<p>I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar och två avhandlingar granskades och analyserades. I resultatet skapades fyra kategorier, aktivitet relaterat till social samvaro, musik, kommunikation och dans. Resultatet visade att för att lindra lidande hos personer med demenssymtom, är insikten om livshistorian och intressen grundläggande för det goda vårdandet. Detta kan ske genom att föreslå en meningsfull aktivitet. Exempel på sådan aktivitet kan vara dans, musik, små gruppträffar eller handarbete. Det framgår att det existerar alternativa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra oro, agitation och aggression hos personer med demens. Dessa anses inte vila på lika hög vetenskaplig grund som farmakologisk behandling då kunskapen inom det området inte är lika evidensbaserad. Ytterligare forskning inom området är därför önskvärt i form av kliniska framtida pilotprojekt för att bevisa dess effektivitet</p> / <p>The number of people with dementia in Sweden is around 200 000. The costs of medication for those people are 160 million Swedish crones/year. Using non-pharmacological nursing measures can be seen as an alternative, at an ethical point of view as well as an economic. It’s therefore very important that the nurse knows about the different treatments and is capable to delegate this further. The aim of this study was to illuminate the nurse non-pharmacological nursing measures in purpose to reduce the anxiety, agitation and aggression in people with dementia. This study was a literature study where 14 articles and two dissertations were used to form the result. In the result 4 categories were created, activity related to socializing, music, communication and dance. The result shows that to relief suffering in persons with dementia it's important to know the individual and this person’s life-history, for the purpose to relief anxiety but also to divert aggressive behaviors in different situations. To know the persons interests and life-history is important to be able to give the person a meaningful activity. An example of this can be dance, music, small group meetings and handcraft. There exist non-pharmacological approach to reduce anxiety, agitation and aggression in persons with dementia. Those strategies are not as scientific as the pharmacological nursing measures because is not that evidence-based. More research in this area is therefore requested such as a clinical pilot study to prove its effectiveness.</p>

<p>Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.</p><p>Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång.</p><p>I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.</p>

Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal. Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång. I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ”bristande strategier att handskas med känslorna”. Resultatet indikerar att oro kan ses som en ”alternativ känsloregleringsstrategi”. Orons syfte är att lindra den känslomässiga upplevelsen över vilken personer som oroar sig mycket inte upplever att de kan hantera. Formuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) har översatts till svenska och studien ger ett första värde utifrån en svensk population. Den empiriska studien sätts i sitt sammanhang genom en teoretisk genomgång av hur forskningen om GAD har sett ut över tid.

Vi har under vår verksamhetsförlagda del av utbildningen insett att lärarrollen handlar om så mycket mer än att planera och genomföra lektioner. Många gånger finns en oro för barns sociala situation. Vår kunskap omkring lärarens skyldighet att anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa var, innan detta arbete, begränsad. I vår kvalitativa undersökning har vi vänt oss till pedagoger och rektorer verksamma inom Skellefteå kommun för att ta del av deras attityder och kunskaper om anmälningsplikten. I intervjuerna har vi också undersökt vilka rutiner som finns på skolorna kring anmälningsplikten och hur samarbete med socialtjänsten upplevs. Socialtjänsten är den instans som har det yttersta ansvaret över barn och ungas välmående, därför vände vi oss även till socialtjänsten i Skellefteå för att synliggöra deras uppfattning av samarbetet. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna vill vara säkra på att barnet far illa innan de vänder sig till socialtjänsten. På skolorna finns det utarbetade rutiner för att pedagogerna ska få stöd när anmälan görs men att pedagogerna saknar utbildning om barn som far illa. Pedagogerna tar sällan chansen att rådfråga socialtjänsten om råd i enskilda fall. Undersökningen visar även att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten kan förbättras.

Prestationsbaserad självkänsla är en kognitiv motivationsstruktur som gör att individen strävar efter perfektion i dennes prestationer för att backa upp en låg grundläggande självkänsla. Oro kan definieras som när orealistiskt bekymmer läggs vid framtida händelser. Syftet med denna undersökning var att se om det förelåg någon relation mellan prestationsbaserad självkänsla och upplevd oro inför framtiden gällande arbete och karriär. I studien deltog 40 kvinnor som besvarade en enkät om prestationsbaserad självkänsla (pbs), negativ affekt och oro inför framtida karriär. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kvinnorna med hög respektive låg prestationsbaserad självkänsla där de som hade en hög pbs oroade sig mer för sin framtida karriär än de med låg pbs. Stress är nära sammankopplat med både oro och prestationsbaserad självkänsla och för att undvika stressrelaterade sjukdomar så som utbrändhet bör problemet uppmärksammas och lösningar utvecklas.

El propósito de esta tesis tiene su origen en la invitacióna asumir un reto que se presentaba como difícil en el "Aparatocrítico" del ya conocido como "Quijote de Rico": "la materiamás delicada con que debe enfrentarse un editor del Quijote talvez sea la puntuación"(p.692). No hubiera osado afrontar eseescollo si no hubiera sido, como sucedió, con el aliento y la guíadel propio profesor Francisco Rico, quien ha dirigido esta tesisque ahora presento. De aquí nació la cuestión: ¿de quenormativa disponían los autores y los impresores del Siglo deOro para guiar su puntuación?; en todo caso, estudiemos losimpresos y deduzcamos de ellos las reglas por que se rigieroncon o sin apoyo teórico; ¿quién ponía los puntos y las comas quehabían de quedar impresas: el autor, el copista, un correctorprofesional, el cajista componedor?

Según la Pragmática Lingüística hemos podido probar que las obras escritas por mujeres en los Siglos de Oro, respetando la preceptiva establecida (método deductivo) para la comedia, utilizan a los personajes para criticar diversos comportamientos discriminatorios para las mujeres, reclamando el derecho, no solo a ser reconocidas en aspectos concretos como el rechazar las bodas concertadas por los padres o su capacidad para vengar personalmente las ofensas recibidas, sino que los personajes de sus comedias actúan en consecuencia. La Teoría de la Relevancia, aplicada a los resultados del análisis pragmático, ha propiciado que se pueda probar mediante un proceso inferencial (método inductivo) que las dramaturgas utilizan a sus personajes para reivindicar el derecho a la igualdad entre hombres y mujeres, IMPLICATURA global que verifica la hipótesis inicial. Los textos de las comedias objeto de esta Tesis han sido sometidos a un proceso riguroso para inventariar la aparición sistemática de aspectos en lo que al contenido se refiere, no presentes en las obras del mismo género de autores masculinos, como las de Lope o Tirso de Molina, interpretándolas, primero a la luz de la Pragmática Lingüística, validando después la intuición inicial, según nuestro modelo derivado de la Teoría de la Relevancia.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ”aneurysm under utveckling” eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom. Det område där flest uppgav att de inte fått information men hade velat ha var om fysisk aktivitet/motion. De allra flesta tyckte att informationen var lätt att förstå. De områden där informationen uppgavs vara svår att förstå var framförallt informationen om orsak till pulsåderbråck och framtida behandling (operation). Patienterna skattade sin orosgrad som låg både före och efter ultraljudsundersökningen och efter sjuksköterskebesöket. Statistisk signifikant skillnad fanns mellan orosgrad efter undersökningen och oro efter sjuksköterskebesöket (p = 0,005). Att leva med vetskapen att ha en vidgad aorta eller ett AAA orsakar hos de allra flesta patienter ingen eller mycket lite oro. Sjuksköterskebesöket verkar dessutom minska den lilla stegring i orosnivån som påvisats efter diagnos i undersökningen.

Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv och somatisk ängslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tävlingsrelaterad ängslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare på elitnivå, samt att undersöka möjligheten att predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån typ av motivation. Ett frågeformulär, grundat på två validerade instrument om motivation och tävlingsrelaterad ängslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och män på elitnivå. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk ängslan/oro än männen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån grad av inre eller yttre motivation. Amotivation visade sig däremot vara en signifikant prediktor för den kognitiva ängslan/oron inför tävling. Resultaten diskuterades mot bakgrund av idrottarnas ålder, erfarenhet och det faktum att idrotten utövas som ett yrke eller som en syssla vid sidan av ett annat yrke.