Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.

Studien behandlar upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för undersköterskor arbetandes på sjukhus, samt hur undersköterskorna erfar interaktionen med patienter, anhöriga och andra yrkeskategorier. Detta ställts i kontrast till hur undersköterskeyrket presenteras utåt, via bilder och utbildning. Studien bygger på en fenomenologisk ansats och data har insamlats via semistrukturerade intervjuer. De teorier som applicerats i bearbetningen av materialet är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Arlie Russell Hochschilds känsloarbete. Ur intervjuerna har det framkommit att undersköterskan ofta befinner sig i den främre regionen, trots att de i relation till vissa grupper och situationer befinner sig i den bakre regionen, samt att bristande kunskaper i språk ofta leder till missförstånd mellan undersköterskor samt mellan undersköterska och patient. De olika rollerna som undersköterskorna tar på sig hamnar ibland i konflikt med varandra med stresspåslag som följd och en känsla av att vara behövd på fler ställen samtidigt. Det kollegiala stödet mellan undersköterskorna är stort och det är en förutsättning för att undersköterskan ska trivas på arbetsplatsen. / The study deals with experiences of the organizational and social work environment for assistant nurses working in hospitals, as well as how the assistant nurses experience the interaction with patients, relatives and other professional categories. This in contrast to how the assistant nursing profession is presented to the outside world, via pictures and education. The study is based on a phenomenological approach and data have been collected via semi- structured interviews. The theories applied in the processing of the material are Erving Goffman’s dramaturgical perspective, and Arlie Russell Hochschild’s emotional work. From the interviews it has emerged that the assistant nurse is often in the front stage, even though they are in the backstage in relation to certain groups and situations, and that a lack of language skills often leads to misunderstandings between assistant nurses and between assistant nurses and patient. The different roles that the assistant nurses take on sometimes end up in conflict with each other with stress surges as a result and a feeling of being needed in more places at the same time. The collegial support between the assistant nurses is great and it is a prerequisite for the assistant nurses to thrive in the workplace.

Den psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatser har blivit allt viktigare, då arbetslivet har utvecklats mot ökade grader av social interaktion, komplexitet och teknologianvändning. Samtidigt har psykisk ohälsa i flera länder har blivit den främsta diagnoskategorin bland personer i arbetslivet. I hälsovården är problem i den psykosociala arbetsmiljön vanliga. Det primära syftet med denna fallstudie var att identifiera och bedöma viktiga frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön vid två kliniker i en offentlig hälsovårdsorganisation belägen i Finland. Ytterligare syften var att generera förslag till åtgärder – dels för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön vid klinikerna, dels för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet vid desamma. Undersökningens teoretiska referensram anknöt i huvudsak till riskfaktorer och friskfaktorer som begrepp, till krav-kontrollmodellen (krav-kontroll-stödmodellen) och krav-resursmodellen, samt till ytterligare viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Dessutom framfördes teorier om bl.a. systematiskt arbetsmiljöarbete och om delaktighet bland anställda. Undersökningen hade en abduktiv ansats och den inbegrep både kvantitativa och kvalitativa metoder. Fem datakällor och fem metoder användes i undersökningen. Samtliga fem datakällor bearbetades eller analyserades med hjälp av innehållsanalys. Förekomsten av statistiskt signifikanta samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsoutfall testades dock inte. Resultaten påvisade att högt socialt stöd från kolleger var en entydig friskfaktor vid nästan alla klinikenheter. Höga kvantitativa krav (hög arbetsbelastning) däremot var en tydlig riskfaktor vid de flesta klinikenheterna. Också belastande arbetstider och arbetsformer samt otillräckliga personalresurser framstod som två viktiga riskfaktorer. Resultaten skiljde märkbart mellan olika klinikenheter. Resultaten uppvisade flera likheter med tidigare forskningsresultat kopplade till såväl krav-kontroll-stödmodellen som krav-resursmodellen. Därutöver antydde resultaten att flera av de psykosociala faktorerna var i växelverkan med varandra. Undersökningen gav upphov till flera förslag till åtgärder. De primära och gemensamma förslagen till klinikerna var att (i) motverka riskfaktorn höga kvantitativa krav, att (ii) upprätthålla friskfaktorn socialt stöd från kolleger, att (iii) hantera faktorn kontroll i arbetet samt faktorn kvalitativa krav, samt att (iv) förstärka faktorerna ledarskap, kommunikation samt socialt stöd från chefer. De erhållna intervjusvaren erbjöd konkreta exempel på möjliga åtgärder. Ytterligare förslag som genererades var att prioritera de psykosociala frisk- och riskfaktorerna respektive åtgärderna inom respektive klinikenhet. Likaså att göra delaktighet bland anställda till en genomgående princip i arbetsmiljöarbetet vid klinikerna och vid hälsovårdsorganisationen.

The mental ill-health is a growing social problem and the cause to a third of the sick leaves. Organizational and social motives is the primary reason to occupational disease among women. Notwithstanding, work environment offense due to lacks in organizational and social work environment have never lead to conviction. The aim of the essay is to find an explanation to this matter, by examine the legal framework of work environment offense. To further contextualize the problem, a perspective of equality makes it possible to emphasize the differences of how men and women will be affected by the regulation. The subject is highly current, since binding regulations, AFS 2015:4, has been imposed since shortly one year ago. Therefore, an analysis of the value of this regulation in future prosecution has been done. The method of jurisprudence has been used to fulfil the aim of the essay. The results of the essay indicates that the review of work environment offense due to lacks in organizational and social work environment mainly causes problems when finding adequate causality. The primary reasons to this is related to the nature of stress and the legality principle. Stress can hardly be related to a separate variable, which makes it hard to prove it is strictly work related. This reason also makes it hard to legislate regulations that live up to the principle of legal certainly. In my power of judge, despite clearer regulation in AFS 2015:4, reviews of work environment offense will continue being problematic. The perspective of equality clearly shows that problems reviewing work environment offense due to lacks in organizational and social work environment to a great extent affects women in a negative matter.

Denna studie har tagit form utifrån en organisations önskan att undersöka deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Syftet har varit att öka förståelsen för viktiga komponenter för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv. För att svara på syftet har ett kvantitativt tillvägagångssätt använts där 251 enkäter skickades ut till en hel produktionsenhet. Metoden har möjliggjort en generell och bred ögonblicksbild av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Forskning som berör den psykosociala arbetsmiljön, där vårt fokus främst har legat på det organisatoriska och sociala perspektivet har bearbetats. I stor utsträckning är vår analys baserad på Job Demand – Resources modellen. En väsentlighet i arbetslivet är att det råder balans mellan kraven som ställs i arbetet och resurser som tillförs för att kunna må bra och leverera en bra prestation. Resultatet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen och visar att den organisation som undersökts brister i flera av dessa komponenter som krävs för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv där det råder balans. Framförallt är det områden som ledarskap, arbetsbelastning, återhämtning och kränkande särbehandling som har visat brister. I arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön finns en koppling mellan medarbetarnas hälsa och välmående och organisationens finansiella resultat. Med anledning av detta bör arbetsmiljöarbete vara en väl integrerad del av verksamheten. Vi har därför föreslagit ett antal åtgärder för organisationen att arbeta med i syfte att förbättra arbetsmiljön och därmed medarbetarnas hälsa och välmående som direkt påverkar organisationens framgång. / This study is based on an assignment from an organization whose intention is based on their request to review their organizational and social work environment. The aim of the study has been to increase the understanding of key components of the organizational and social work environment in order to enable a sustainable working life. We therefor chose a quantitative approach where 251 questionnaires were sent to the entire production unit. The method has enabled a general and wide-ranging aspect of the organizational and social work environment in the workplace. Research related to the psychosocial work environment, where our focus has been on the organizational and social aspect, we mainly base our analysis on the Job Demand - Resources model. An essential part of working life is that there is a balance between the job demands and resources that are provided in order to increase health and wellbeing to achieve a high performing organization. The result has been analysed on the basis of the theoretical framework and shows that the organization investigated is lacking in several of these components that are necessary to enable a sustainable work life where there is balance. There are areas such as leadership, heavy workload, recovery and victimization that has shown weaknesses. Research related to organizational and social work environment clearly states that there is a link between employee health and well-being and the organization's financial results. Due to this, our work environment should be a fully integrated part of the business. We have therefore proposed a number of activities for the organization to work with in order to improve the work environment and thus the health and well-being of employees which will directly affect the organization's success.

Denna studie grundar sig i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som tagits fram i syfte att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa. Utifrån de ökande antalet anmälningarna om arbetssjukdom med stress och psykiska påfrestningar som orsak ligger fokus i studien på ohälsosam arbetsbelastning och om det inom kommunen finns kunskaper att förebygga och hantera dessa risker. Syftet har varit undersöka hur kommunen praktiskt arbetar med föreskriften inom tre organisatoriska nivåer och hur de anställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Fokus låg även på att undersöka hur de anställda är delaktiga i ovanstående arbetsmiljöarbete. Studien utgick från ett hermeneutiskt perspektiv med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. En gruppintervju bestående av två medarbetare som representerade HR-avdelningen och två individuella intervjuer på chefsnivå. På medarbetarnivån genomfördes två gruppintervjuer med tre medarbetare vardera från de avdelningarna som respektive chef leder. Av studien framgår att goda resultat kan uppnås i den psykosociala arbetsmiljön när alla organisatoriska nivåer integrerar frågorna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete och upprättar rutiner för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Studien bekräftar att socialt stöd, kunskap, kommunikation och delaktighet är viktiga framgångsfaktorer för en god psykosocial arbetsmiljö. I diskussionen lyfts vikten av att avsätta tid i syfte att förebygga ohälsa och förslag lyfts om att använda krav/kontroll/stöd-modellen som verktyg att analysera och reflektera kring de anställdas arbetsbelastning. / This study is based on the Swedish work environment authority statute book about organisational and social work environment, AFS 2015:4 provisions, that has been developed to promote a good work environment and prevent risks of ill health. Because of the increasing numbers of work-related ill health due to stress and mental strain, the focus in this study was unhealthy workloads and if there is knowledge in the municipality about preventing and dealing with these risks. The aim was to examine how the municipality practically work with the provision within three organizational levels and how the employees perceive their psychosocial work environment. There were also focus on investigating how employees participate in the above environment work. The study was based on a hermeneutic perspective with a qualitative approach through semi-structured interviews. One group interview consisting two employees representing the HR department and two individual interviews at the managerial level. At the employee level, two group interviews were held with three employees from the departments headed by the managers. The outcome of the study shows that good results can be obtained in the psychosocial work environment when all organizational levels integrates these issues in their systematic work environment and establish routines to prevent and dealing with unhealthy workload. The study confirms that social support, knowledge, communication and employee participation are important factors for a healthy psychosocial work environment. The discussion shows the importance of taking time for preventing ill health and suggestions about using the demand/control/support-model as a tool for analysing and reflect over the employee workload.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. / The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. / Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart

Studiens syfte är att belysa första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommunal verksamhet. Genom ökad kunskap kring de villkor och förutsättningar som kännetecknar chefers arbetssituation finns ökade möjligheter att rikta insatser till de utvecklingsområden som chefer särskilt belyser. Studien tar sin utgångspunkt i faktorer som påverkar organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns få studier som har undersökt första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö vilket gör det aktuellt att undersöka deras villkor och förutsättningar. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom en förvaltning i en kommun i södra Sverige har använts. Intervjuresultatet har relaterats till tidigare forskning, litteratur och teorier. Cheferna upplever otillräckliga villkor och förutsättningar för att leva upp till rollen som chef. Den höga arbetsbelastningen behöver vara i balans med resurser. Resurser som eftersöks är framförallt administrativ avlastning, hjälp vid prioritering av arbetsuppgifter och mer tydlighet gällande rollen, direktiv och mandat. Rekommendationer vid fortsatt forskning är att vid liknande studier använda kvantitativ metod för att kunna inkludera ett större urval eller att undersöka första linjens chefers överordnade chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. / This study’s purpose is to highlight organizational and social work environment of first line managers in municipal operations. Through increased knowledge of the terms and conditions that characterize managers’ work situation there are increased opportunities to direct efforts to the areas of development that managers particularly highlight. The study is based on factors that affect organizational and social work environment in accordance with the Swedish work environment authority’s regulation on organizational and social work environment. There are few studies that have examined the first line managers organizational and social work environment which makes it relevant to examine their terms and conditions. A qualitative research-method in terms of ten semistructured interviews with first line managers within an administration in a municipality in southern Sweden has been used. The result of the interviews has been linked to previous research, literature and theories. The managers experience insufficient terms and conditions to live up to their role. The high workload must be balanced with resources. Desired resources are primarily administrative support, assistance in prioritizing work tasks and more clarity about the role, directive and mandate. Recommendations for further research is similar studies with a quantitative method which can include a larger sample or to examine the organizational and social work environment of managers above first line managers.

Denna studie undersöker synen på ledarskapets betydelse för den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön hos medarbetare, men också hur ledare värderar sitt eget ledarskap. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har transkriberats, tematiserats och analyserats abduktivt. Forskare har under flera år belyst vikten av ett gott ledarskap och dess betydelse för organisationen samt medarbetarnas motivation och trivsel (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Ledarskapet har inte bara betydelse för medarbetarnas motivation utan bidrar även till att skapa konkurrenskraftiga och framgångsrika organisationer (Granberg, 2017). Theorells (2003) krav-kontroll-stöd-modell används för att mäta det psykosociala klimatet på arbetsplatsen och Dilschmann (2005) menar att det finns vissa aspekter en ledare måste se till för att främja gott arbetsklimat. Studien visar tydlig konformitet mellan vad tidigare forskare säger om ledarskap och vad de medverkande respondenterna anser vara bra ledarskap. I studien, som inriktar sig på industrisektorn, framkommer viktiga egenskaper hos den idealiska ledaren, vad som främjar den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön samt hur chefer ser på betydelsen av sitt eget ledarskap. Studien visar att ledarskapet påverkar motivationen och trivseln för medarbetarna. Det blir även tydligt att ansvaret för att skapa och bibehålla trivsel och motivation låg fördelat på medarbetare, chef och högre ledning, samt att det krävs ett samspel mellan dessa aktörer för att optimera den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön. En slutsats som kan dras från detta arbete är att en ledares önskvärda egenskaper för skapandet av motivation och trivsel på en arbetsplats är subjektiva i allra högsta grad. Detta då alla individer är olika och således kräver olika typer av ledning och styrning från sin chef. / This study examines the view of leadership´s importance to the organizational and social work environment of employees and managers. The study is conducted using a qualitative method and data was collected through semi-structured interviews. The empiricism has been transcribed, thematized and analysed abductively. For several years’ researchers have highlighted the importance of good leadership and its importance for the organization as well as the motivation and well-being of the employees (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Leadership is not only important for employee motivation, but also to create competitive and successful organizations (Granberg, 2017). Theorell (2003) uses his demand-control-support model to cope with the psychosocial climate in the workplace, and Dilschman (2005) argues that there are certain aspects a leader must take to promote a good work climate. The study shows clear conformity between what previous researchers say about leadership and what the participating respondents consider to be good leadership. The study, which focuses on the industrial sector, reveals important characteristics of the ideal leader, what promotes the organizational and social work environment as well as how managers view the importance of their own leadership. The study shows that leadership affects the motivation and well-being of employees. It also becomes clear that the responsibility for creating and maintaining well-being and motivation was distributed among employees, managers and senior management, and that an interaction between these actors is needed to optimize the organizational and social work environment. One conclusion that can be drawn from this work is that a leader’s desirable characteristics for the creation of motivation and job satisfaction in a workplace are highly subjective. This is because all individuals are different and thus require different types of management and control from their manager.

Bakgrund: Ohälsa kopplat till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en av arbetsmarknadens största utmaningar. Inom arbetsmiljöområdet är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön det område chefer tycker är svårast att arbeta med och tidigare forskning har visat ett behov av att kartlägga vilket stöd chefer behöver i frågan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad chefer med personalansvar och fördelade arbetsmiljöuppgifter upplever för olika behov av stöd i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Metod: Studien har en kvalitativ tolkande studiedesign. Totalt 10 chefer från olika medelstora/stora företag i Jönköping län (åtta män och två kvinnor) med minst ett års chefserfarenhet deltog. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer under jan/feb 2020 och en fenomenografisk analys användes som metod för resultatframställning. Resultat: Chefer är i behov av relationellt stöd, professionellt stöd, formellt stöd, stödjande kultur och kontextuellt anpassat stöd i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö. Behovet av relationellt stöd var något mer framträdande, men alla typer av stöd var viktiga och behöver ses i relation till varandra. Slutsats: Studien bidrar med ny kunskap i frågan om vilka olika typer av stöd chefer behöver i organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete och ger en diskussion om hur behovet kan förstås. Studiens resultat föreslås användas som ett hjälpmedel vid lägesanalys av den egna organisationen och därigenom vara behjälplig vid utformandet av meningsfullt och adekvat chefsstöd i syfte att förbättra organisationens arbetsmiljö i frågan.