Bakgrund Tidig fosterdiagnostik är en undersökning med syfte att upptäcka eventuella kromosomavvikelser i fostret. Föräldrar kan komma att ställas inför flera svåra val under graviditeten. För att göra ett informerat val avseende tidig fosterdiagnostik krävs god information till de blivande föräldrarna från vårdgivaren. Syfte I denna studie undersöks om paret är överens eller inte avseende informerat val och huruvida det påverkar kvinnans graviditetsrelaterade oro, beslutskonflikt, nöjdhet med informationssamtalet samt om det påverkar hennes beslut att göra tidig fosterdiagnostik.Metod Femtiotre kvinnor, tidigt in i sin graviditet, deltog i studien. Kvinnorna delades upp i två grupper, där den ena var överens med sin partner avseende informerat val och den andra inte. Kvinnorna svarade på en enkät som innehöll tre skalor om oro, nöjdhet och beslutskonflikt. Poängen som de två grupperna fick på skalorna jämfördes med varandra med hjälp av T-test.Resultat Ingen signifikant skillnad hittades mellan kvinnor som är överens och de som inte är överens inom områdena graviditetsrelaterad oro, beslutskonflikt och nöjdhet med informationen. En skillnad syntes i den instrumentella kategorin i nöjdhet med informationssamtalet. Kvinnor som är överens med sin partner, avseende informerat val, gör KUB i större utsträckning än kvinnor som inte är överens med sin partner.Slutsats Kvinnor som överens med sin partner avseende informerat val genomgår tidig fosterdiagnostik i högre grad än de som inte var överens med sin partner. Kvinnor som är överens med sin partner är mer nöjda med den instrumentella delen av informationsmötet om tidig fosterdiagnostik. / Background Early prenatal diagnosis is a examination to detect any chromosome abnormalities in the fetus. Parents may be faced with many difficult choices during a pregnancy. In order to make an informed choice regarding early prenatal diagnosis requires good information to the parents. Method Fifty-three women early in their pregnancy participated in the study. The women were divided into two groups , one of which was in agreement with their partners regarding informed choice and the other was not. The women answered a questionnaire which included three scales about worry, decisional conflict and satisfaction. The sum of the scales that the two groups got were compared to detect any differences using t-tests. Results No significant difference was found between the women who agree and those who disagree in the areas of pregnancy-related anxiety, decision conflict and satisfaction. However, a correlation could be seen between the groups and how clearly the information was given, how reassuring midwife/doctor where and to what extent they felt they were helped to take an informed decision.The results also showed that women of a couple who agree with her partner, regarding informed choice, do KUB greater extent than women who do not agree with their partner.Conclusion The women who agreed with their partner regarding informed choice underwent early prenatal screening in a greater degree than those who did not agree with their partner. Women who agree with their partners are more satisfied with the instrumental part of the meeting for early prenatal diagnosis.

Bakgrund: Människor lever längre idag, det leder till ökning av demenssjukdomar och påverkar hälsotillståndet. Musik har visat sig vara en bidragande faktor för förbättrat hälsotillstånd hos andra sjukdomskategorier och är en kostnadseffektiv vårdåtgärd. Problem: Många personer med en demenssjukdom har ett försämrat hälsotillstånd till följd av sjukdomstillståndets funktionsnedsättningar och förändrade livssituation. Syfte: Att beskriva musikens påverkan på personer med en demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har används. Sju artiklar med kvantitativ ansats och tre artiklar med kvalitativa ansats artiklar har används. Resultat: Musik ökar glädje, allmän vakenhet, lugn, behag och lekfullhet och välbefinnandet och reducerar ilska, sorg, oro, dra och ta tag i föremål. Kommunikationen och delaktigheten ökar vid användandet av musik och det leder till förbättrat socialt samspel med andra människor. Musik har störst inverkan på personer med mild till måttlig demens. Slutsats: Musik som vårdinsats skulle kunna förhindra onödigt lidande, men musik har olika effekt beroende på hur långt gången personen är i sin demenssjukdom.  Det behövs mer forskning kring personer med demens upplevelser av musik. Endast deltagare som inte är långt gångna i sin sjukdom och fortfarande kan uttrycka sig skulle inkluderas.

La presente tesis tiene como objetivo analizar las representaciones sobre la marginalidad durante el Siglo de Oro Español, comparando los textos literarios y normativos. Nos referimos a la marginalidad que vivieron los hombres que eran subproductores y subconsumidores y no tenían vínculos estables con las redes que encuadraban a los actores sociales. Estas personas fueron criminalizadas progresivamente a partir del siglo XIV. Desde el siglo XVI la novela picaresca se ocupó centralmente de su existencia, mientras se discutía también acerca de sus derechos, conflicto que encontramos en los debates teológicos. Examinaremos cuáles fueron las fronteras de la marginalidad, atendiendo a la diferencia entre el sector de los vagabundos y otros grupos más o menos segregados; rastrearemos cómo fue la percepción sobre los marginales expuesta en los textos normativos que tenían como fin la penalización y, paralelamente, analizaremos la descripción literaria, que presenta diversos grados de condena ética acerca de ellos; indagaremos sobre las prácticas de la microsociedad marginal, representadas en la literatura y, por último, observaremos sus relaciones con la sociedad mayoritaria, detectables en diversos documentos. Esta investigación permitirá apreciar el alcance de la literatura como documento social, ver las causas de la criminalidad según la mirada de los contemporáneos y relevar la capacidad de adaptación y conductas de los marginales.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en familjemedlem med MS. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att behovet av stöd ökade och att närstående använde sig av olika anpassningsstrategier. Närstående upplevde oro både för sin egen och för den MS-sjukes hälsa. Sjukdomens oförutsägbara utveckling och ekonomiska begränsningar skapade även oro för framtiden. Närstående upplevde ofta brist av stöd från vårdpersonal vilket implicerar fortsatt forskning kring sjuksköterskans professionella bemötande och uppföljning av närståendes erfarenheter.

Bakgrund: Studier har visat på ett samband mellan otillräcklig information preoperativt och upplevelser av höga nivåer postoperativ smärta hos kirurgpatienter. Även oro preoperativt har visats påverka postoperativ smärta i negativ riktning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smärta, information och smärtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan preoperativ information, oro och upplevelsen av smärta efter operation för patienter som genomgår laparotomisk bukkirurgi. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkäter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgått laparotomisk bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i åldrarna 22-75 år, hälften kvinnor och hälften män. Sjuttio procent av patienterna opererades för cancerdiagnoser och 30 % för andra kolorektala diagnoser. Det externa bortfallet var stort, därför kan resultatet inte generaliseras. Resultat: Resultatet i studien visar på ett signifikant samband mellan höga nivåer av preoperativ oro och upplevelsen av postoperativ smärta. Patienter med stark oro preoperativt löper större risk att uppleva oro postoperativt och därmed även smärta. Information vid inskrivningssamtalet kan minska den preoperativa oron. Inget signifikant samband för att preoperativ information direkt kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen kunde påvisas i undersökningsgruppen. Slutsats: Genom att i ett tidigt skede identifiera oroliga patienter kan postoperativ smärta mildras med icke-farmakologiska metoder som tillägg till den medicinska smärtbehandlingen. Det preoperativa informationssamtalet är ett viktigt verktyg för att minska oro och därmed även smärta för att kunna ge en bättre omvårdnad, återhämtning och välbefinnande för patienten. / Background: Previous studies indicate a relationship between insufficient preoperative information and experiences of high postoperative pain among surgical patients. Also, preoperative anxiety has been shown to affect postoperative pain in a negative direction. Aim: The aim of this study was to investigate how the patient group rated anxiety, pain, information and pain-management after surgery. Also, to investigate if there was an association between preoperative information, level of anxiety and experience of postoperative pain in patients undergoing laparotomic abdominal surgery. Method: A cross-sectional study with quantitative approach based on a consecutive sample. Data was collected through questionnaires; the participants were surgical patients undergoing laparotomy abdominal surgery. 20 patients participated in the study, aging 22-75 years, 10 women and 10 men. Seventy percent of the patients underwent surgery for cancer diagnoses and 30% for other colorectal diagnoses. The external loss of data was large; therefor the results cannot be generalized. Results: The results of the study show a significant association between high levels of preoperative anxiety and the experience of postoperative pain. Patients with serious preoperative anxiety are more likely to experience postoperative anxiety and thus more pain. Information from a nurse during the preoperative meeting seems to be able to reduce the preoperative anxiety. No significant correlation regarding preoperative information reducing the experience of postoperative pain could be demonstrated in the investigated group. Conclusion: By an early identification of patients with high levels of anxiety, postoperative pain can be abated with non-pharmacological methods as a complement to the medical pain management. The preoperative information is a central tool to decrease anxiety and pain, and therefore give the patients an enhanced care, recovery and well being.

Zugl.: Oviedo, Universidad, Diss.

Thesis (doctor)--Amsterdam, 1986. / In Spanish with Dutch and English summaries. Maps on 14 leaves (13 folded) in envelope. Added t.p. with thesis statement. Appendices (p. [52]-[115]) are reprints of 4 related articles by author, originally published in 1980-83. Bibliography: p. 33-36.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 11000 kvinnor av hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som medför förändringar av kroppen, psyket och livet. Trots att både män och kvinnor drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar har tidigare forskning om hjärtinfarkt främst bedrivits på män vilket innebär att kvinnor ofta bemöts och behandlas enligt en manlig standard. Detta trots att tidigare forskning har visat att kvinnor mår sämre under en längre tid efter infarkten jämfört med män.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.               Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats. Resultat: Resultatet innehåller fyra kategorier: Att leva i ovisshet, En förändrad tillvaro, Förändrade relationer och Upplevelser av sjukvården. Kvinnorna var rädda för återinsjuknande och hjärtinfarkten medförde fysiska förändringar som påverkade vardagen, familjen och relationer. Kvinnorna upplevde också bristande information och stöd ifrån sjukvården. Slutsatser: En hjärtinfarkt leder till ett förändrat liv och orsakar lidande för kvinnorna. Eftervården är ofta otillfredsställande vilket kan leda till onödigt lidande och ökad risk för återinsjuknande. Sjuksköterskan bör alltid eftersträva en förståelse för patientens situation för att kunna ge en så god vård som möjligt. Författarna anser att ett ökat samarbete mellan olika vårdprofessioner skulle kunna förbättra eftervården.

Tesis

Bakgrund: Förekomsten av depression har ökat i samhället, framförallt bland kvinnor. Depression orsakar stort hos lidande för den drabbade personen och sänker livskvalitén. Depression ökar även risken för suicid, som i nästan alla fall kan härledas till psykisk ohälsa. Sjuksköterskans roll är viktig för patienten i förebyggande arbete emot depression men även i tillfriskningsprocessen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med depression. Metod: Kvalitativ metod valdes, där narrativ analys användes för att granska fem självbiografier, vilka låg till grund för resultatet. Resultat: Vid insjuknande i depression fylls personen i fråga utav en mängd olika känslor av olika svårighetsgrad. Sjukdomen orsakar också begränsningar i vardagslivet och försämrar flera kognitiva funktioner där minnesförmåga och koncentrationsförmåga är två av dem. Slutsats: De olika känslotillstånden i depression kan härledas till något som författarna till denna studie tolkat som tre olika faser vilka återspeglar depressionens insjuknande, mittpunkt och slutfas. Insjuknandet beskriver känslor som påverkar aktiveringen utav depression. Mittpunkten beskriver den djupaste och mörkaste fasen medan slutfasen beskriver vägen ut ur depressionen.