory, the goals could be considered to be of an official, symbolic, visionary and complex character, which made the analysis of the public activities as means to achieve the goals difficult to carry out. Goals of an operational, realistic or simple character, which according to the theoretical framework would imply the use of the plan as an instrument of effectiveness, were rare. Rather, the libraries seemed to use the plans for communicating their purpose and their importance to their external environment, which in turn implies that the plans were being used for attaining legitimacy.

<p>Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.</p>

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.

Chefer i den offentliga sektorn upplever ökade svårigheter med denpsykosociala arbetsmiljön, vilket bland annat förväntas leda till allt störrehälsoproblem och rekryteringssvårigheter för denna grupp. Studien hade sinteoretiska bas i job demands-resources-modellen och syftade till attundersöka sambandet mellan organisatoriska strukturella faktorer,psykosocial arbetsmiljö och organisatorisk effektivitet. Frågeställningarnaformulerades till att undersöka sambandet mellan antal medarbetare per chefoch de organisatoriska effektivitetsmåtten Organizational Capacity toPerform, Comparative Service Performance och brukarnöjdhet, samt omdetta samband medieras av arbetskraven illegitima arbetsuppgifter,logikkonflikter, överbelastning och medarbetarproblem. En enkätstudiegenomfördes med självskattade data från offentligt anställda chefer på olikanivåer från verksamheter inom skola, vård och omsorg samt teknisk service.Tre multipla medieringsanalyser utfördes. Två av tre totala modeller blevsignifikanta och innehöll signifikanta indirekta effekter. Resultatet indikeradeatt det kan finnas svaga samband mellan kontrollspann och två av treundersökta mått på organisatorisk effektivitet, vilka medieras av vissaarbetskrav. Studiens bidrag var att förlänga JD-R-modellen medkontrollspann som en organisatorisk strukturell faktor och belysa att dettamöjligtvis kan påverka organisatorisk effektivitet negativt. De svagasambanden gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Studiensbegränsningar samt rekommendationer för framtida forskning diskuterades.

It is increasingly common that organizations enter different forms of collaborations to extend their capabilities in order to reach mutual goals and remain competitive on a rapidly changing market. Due to a gap in literature on cross-cultural collaborations, the purpose of this study is to explore how to increase organizational efficiency in a cross-brand, cross-cultural project. A collaborative project within the TRATON GROUP is observed with a focus on the Swedish and German automotive companies Scania and MAN. With the aim to portray the current situation of challenges within the collaborative project and to suggest improvements for efficiency, two research questions are developed.The study is initiated by gaining an understanding of the specific case and, in parallel, conducting a literature research. By the incorporation of factors for collaborative work and critical success factors for projects, a model of critical collaboration factors is developed and used to map the empirical results to previous research. The model contains several factors that are believed to aid collaborations in increased efficiency. Next, the empirical results are gathered through a total of eleven qualitative interviews with employees from Scania, MAN, and TRATON. Two specific working areas within the collaboration project are chosen as unit of analysis, due to one of them having progressed better than the other one and could therefore provide the study with a practical comparison of project progress.Conclusively, the aim of the study is answered by combining existing literature with a comparison of the working areas within the collaboration project. The study shows that corporate cultures can influence organizational structures and approaches, which leads to several challenges and differences in their ways of working. Although, efficiency can be increased by assessing the critical collaboration factors developed in the model. The study highlights that factors such as shared goals, common organizational structure, resource availability, match of competencies in teams, and relationship-building are strongly related to increased progress and efficiency. Lastly, recommendations to the commissioning firm are provided to bridge differences between the brands to increase their efficiency and progress. / Det blir allt vanligare att organisationer bildar olika former av samarbetsstrukturer för att utvidga sina kompetenser och förmågor för att kunna nå gemensamma mål och förbli konkurrenskraftig på en snabb-föränderlig marknad. På grund av en avsaknad av litteratur inom området med fokus på tvärkulturella samarbetsprojekt är syftet med denna studie att undersöka hur organisatorisk effektivitet påverkas av externa faktorer och kan förbättras i ett tvärkulturellt samarbetsprojekt mellan två företag. Ett samarbetsprojekt inom TRATON GROUP observeras med fokus på de svenska och tyska buss- och lastbilsföretagen Scania och MAN. Med syfte att beskriva samarbetsprojektets nuvarande utmaningar och att föreslå förbättringar för ökad effektivitet utvecklas två forskningsfrågor.Arbetet initieras med att förstå det specifika fallet genom intern dokumentation och möten med anställda, parallellt med en omfattande litteraturstudie. Genom att kombinera litteratur som bemöter samarbetsfaktorer och kritiska framgångsfaktorer för projekt, skapas en modell som sammanfattar kritiska samarbetsfaktorer. Denna modell innehåller faktorer som tros stödja samarbetsprojekt till ökad effektivitet och används i kartläggningen av empiriskt resultat mot teori. Det empiriska resultatet samlades in genom elva kvalitativa intervjuer med anställda från Scania, MAN och TRATON. Två specifika arbetsområden inom samarbetsprojektet mellan MAN och Scania väljs som analysenhet, på grund av studiens tidsbegränsning. Just dessa två arbetsområden väljs ut för att en av dem har haft bättre progress än den andra, vilket gör att en praktisk jämförelse mellan dem kan förse studien med ytterligare information.Sammanfattningsvis besvaras studiens syfte genom en praktisk jämförelse i kombination med tidigare litteratur. Studien pekar på att företagskultur kan påverka organisationsstrukturer och arbetssätt som kan leda till flera skillnader mellan samarbetspartners. Ökad effektivitet kan uppnås genom att använda sig av de kritiska samarbetsfaktorerna som har utvecklas i litteraturavsnittet. Studien belyser att ha ett delat mål, en gemensam organisationsstruktur, tillgång till resurser och att bygga relationer positivt påverkar progress och effektivitet. Till sist ges praktiska rekommendationer till samarbetsparterna för att brygga skillnader mellan dem i syfte att förbättra projektets effektivitet och progress.

Sammanfattning: Titel: ShoreLink - vägen tillbaka till förtroende: En fallstudie om förtroende och ledarskap inom logistiksektorn. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Käck &amp; Suzanna Svensson Atay Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 - maj Syfte: Studiens syfte är att utforska och öka förståelsen för, hur förändringar i ledarskap och insatser för att återskapa förtroende i relationerna mellan ledning och medarbetare på ShoreLink fungerat ur tjänstemännens och medarbetarnas perspektiv. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledning och medarbetare på ShoreLink. Insamlad empiri har därefter transkriberats för att sedan tematiskt analyseras. Resultat &amp; slutsats: Studien visar hur ledningen genom fokus på relationer och en öppen, inbjudande kommunikation stärkt förtroendet mellan ledning och medarbetare, vilket kan ses i ett mer positivt arbetsklimat, ökat engagemang och ökad delaktighet hos medarbetarna. Helt återuppbyggt är förtroendet inte då det föreligger problematik gällande brister i arbetsmiljö, problem med avtal och ett felande system för tidrapportering och lön. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur förändringar i ledarskap påverkar medarbetarna och utvecklandet av förtroende. Likaså visar den vikten av att lösa alla grundläggande faktorer som påverkar medarbetarna för att kunna återställa förtroendet. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan innebära utökade kvantitativa studier på samtliga ShoreLinks verksamhetsorter vilket kan öka förståelsen och mångfalden i perspektiven, samt få en utökad förståelse om den problematik, som kan ses i Luleå, återfinns i hela organisationen. Att undersöka skillnader och likheter mellan organisationer och branscher är viktigt för att utveckla riktlinjer som främjar förtroende och en positiv arbetskultur.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka yttre faktorer som är av betydelse för personalengagemang och hur dessa är av betydelse för personalengagemang enligt mellanchefer på medelstora till stora organisationer. Metod: Metodvalet för studien utgår från ett kvalitativt, socialkonstruktionistiska perspektiv med tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer på medelstora till stora organisationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån fyra olika teman för att sedan ställa de empiriska utfallen mot tidigare forskning för att på så vis öka förståelsen för vilka yttre faktorer som påverkar personalens grundläggande mänskliga behov som i sin tur är av betydelse för personalengagemang.  Bidrag: Personalengagemang är resultatet av en kedjereaktion i tre steg. Där yttre faktorer behöver tillfredsställa personalens grundläggande mänskliga behov som i sin tur är av betydelse för olika inre sinnestillstånd hos personalen.Det teoretiska bidraget lyfter fram att personalens grundläggande mänskliga behov samt de tre yttre faktorerna återhämtning, ledarskap och kommunikation är av betydelse för personalengagemang. Studien kom även fram till att ytterligare två yttre faktorer, tillit och frihet under eget ansvar, kan vara av betydelse för personalengagemang. Det praktiska bidraget består i att förse beslutsfattare inom organisationer med praktiska teorier för att bättre förstå och arbeta med personalengagemang.  Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att framtida forskning utför validerande tester om de tre yttre faktorerna återhämtning, ledarskap och kommunikation utgör träffsäkra och pålitliga faktorer som är av betydelse för personalengagemang. Vi anser att det vore av intresse att vidare undersöka om de två yttre faktorerna tillit och frihet under eget ansvar har någon inverkan i att bibehålla fullt personalengagemang och om det kan finnas ett samband mellan dem och behovet av självförverkligande från Maslows (1943) behovstrappa. / Aim: The purpose of this thesis is to increase the understanding of which factors that are of importance for employee engagement and how they are of importance for employee engagement according to middle managers in medium-sized to large organizations.  Method: The choice of method for this thesis is based on a qualitative, social-constructive perspective based on ten semi-structured interviews with middle managers in medium-sized to large organizations. The empirical material has been analyzed on the basis of four different themes, where the empirical outcomes were compared to previous research in order to increase understanding of which external factors affect employee’s Maslow’s Hierarchy of Needs to then affect employee engagement. Contributions: Employee engagement seems to be the result of a three-step chain reaction. Where external factors need to satisfy the basic human needs of the employees, which in turn is of importance for different inner state of mind within the employees. The theoretical contribution emphasizes that employee’s basic human needs as well as the three external factors of recovery, leadership and communication are of importance for employee engagement. The study also concluded that two additional external factors, trust and freedom under one's own responsibility, may be of importance for employee engagement. The practical contribution consists in providing decision-makers within organizations with practical theories to better understand and work with employee engagement. Suggestions for future research: We recommend future researchers to conduct validating tests to affirm if the three external factors recovery, leadership and communication constitute accurate and reliable performance indicators of employee engagement. We believe it to be of interest to further investigate whether the two external factors trust and freedom to act under one’s own supervision have any correlation with maintaining a full level of employee engagement, and whether there exists a causality between them and the need of self-realization from Maslow's Hierarchy of Needs.